Nojjiga mamman här igen

Molly har varit så rastlös hela fm. Småtetats med Lilly och testat mig lite extra också. Vet inte hur många gånger jag har sagt till henne om olika saker idag. Kan lungt påstå att här har varit lite irriterat.

Hon vill ju bara ut och leka med sina kompisar. Idag råkar alla kompisar vara på dagis och skola. Det är ju så det blir när man jobbar som man gör och är ledig mitt i veckorna också. Som tur är så jobbar även E:s mamma så så det händer att vi är lediga samma dagar, till deras glädje.

Hon fick tillåtelse att gå till lekplatsen nu. Känns konstigt att skicka iväg henne dit själv. Så här sitter jag nu och håller koll på henne. Var ute och rullade upp markisen så nu kan jag lungt se hela lekplatsen och henne. Ja, ni vet det där med nojjiga mamman. Här är hon igen;-).

Måste prata med henne om okända människor igen. Vet inte hur ofta man ska göra det bara men nu är det dags iaf eftersom hon börjar få lite mer frihet. Usch, jag får ont i magen bara att tänka på att det finns folk som vill barn illa. Sådana skulle man låsa in och kasta bort nycklen för. Dom skulle få leva på bröd och vatten och aldrig få se solen igen. Nu sitter jag och skärrar upp mig själv också;-). Men jag tycker det är svårt detta hur man ska lägga fram det. Man kan ju inte prata om fula gubbar för en ful gubbe är troligtvis en person som inte har utseendet med sig för dom. Disskuterade detta med en annan och hon sa alltid att känner vi inte personen och inte varit hemma hos den och tex fikat så får man aldrig följa med. Tycker jag är ganska bra. Sen sa hon också att om dom kom bort ifrån föräldrarna skulle barnet leta upp en annan mamma med barn och fråga om hjälp. Känns med som ett bra resonemang.

Ibland funderar jag på om min nojjighet över att det ska hända tjejerna något är överdriven. Kan känna själv ibland att jag måste resoner mer logiskt men det går inte. Jag är livrädd att det ska hända dom något helt enkelt. Kommer säkert dö av stressen och oron över dom när jag är 50 eller något. Ärlig så känns det faktiskt så ibland. Jag låter helt sjuk när jag läser det själv men det är så jag känner.

Är jag sjukligt orolig över att det ska hända mina bran något? Eller jag är bara normalt nojjig?

Fångade äntligen en nyckelpiga på bild. Har faktiskt letat efter en men när jag sett har jag inte haft kameran med. Tyvärr blev det inte den bästa bilden. Men nyckelpigan kommer våren och sommaren:-)