Årets mysigaste stund?

Årets mysigaste stund är nu över.

Fadern gick ner i källaren och hämtade upp den gröna tingesten. Han satt försiktigt ihop de två delarna och framför oss stod nu granen.

Telningarna började dra ut de slokande grenarna. Med suckar drog de ut några innan de tyckte att det såg bra ut. Granen hade ingen typisk granlik form alls ännu om det nu inte skulle vara så att föräldrarna var väldigt innovativa och hänga den upp och ner från taket och det var de inte.

Fadern gav sig på den för att ge den form och modern gav sig snabbt iväg, för den mysiga stund ville hon ju inte missa typ, för att inhandla de attiraljer som de nu upptäckte att de fattades.

När hon kom tillbaka hade fadern satt upp ljusen som hon annars med mutter och icke så juliga och välsignade ord brukade få göra. Nu behövde hon bara rätta de ljus som prydde halva granen. Även i år var sladdarna mellan ljusen förkorta vilket naturligtvis ledde till lite mutter och förbanande över hur de tänkt när de gjorde den.

Sedan gav sig telningar, med lätta suckar från den stora som mycket hellre hade spenderat sin viktiga tid med plattan och någon Skillet-låt än denna mysiga stund, på att hänga kulor.

"Inte där, häng där, men åh inte så, du har hängt fler hjärtan, det räcker nu, nej jag vill att det ska vara mer, nej det räcker nu, jag vill att det ska vara mer, MAMMA."

Ja sedan fick de ett varsitt packet kastglitter och jag tror minsann att den ena fick 2 gram mer. Och med kastglittret kommer snart kattskrället med längtansfulla ögon att se till att nederdelen på granen är kastglitterfri eftersom hon kommer att mumsa i sig det med glädje för att sedan lägga pimpade, glittriga spyor lite överallt.

Så ja, årets mysigaste stund är nu över. Hur fasen ska vi kunna överglänsa denna mysighet? 

Pussas inte och slicka inte på maten, juligt som tusan

Ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig.

När man längtat arslet av sig över att syster yster skulle komma ner från Norge över jul. Hon kom en fredag och vi hade sådan storslagna planer. En lördag vaknade jag upp och de där planerna blev inte som vi hade tänkt oss. Här snackar vi en man-förkylning i kvadrat upphöjt i några enheter.

Så istället för att hitta på alla de där roliga sakerna agerade jag istället soffvärmare. Och gissa om jag gjorde ett bra jobb liksom. Jag hade tagit ledigt från jobbet för att njuta i dagarna nio. Tji fick jag.

Dag tre, måndag alias lille jul alltså, fick jag de här godingarna efter att varit hos farbror, tant igen, doktorn och de snurrat en pinne på mina otroligt ömma och svullna halsmandlar medan jag ulkade så att mitt innanmäte höll på att lämna sin trygga hemvist. Fick stränga ordrar om att inte pussas eller att inte slicka på maten (say what!). Duktig som jag är så lydde jag. Jag trodde naturligtvis att de skulle hjälpa mig med en gång så jag skulle klara mig genom julens alla dagar med ett leende på läpparna men se det gjorde de inte alls. De hjälpte så klart mot min halsfluss men den där andra, den där man-förkylningen, den var minsann kvar. Febern har legat och pockat, bihålorna har varit fyllda med gojs som troligtvis skulle ha fyllt några spannar men som inte velat komma ut och kroppen har känns mörare än mörast. Det är ju tur att jag har en underbar kär make och en hjälpsam svorsk syster för tro det eller ej så gick julens alla dagar även om jag var väldigt overksam.

Och med julen kommer även den där rean. Och med plånboken full med presentkort för oss alla fyra så var det naturligtvis en tripp till the Big city igår som gällde. Tuff som fasen var frugan över att nu hade nog den där skiten lämnat kroppen och så vidare. Kan väl säga att hon var inte sådär tuff när hon kom hem utan stupade i säng och slumrade en timme.

Fast nöjd var jag i alla fall över de fynd jag gjorde. För herregud var det plötsligt finns mycket att välja på. Här var metervis med stålställningar som var uppställda och som det bara vara att blada genom.

Där stod jag på den tidigare så efterlängtade sidan av affären och tittade istället bara bort mot den avdelning jag tidigare varit förpassad till. Jag var inte ens bort och tittade på den stora utan valde mina fynd på Lindex helt normala avdelning. Jag undrar om jag kommer att vänja mig vid tanken eller om det alltid kommer att kännas wow eller att man tror att alla andra tittar och funderar varför tjockisen är och drar i kläderna på den avdelningen för.

Det slog mig dessutom att jag behöver hitta alla de andra affärerna nu. De affärerna som jag på sin höjd varit inne i som smakråd till någon annan. De affärerna som jag kommer att kunna handla i. Hade jag inte haft öronen hade nog leendet slutat i nacken.

 
Nåja, det har varit en hyffsad jul ändå. Men nu sätter jag ner foten ordentligt och säger stopp till alla sjukor som verkar ha krupit in i varje vrå hos oss. Mina nio dagars ledighet blev inte alls vad jag hade väntat mig när jag först idag, dag sju, känner mig ganska pigg när halva dagen har gått.

Så nu gäller det bara att äta penicillinet färdigt och sedan håller vi tummarna att inte något nytt hittar hit. För nu vill jag ha tillbaka min vardag. Vardag med träning och mer viktminskning. Den vardagen saknar jag efter snart två månaders väldigt sporadisk träning på grund av yrsel och andra sjukor.

Jag hoppas ni har haft en skön jul med mycket god mat och umgänge med dem ni trivs med. God fortsättning till er alla och på återseende.  

Penntest, check

Ibland är det bara att inse att allt blir mindre.

Det borde inte vara några problem kan man tycka, och naturligtvis inget att gnälla över, men det känns lite sådär.

Impulsbesök, nästan i alla fall om man har med i beräkningen att jag brukar planera veckor innan och detta var två dagar, på Ullared igår. Man kan fundera lite på hur korkade vi är, jag och min syster, som beger oss till julklapparnas Mecka en söndag 1,5 vecka innan the Big Day. Det gjorde jag också och ångesten som började krypa i mig ju närmare vi kom gjorde sig påmind.

Kära maken och jag upplevde detta Mecka för några år sedan. Vi hamnade i ett kaos som jag aldrig i hela mitt liv varit med om. Vi kom ingenstans där vi stod mitt i smeten på leksaksavdelningen. Vi kunde inte backa, vi kunde inte komma framåt. Som packade sillar följde vi sakta sakta massan av människor med glansiga ögon över lystern att få shoppa. För min del var de nog glansiga, uppspärrade och panikartade då jag bara kände att jag fixar inte detta. Som en liten myra som kämpar febrilt i en spilld sirapsklick försökte jag ta mig ur denna massa. När vi till slut tog oss loss så var det med en lättnad vi lämnade varuhuset, utan alla tänkta leksaksjulklappar inhandlade. Jag lovade mig själv att aldrig mer sätta min fot där under denna tiden på året.

Jag bröt det igår och därav den gnagande ångesten. Jag ska inte gå händelserna i förväg men som ni ser överlevde jag.

Mitt gamla planerande jag tog över för en stund och den där leksaksavdelningen skulle attackeras ASAP eller snarare med en gång. Här skulle vi minsann vara före horden av vagnplöjande, blängande kvinnfolk som precis vet vad telningarna ska få. Och herregud vad vi drog dem vid näsan. Klockan 8.32 var det ganska lugnt på den där avdelningen. Alltså det var mer än lugnt. Mötte man någon annan med vagn i gången suckade man nästan över att var de verkligen nödvändigt att det valde min gång liksom.

Så i sakta mak tog vi oss genom de avdelningar vi planerat, naturligtvis i den förbestämda ordningen.

Och sedan hände det. En helt ny värld öppnade sig för mig. För vet ni hur stor damavdelningen är på detta stället. De flesta av er har säkert aldrig funderat eller ens behövt reflektera över detta men herregud säger jag bara. Från att ständigt ha varit undanskuffad till att ha möjlighet att välja i en liten undanskuffad hörna, där det både är dubbla och trippla bokstäver i kläderna hade jag nu ett halvt jäkla varuhus att shoppa från. Euforisk, överväldigad, extas och en massa andra sådan ord kan förklara litegrann. Jag visste knappt var jag skulle börja. Jag visste inte hur jag skulle välja storlekar.

Min dröm om att kunna handla kläder på vanlig avdelning är plötsligt här. Jag har fortfarande svårt att smällt att det är så men när jag väl inser det känner jag mig helt jäkla underbar. Jag har åstadkommit detta själv och jämte tjejerna och att ha snärjt kära maken är det nog bland det bästa jag gjort även om jag har en bit kvar till mitt slutmål.

Men så har vi då det där som krympt som inte alls behöver krympa. Att behöva gå ner en storlek i kupa är dock inte lika roligt. Fast jag får väl se det som om jag faktiskt inte har haft denna kupstorlek sen min ungdom någon gång typ. Så jag får se det positivt. Med den storleken klarade jag penntestet då så hoppet finns ju, det är ju faktiskt samma kupstorlek, att jag ska klara det igen. Jag kan ju alltid manipulera lite genom att kanske springa och göra high, väldigt high, tio med alla. Ha, säg den penna som lyckas sitta fast då. Penntest, check.

Ibland undrar jag vad det är för del på mig

Ibland undrar jag vad det är för fel på mig.

Jag kan gå och längta efter en ledig dag. Längta efter att bara få sitta och slösurfa eller sitta och titta på en film mitt på dagen med filten omkring mig och bara mysa. Inte behöva göra något. Eller att bara få rå om barnen lite och hitta på något roligt tillsammans (läs vad jag tycker är roligt antagligen) som att ut och gå i skogen.

Det är de där små sakerna som jag kan längta efter. Så när helgen väl kommer och jag har en ledig lördag som är helt oplanerad så är det precis vad jag gör. Not at all liksom.

Nopp, då plötsligt har jag börjat bli rastlös av att ha en helt oplanerad dag som jag bara ska njuta av. Så varför inte börja med att baka lite. Sagt och gjort så var  det årets lussebullar till julafton som blev till idag. Bullarna förvandlades dessutom till små hjärtan och medan jag stod där och höll på så kände jag nästan hur jag flöt omkring på små fluffiga, perfekta rosa moln av puttinutthet. Ja, några av dem blev i alla fall hjärtformade för några blev inte alls så hjärtformade när de var färdiga som de var när jag gjorde dem. Så var det med det perfekta rosa fluffmolnet. Rebeller är de tydligen också men vad fasen, goda blev de.

Så när julmusiken fortsatte att flöda ur högtalarna kanske man ändå skulle fortsätta. Kanske ge sig på den där färsen som låg i kylskåpet. Blanda, blanda, riva, riva, mala, mala och på med tredje paret handskar och knåda, knåda. Ja, sedan var det bara att trilla det där kletet till fina små bollar, som lagom till farbrorn med det stora vita skägget kommer på besök, som ska avnjutas till en massa, massa andra saker om någon vecka. De där köttbullarna är ganska skönt att ha instoppade i frysen nu kan meddelas.

Och mitt i detta, frivilliga, julstök var det ändå något som lockade och pockade. En längtan som låg där och grodde långt in.

    
Den vackra rödoranga bädden av kol doftade underbart och värmen som spred sig från den fick mig att längta till varma sommarkvällar. Ljusa, varma, gröna, långa underbara sommarkvällar. Men man tager vad man haver liksom.

Så med det första ljuset brinnandes i bakgrunden avnjöt vi en hemmagjord kolgrillad hamburgare. Mitt i julstöket kom en liten klick av sommaren. Lovely måste jag säga.

Jag kan dock inte riktigt förstå vad min rastlöshet beror på. Det kan kanske vara så att jag har en liten skrovlig hals och därför inte kunnat träna på två dagar. Jag må vara nyfött träningsfreak eller något men jag är ett smart sådant och vet att vid halskrångel och annan sjuka ska man inte träna. Så det kan vara så att jag har en massa energi liggandes som bara väntar på att få explodera ut i ett pass. Och när jag vägrar det så måste ju den energin ta vägen någon annanstans. Det är ju bra att den kommer till nytta på något vis i alla fall. Kanske lite synd bara att den inte kan ta tag i och städa lite också. Fast jag undrar om inte energin är slut nu.

 
Frugan är nöjd i alla fall och strålar som en stjärna liksom. 

Våffeljärn, fiskbajs och Tomtefacket

Ibland får man det man önskar fast man inte inte vet att man fått det.

Julafton var kanon för vår del och tjejerna verkar väldigt nöjda över vad det fått. Våffeljärn (krustång) stod högt upp på listan och Molly hade varit en snäll flicka som ätit sin spenat varje dag så så blev det plus en massa andra “munstycken” som man kan byta för att göra andra saker med håret. Inte vet jag vad man ska göra men jag får väl öva. Försökte öva lite på mig själv med att göra lockar men munstycket lossnade och la sig i nacken och som den fegis jag är så ville jag minsann inte prova igen. Sa jag att jag såg ut som vanligt i håret igår?

Dock verkade Lilly lite fundersam till detta. Hon hade tydligen väntat sig just ett våffeljärn som man gör våfflor i. Tyckte kanske inte att hon behövde stå för våfflorna till Marie Bebådelsedagen. Det köpte hon.

 
Sedan var det förstås en lite diskussion om detta med äggen. Var det hackad färg eller det var fiskbajs som låg på? Jag är lite osäker på om de löste det men jag tror det lutade åt att det var fiskbajs. Sa jag att det inte åt av äggen?

Sedan hade Tomten lite problem. Tydligen hade det blivit dubbelbokade och hamnat på samma distrikt. Tomtefacket är inkopplat i denna tvistefråga. Den ena Tomten hade dock bara ett paket till Herrn i huset innan han slädade iväg. Molly hade lite en liten fundering när vi körde hem sedan.

-Mamma, jag såg inte Tomtens renar. Vet du var han ställt dem?

Nej det visste jag ju inte men det kunde kanske vara så att de stod på taket.

Mätta, belåtna och trötta stupade tjejerna och de vuxna i säng. Julen var än en gång förbi.

Idag vill jag bara säga följande

Idag blir det inte långrandigt. Idag vill jag bara säga följande.

Bloggen, frugan, kära maken och tjejerna önskar er en riktigt god jul. Ta vara på varandra och njut av gemenskapen. Och du, kör du så ta det lugnt ute på vägarna.

En stor kram till er alla som är inne och tittar till bloggen. Ses på andra sidan matkomat.

Hon har redan dragit ett par linor

Då befinner sig Signe (kattfan) åter igen i något trans där hon trånar efter sin drog.

Granen är uppe och med den kommer kastglittret. Kastglittret skulle lika gärna kunna hete kattglitter. Jag tror hon redan har dragit i sig några linor så nu väntar vi bara på de pimpade spyorna.

Förstår fortfarande inte facinationen hon har över att äta detta jäkla kastglitter.

Gör ditt husdjur några konstiga saker?

Det var så sockersött det kan bli här

Dagen KG var här. Dagen som jag hade peppat mig inför. Dagen som alltid ska vara mysig och sockersöt att den nästan klibbar sig fast och lämnar ett spår av polkagrisränder efter sig.

Dagen KG, Klä Granen, var ett faktum. Jag packade försiktigt upp ljusslingan, det vill säga efter att kära maken varit i källaren och fixat ett praktexemplar till gran, och väntade in det som brukar hända. Sladdtrassel brukar vara ett givet moment här vilket resulterar i att det blir kinkigt vilket resulterar i att det där sockersöta smälter fortare än isglass i solsken.

Sladdtrassel uteblev och i min förskräckelse över detta nya fenomen backade jag undan och lät tjejerna fixa resten. Jo, jag fixade glittret men annars har de klätt granen själva.

Lugnt och fint med glada miner. Det var så sockersött det kan bli här tror jag. Måste bara utbrista: Häftigt.

Man skulle nästan kunna kalla det en Disneygran tror jag.

Har man vunnit storvinsten eller dragit en nit?

Vi fick passa på att hjälpa tomten idag. Tydligen hade en massa andra samma tanke för det var hjälpredor precis överallt i alla affärer. Men vi ordnade det vi skulle ordna efter många timmar.

Jo men det är väl bra att man kan helgardera sig. Måste vara spännande att öppna när man kommer hem. Har man vunnit storvinsten eller dragit en nit?

Ja så var vi ute efter en ny gran också. Jag har dock inte bestämt mig för vad jag tycker om den som stod på hyllan. Men med tanke på hur fast jag är i traditionerna till jul så tror jag att jag dissar den. Men det fanns ändå inga kvar så några måste ha hissat den. Det blev ingen grön gran heller för de var otroligt fula och plastiga. Så det blir till att kämpa sig fram i vår i år igen. Se hur många grenar som ger med sig. Men vi slipper i alla fall barr fram till midsommar.

Färska annandagsbilder

När solen tittade fram i förmiddags fick jag bara ett sådan där infall. Snabbt på med kläderna på tjejerna, kameran packades ner och en liten termos kaffe fick också följa med. Kände att det var dags att ta till vara på solen när den vågade sig fram. Sedan hade det varit mycket innesittande för vår del nu denna veckan med mycket sjukdomar så nu var det dags att lapa sol. När vil väl kom ut till bilen, 20 minuter efter mitt infall, hade solen redan försvunnit men nu var vi så längt komna så det var bara att köra iväg. Parkerade bilen och vi var fram vid sjön. Kan väl säga att det var ganska råkallt även om det var nästan 8 grader varmt ute.

Jag älskar att fota där nere för där är så fint. Varje tid på året har sin charm. Idag hade det dock varit bättre med den där solen som visade sig så snabbt men jag fick lite fina, nya bilder på tjejerna. Kom på för ett tag sedan att det är riktigt länge sedan jag tog riktiga bilder på dom så det var verkligen dags.

Så nu sitter vi här och försöker tina upp lite efter den blåsiga stunden. Sedan blir det den obligatoriska fotbollsträffen på annandagen med kusin vitamin med familj. Ska bli trevligt att göra något tillsammans idag eftersom julen varit lite delad.

God jul med lite kräksjuka

Jag tycker så synd om Molly.

Med två barn som i princip aldrig är sjuka och är dom sjuka är det ofta inte så farligt att dom ens behöver vara hemma, vaknade jag halv 2 i natt. Molly kom i och sa att halsen gjorde ont. Hon gick och la sig igen men kom upp efter en stund och verkade väldigt orolig. 10 minuter senare visste vi varför. Hon kräktes och så kräktes hon lite till. När det lugnat ner sig började det om igen och även en tredje gång innan vi kunde komma till ro igen.

Så timingen är inte den bästa att dra på sig magsjuka, natten till julafton. Vet inte om jag har smittat henne med mitt i tisdags men jag tycker det är många dagar mellan. Det spelar egentligen ingen roll hur hon fått det för nu ligger hon med det. Så det blir jag och lillan som åker upp till syrran och firar jul medans kära maken och Molly får stanna hemma. Jag får tomta lite sedan med lite mat och hennes julklappar så dom får känna lite juligt.

Så nu är det väl bara att vänta in och se om resterande familj ramlar dit eller om dom klarar sig.

Men jag önskar alla där ute i cyberrymden en riktigt

God Jul

 

Julkalendern ingår i Tv-licensen?

Vi betalar hutlösa priser i tv-licens till vår kära television för att få reklamfritt utbud.

Dessa översittarfasoner gör att vi är tvingade att betala oavsett vad vi gör med våra tv-apparater eller datorer för den delen. Än så länge har det inte kommit till mobilerna men när där kommer tv-sändare i dom så kommer lagen innefatta även dom. Det känns lite overkill faktiskt. Att inte ens ha ett val med tanke på att det finns en uppsjö av andra leverantörer att välja på.

“Finansiering
1 § Radio- och tv-verksamhet i allmänhetens tjänst och verksamhet som är direkt anknuten till den ska finansieras med en radio- och tv-avgift enligt denna lag under förutsättning dels att sändningstillstånd enligt 4 kap. 3 § radio- och tv-lagen (2010:696) har meddelats den som bedriver sändningsverksamheten, dels att tillståndet innehåller ett förbud mot att sända reklam. Lag (2010:724).
Definition
2 § En TV-mottagare är en sådan teknisk utrustning som är avsedd att ta emot utsändning eller vidaresändning av TV- program, även om utrustningen också kan användas för annat ändamål. Lag (2006:798).”

Inte ett dugg klokare. Anledningen att jag kom in på detta tråkiga ämne var faktiskt julkalendern. SVT producerar en väldigt bra kalender i år och jag tror att både barn och vuxna sitter och tittar. Till kalendern finns som vanligt en fysisk kalender att köpa ute i affärerna och det är här mitt lilla dilemma kommer in.

Vi finansierar med mycket pengar för att vidare få en reklamfri tv. Samtidigt kan jag tycka att med dom priserna, som vi inte har ett val att välja som med alla andra leverantörer, borde det vara helt förbjudet att tjäna pengar vid sidan om. För med ett pris på 47 kronor per såld fysisk kalender så är frågan var dom pengarna går. Vi betalar inget för alla andra produktioner SVT gör utan det är enbart julkalendern. En fysisk kalender som enbart följer vad som händer i programmet. Inga kalendrar som du själv har möjlighet att vinna något från utan enbart kunna följa Kurre och klappsnapparna. Ett program för barn och vad är lätt att tjäna pengar på om inte barn.

Så för mig känns det totalt idiotiskt att dom ska kunna ta detta priset när priset är så högt att betala från början.
Jag ifrågasätter inte kalenderns vara på något vis för den behövs. Men jag ifrågasätter om det är rätt att som statligt organ ta ut en vinst på det när tv-licensen finna.

She´s going To Rehab

Vi hade behövt en rehab-plats.

Vi hade inte mer än börjat röra oss vid granen så kom hon trippandes med glänsande ögon. Hon gick ett varv, och där var det. En liten silvrig sträng hängde från en gren och denna satt hon fort i sig. När vi sedan fortsatte och tog fram den stora påsen följde hon oss runt, runt och ramlade något på golvet var hon fort framme.

Jag har inte en aning om varför våra katter, speciellt Signe, älskar kastglitter. Inte att titta på, inte att leka med utan att äta. Vi försöker att låta bli att lägga längst ner men ändå är det alltid någon som ramlar ner eller som hon får tag på ändå. Och vi hann inte mer än bli färdiga med granen förrän första pimpade spya hittades. Mycket pimpade saker bruka vara ganska fina men det är fasen inte en pimpad spya. Och så jäkla roligt är det inte att kräkas så då borde hon låta bli ju. Kanske ska komma ihåg det näste gång jag får för mig att dricka för mycket. Det är inte roligt att kräkas.

Barnfotografering, möt Bertil och Viktor

För två månader sedan var vi ute i det härliga höstvädret och fotade en sprickfärdig mage.

Idag hade jag äran att få fota resultatet. Detta visade sig bli en riktig lite prövning eftersom en av mina favoritfotomodeller självklart också skulle vara med, som stolt storebror. Men prövning blev av att vi inte fotat speciellt planerat innan utan jag har bara följt med honom i leken, nästan som en liten skugga. Men idag skulle vi försöka dirigera och detta var inte det lättaste. Men det blev några favoriter ändå som tur var.

Möte det lilla livet som var i kulan.

Efter byte från finkläder till tomtekläder tyckte han att det räckte. Nu var det dags för lek och det svidades om till cowboy. Och vad är en cowboy utan sin cowmilk?

Jag är helt klart nöjd med den lilla fotosessionen vi hade och jag tror nog det kan bli några fina klappar.

Pepparkakscupecake med lingonfrosting och saffransbullar med vanilj

Efter att suttit instäng i köket hela lördagen med mina skolböcker kände jag bara på kvällen att här måste få lite juldoft. Så jag hade tur att ha allt hemma till en pepparkaksmuffins. Och äntligen doftade här lite jul.

Pepparkaksmuffins ca 15-18

75 g smör
3 dl mjöl
3 tsk bakpulver
2 msk malda pepparkakskryddor
3 ägg
2 dl socker
1,5 dl mjölk

Smält smöret. Blanda alla torra ingredienser i en skål. Vispa ägg och socker pösigt. Sikta ner mjölblandningen varvat med smöret och mjölken och vispa försiktigt till en jämn smet. Fördela i formar, gärna satta i muffinsform, och grädda i nedre delen av ugnen i 200 grader i ca 12-15 minuter. Känn med sticka.

Denna smeten blev ganska lös vilket är en typisk muffinssmet. Jag fick använda kanna för att hälla upp den. Var sugen på någon spännande smakkombination till pepparkakan och hittade en lingonfrosting som lät spännande och som jag hade grejer hemma till.

Lingonfrosting

200 g philadelphiaost
2 dl florsocker
100 g smör
1/2 dl lingonsylt
1 tsk vaniljsocker

Vispa smöret vitt och pösigt. Vispa i resten utan lingonsylten som blandas i sist.

Denna fick jag ganska lös så jag tror att lite mer florsocker inte är helt fel. Hade kanske blivit bra om jag hade haft tid att vänta in den om den stått en stund i kylskåpet också men det hade jag inte. Så därför var den svårspritsade och det blev inte alls speciellt fint. Men vet ni, det smakade underbart tillsammans och julkänslan kom sakta smygandes.

Och den där julkänslan har jag fortsatt med idag. Efter att ha tentat i förmiddags hade jag ingen skola alls att tänka på resten av dagen. Så jag hämtade tjejerna tidigt och körde sedan hem för att baka.

Hittade recept på saffransbullar med vanilj, och jag undrar om inte halva Sverige har bakat dessa för många pratar om dom. Receptet hittar du HÄR. Naturligtvis bakade på 2 påsar saffran.

Och ja, dom var försvinnande goda. Mmm, säger jag bara.

Fototriss ~Röd~

Nu är det riktigt längesedan jag var med i en fototriss. Jag har haft så mycket med skolan så det är väl enbart den och da family som kretsat i mitt huvud. Att jag kom med idag var faktiskt bara en ren slump efter att ha fotat mina cupecake insåg jag att dom passat bra i veckans tema. Så här är min röda triss bestående av pepparkakscupecake med lingonfrosting.

Denna vecka är även tävlingsvecka. Vinsterna kommer från Coolstuff.

Fler röda trissar hittar du HÄR

Hur fasen hinner alla med allt?

Nu börjar jag faktiskt få lite mindervärdeskomplex över alla facebookstatusar.

Det bakas lussekatter, pepparkakor och görs julgodis till höger och vänster. Det pysslas med julkalendrar och julmusik spelas tydligen överallt. Men hur fasen hinner alla med allt? Jag antingen sitter i skolan hela dagarna eller så sitter jag med skolböckerna hela dagarna. Det ska lagas middag när kvällen kommer och sedan blir det att kura upp sig i soffan med tjejerna en stund innan läggdags för dom. Sedan är klockan 8 och då orka inte jag ställa mig och göra något juligt. Och byta ut den lilla mysiga stund jag har med tjejerna på kvällen är inte ens lönt att diskutera för det gör jag inte. Detta är absoluta prio 1 på min kväll.
Helgerna har varit ganska tuffa också. Antingen jobbar jag eller så har vi annat planerat som inte kan flyttas.

För egen del har det inte varit sådär stressande tidigare men Molly har börjar fråga efter när vi ska julpyssla och när vi ska göra pepparkakor och allt sådant roligt. Och helt ärligt kan jag inte få fram när för jag vet inte när jag ska lägga in det. Av någon anledning har dom lagt denna kursens tenta på måndag istället för nu på fredag. Detta gör att hela denna helgen går till plugg också. Det går alldeles för fort just nu för att jag ska hinna med.

Så skulle det adventspyntas

Försöker adventspynta lite och jag hittade röda röda fina gardiner som vi skulle ha i storarummet. Äntligen skulle här bli julgardiner och riktigt julfint även i detta rummet. Så efter några timmars gästspel på jobbet, som dessutom blev lite längre på grund av att jag blev ståendes efter en trafikolycka, så ställde jag mig för att stryka dom.

Och visst blev det lilla fönstret fint. Jag fortsatte att stryka och när dom 5 andra var färdiga och påsatta på stången var det tyvärr inte lika fint. Dom var sneda och olika långa så snacka om antiklimax. Så det var bara att dra ner dom igen och sätta upp dom gamla vanliga. Jag har köpt gardiner där innan och det har inte varit några problem men nu blir det att lämna tillbaka 3 av 4 paket. Några nya vill jag nog inte ha av den sorten när oddsen är så dåliga. Så typiskt.

Jag behöver ställa in julen

Fy fasen säger jag bara. Jag behöver ställer in julen eller det är väl snarare så att vi inte har så mycket val. Räkningarna har bara hopat sig, igen, och nu börjar det kännas att jag inte får så mycket som jag fått tidigare. Men jag vet faktiskt inte hur jag ska orka jobba mer än jag gör men det finns väl inget val. Jag vill fasen inte bli tvungen att hoppa av skolan för att vi har det kärvt. Men just denna månaden vill jag verkligen inte behöva tänka på det men med 14 stycken att handla julklappar till plus våra egna tjejer är det inte så lätt.  Julen förlorar sin charm när det blir såhär, att det bara blir ett tvång att handla samtidigt som man får dra in på till våra egna tjejer som tillslut knappt får något av oss för att alla andra ska ha. Så nu blir det en ont i magen månad enbart över hur allt ska gå ihop. Fy fasen vad jag blir ledsen på sådant här.

Julgransplundring

Vi har varit och julgransplundrat hos svärmor i eftermiddag.

Jag hade fått en liten beställning om jag kunde göra lite cupecakes och ta med mig. Och eftersom jag är en sådan snäll svärdotter så gjorde jag gärna det. Ja, jag gillar ju faktiskt att göra dom också.
Och naturligtvis ville jag bjuda på kladdkakecupecake med vit chokladfrosting. Jag gjorde dom i stora formar denna gången och var faktiskt lite nervös över att dom inte skulle bli bra.

Men dom försvann i en rasande fart precis som muffinsen med stekta äppel i. Dessa tänker jag dock inte visa eftersom Gekås egna muffinsformar verkligen suger och blir jättefula om man inte serverar med en gång. Dom släpper runt muffinsen samt att kanten rullar ut sig.

Ok då. Såhär såg dom ut så ni inte köper dom formarna.
Fult, fult och så kan man inte servera delikata delikatesser .

Men efter lite god fika var det faktiskt tid för lite dans. Ibland är det ganska skönt att vara fotograf även om jag var med och drog några varv.

 

Tjejerna tyckte dansen var rolig.
Dom hade senare en privat balettuppvisning för farmor där dom gjorde piruetter och diverse svanhopp.

Ja dom “råkade” få tag på en vars en telefon också och var okontaktbara en bra stund.

Tage fick lite kel också.

Vi har haft en superbra dag.