2012/11/30

Hon gjorde allt som hennes varma kropp krävde

Hon satt vid sin arbetsplats i hemmet och lät blicken vandra. Den föll på några ensamt virvlande snöflingor utanför fönstret som vinden sakta förde bort. Hon kände sig frusen och den vandrande blicken avslöjade en omotivation som inte kändes bra. Hon behövde värme och att hitta den där gnistan igen.

En timme senare tog hon vattenflaskan, boken och en handduk och öppnade den träfärgade dörren. Värmen slog emot henne och hon drog efter andan. Hon steg in i den varma bastun. Några skopor vatten på de varma stenarna som fräste i protest och värmen slukade de små vattendropparna så gjorde luften fuktig. Hon bredde ut sin handduk och satt sig skönt tillrätta med fötterna uppe och öppnade sin bok.

Symtom på stress läste hon samtidigt som värmen omhuldade henne och små pärlor av svett började bildas på hennes hud. Där satt hon och läste om stress medan det slog henne att det kunde nog inte bli mer passande. Att ta hand om sin egna stress genom att låta värmen ta hand om hennes frusna kropp.

Två timmar senare steg hon ur duschen efter att gjort allt det där hennes varma kropp krävde, skrubbat, rakat, smort. Hon kände sig som en ny människa men någon motivation hade hon inte hittat. Men hon satt sig ändå med sin bok men tänkte samtidigt att det kommer en dag i morgon också för stressa upp tänkte hon inte göra igen.

bastu

Lite egentid kan göra under.

Snösäkra? Glöm inte inomhus ;-)

Såg väderprognosen för Hålan kommande vecka.

image

Insåg då att det kanske var dag att vintersäkra för eventuella olyckor.

Tösalt – check
Isskrapa – check
Snöskyffel – check
Ved – check
Nya batteri till brandvarnare - check
Pulkor - check
Mössa – check
Vantar – check

Hm, det känns som om jag har glömt något.

snögubbe

(Lånad från Google)

2012/11/29

Hashimoto Encefalopati (eng. Hashimoto Encethalopathy

Jag hoppas att jag på detta viset kan hjälpa en person, B, i min  närhetskrets vars barn har råkat ut för en ovanlig sjukdom. Jag kallar barnet A.

A har varit på diverse utredningar där de trott att det varit epilepsi, blodtrycksproblem, diabetes, struma (sjukdomen har med sköldkörteln att göra) och fler som jag inte minns. A har ofta fått svimningsanfall och “försvunnit” med lite stirrande blick. A är ofta trött. Finns massa andra typiska symtom.

A har efter många år fått diagnosen Hashimoto Encefalopati (eng. Hashimoto Encethalopathy). Detta är en ovanlig autoimmun sjukdom som gör att nerverna i hjärnan är inflammerade och detta ger väldigt många diffusa symtom. A har fått behandling med dropp och de väntar på att se om det hjälper.

Verken jag eller B vet så mycket mer om sjukdomen än vad man kan hitta på nätet. Det är svårläst eftersom mycket är på engelska samt även mycket facktermer. Läkarna vet inte heller mycket och B får inga svar på alla sina frågor.

Så min vädjan till er är nu att försöka dela på så många sätt som möjligt för att A och B kanske kan få kontakt med någon eller några som på något vis kan hjälpa B från till exempel egna erfarenheter. Jag vet att det är som att hitta en nål i en höstack men det är värt ett försök.

Vet du något så skriv en kommentar så meddelar jag vidare. Vill du inte lämna ut dig så skriv anonymt så lämnar jag möjlig kontaktväg.

Fyll vatten upp till C.U.P-märkningen sa han

Jag har gått och införskaffat oss en riskokare med ånginsats. Ja flott ska det vara.

Med denna nya riskokare kom även en ny måttenhet. Kära maken satt och läste bruksanvisningen, jodå ni läste rätt. Och i bruksanvisningen stod det tydligen följande enligt honom:

-Fyll vatten upp till C.U.P-märkningen sa han med glasögonen i pannan.

Ja kära maken har hamnat i en sådan där känslig ålder nu så han måste ta av sig glasögonen för att kunna läsa men det tar vi en annan gång.

Han tog upp kokkärlet för att kolla var den där C.U.P-märkningen var någonstans. Jag log när han visade mig den.

-Aha, sa jag. Cup (som i kaffekopp fast på utrikiska) heter det faktiskt.

Jag kunde liksom inte låta bli att fnissa lite åt honom. I vanliga fall kan det hända att det är frugan i huset som brukar göra sådan saker så jag måste säga att det var ganska skönt att även han kan. Och jag tror han anar att han kommer att få höra det.

2012-11-29 18.56.13

En vild natt

Man skulle kunna tro att jag har haft en vild natt med tanke på mitt knullrufs.

2012-11-28 09.09.04

Kära maken har ju fått en ny madrass som är säkert 5 centimeter högre än min. Det är liksom bara att rulla över så att säga, inte en massa kullar att bestiga först, utan lagom höjd. Men jag får göra er besvikna med att meddela att så inte varit fallet.

Dock är det kära makens madrass som ställt till det i alla fall. För när minstingen kommer in på natten med sin stora elefant, storlek minsting, och sitt täcke brukar hon klämma ner sig mellan oss och hamna mitt i sängen. Detta är ju då lite svårare ni eftersom det naturliga är att glida ner på min sida. Så där ligger jag då och delar min sida med minsting plus en minsting elefant och försöker hitta en bra ställning. Jag ligger liksom så långt ut på kanten det går så jag har inget att ta spjärn mot.

Så min vilda natt bestod av att försöka hitta en bra ställning att sova i. Och när jag låg där och gled rundor i sängen så har jag då fått ett härligt rufs. Men, men det hade kunnat vara det första.

2012/11/28

Syskon: Fido och Sigge?

Nyfiken som jag är var jag ute och snokade en runda på fodda.nu, där bebisar födda i metropolen Kristianstad läggs ut. Ja de som vill i alla fall. Tycker det är lite roligt att se om det är några från förr som blivit föräldrar. Nu brukar det dock inte vara så men det stillar min nyfikenhet en stund i alla fall.

Det som slog mig idag, och som jag får lite otäcka rysningar av, är att en hel del envisas att skriva in sina djur som syskon. Alltså, jag vet inte varför man gör det. Syskon är inte bulldoggen Kajsa, bondkatten Sigge eller kaninen Pelle. Syskon är brorsan Erik och syrran Elly och inget annat. Och för att inte reta upp hen-anhängarna här också så är det väl bara syskonen som heter Erik och Elly.

Det spelar liksom ingen roll hur mycket familjemedlem husdjur är för så mycket av familjen kan de aldrig bli. Familjemedlem kan jag gå med på men syskon, nej usch. Det blir bara tramsigt kan jag tycka.

Åsikter om detta?

Boss(e)

En tvilling, bror, valp, familjemedlem eller en helt vanlig Boss(e)?

Så var det detta med tomten

Så var det detta med tomten. Det är ett hett ämne nu. Och jag hoppas verkligen han kan skånska.

Tjejerna skrev önskelistor igår. Både två skulle skriva själva och den stora blev sådär härligt sur när kära maken försökte tala om hur vissa saker skulle stavas. Ja så det blev lite som de blev. Den lilla hade väl mest svårt för bokstäverna överlag. Speciellt det där otäcka s:et som skulle skrivas som en orm.

2012-11-28 09.54.13

För utan skånskan kan det bli svårt för Molly att få redit smink.

Jag och Lilly hade en liten dispyt här innan. Kommer inte ens ihåg vad det var om men hon hotade i alla fall med att hoppa sönder vår säng, tror kanske den har varit med om värre saker innan. Min väldigt mogna respons till det blev naturligtvis att då fick jag ringa till tomte och meddela detta då får då behövde tomte ta alla de pengarna som hennes julklappar skulle kosta och köpa ny säng till mamma och pappa istället.

-Men mamma, du har faktiskt inte lösenordet till tomte eftersom han inte gett det till någon svarade hon väldigt förnuftigt.

Så vad svarar man på det? Jag kunde liksom inte säga att han hade visst gett det till alla föräldrar eftersom vi strängt redan nu talar om att man får aldrig säga sitt lösenord till någon, inte ens sin bästa vän. Tomten kan ju inte vara olydig då och ha lämnat sitt lösenord. 

Jag får kanske gå genom tomtens kundtjänst för att meddela. Datanördarnas tid är verkligen här när de tror att allt sker på datorn. Det vet väl alla att man kan ringa till tomten ;-).

2012/11/27

Man kan inte anklaga henne för att bli långrandig

Två dags försök till att plugga när Lilly varit sjuk är ingen bra kombination alls. För trots sin lite hängighet så är hon fortfarande pratig. Konstant pratig till och med. Hon kan liksom sitta och prata sig genom en film. Jag vet inte om hon är rädd att läpparna ska klibba ihop eller något om de inte rör sig.

Men efter mycket tv och data för hennes del eftersom mamman varit ganska så upptagen på annat håll bestämde vi i alla fall att det var dags för ett litet break.

Så varför inte göra en dagens outfit bara för att gå mot mina principer. 

2012-11-27 15.19.04

Hade hon varit på väg ut hade jag nog stoppat dagen klädval. Man kan inte anklaga henne för att bli långrandig i alla fall.

2012-11-27 14.43.18

Mamman fick försöka fixa till bild själv. En härlig urtvättad tröja som inte kan användas någon annanstans eftersom det räcker att luta mig fram lite gran så blottar den tuttarna. Säkert många som gillat det men det är inte så trevligt att stå och plocka clementiner i fruktdisken och titta upp och se salivstränger på hakan på de som står på andra sidan. Så hemmatröja, check. Håret har jag fräckt bara dragit handen genom för att få en liten vild look. Sminkningen är a´naturell och under armarna har jag Dove torrstick.

2012-11-27 15.19.27

Jag bad om fler poser men av någon anledning hörde hon inte vad jag sa. Jag har en känsla av att det var ett aktivt val hon gjorde.

Gilla mig för den jag är

Jag känner mig nog allt lite mediakåt. Något som har vuxit litegrann med tiden tror jag. Så nu går jag här och funderar på hur jag ska få utlopp för detta. Det är ju aldrig bra att gå och ha sådana känslor instängda så det är väl bara att skrida till verket och låta den lilla narcissistiska sidan få spelrum.

Så jag tror jag ska starta en sida på facebook. En helt egen sida som jag själv får bossa över. Naturligtvis är det trevligt om jag får några med mig också. Gillar lite tanken att folk trycker på gillar. Man skulle kanske kalla det för någon slags egoboost.

Sen önskar jag mig förstås en sådan där ruta från facebook också. Detta kan kanske bli lite kärvare det där men skam den som ger sig vilket troligtvis kommer att vara jag om en stund.

Så klicka in dig på The one and only Nettan och gilla mig gärna. Av de anledningar jag gett dig där uppe eller för att du helt enkelt gillar litegrann. 

Nettan

Vi litar helt på ditt omdöme

Visst är det härligt när man kommer in till minstingen som bett om en ny saga i spelaren och man frågar vilken hon vill ha.

-Du får välja mamma säger hon med ett sött leende.
-Då tar jag Tuta och kör då.
-NEJ inte den svarar hon.
-Då tar jag Bamse, den blå skivan säger jag.
-NEJ inte den.

Just då vänder man sig om och tittar lite spänt på henne.

-Men vilken vill du ha då?
-Du får välja ju mamma svarar hon fortfarande med det söta lilla leendet.
-Ok, då blir det festival då.
-NEJ, inte festivalskivan mamma.

-Hmf viskar jag lite för mig själv. Men vilken då? Av någon anledning har jag börjat låta lite irriterad. Vilken vill du ha gumman. Välj nu annars får du vara utan.
-Du får välja mamma.
-Nu tar jag denna och vill du inte ha den så får du tala om vilken du vill ha annars blir det ingen säger jag och viftar med ABBA-skivan.
-NEJ, inte ABBA-skivan.
-VILKEN DÅ frågar jag. Sista chansen nu.
-Ok mamma, jag kan ta Tuta och kör säger hon helt nöjt.

Jag suckar lite och sätter på skivan. Jag ville liksom säga att varför sa du inte det när jag började välja. Och vet ni. Jag går på det varje gång. Ibland kommer barnen långt med ett sött leende som talar om att vi litar helt på ditt omdöme så länge vi får sista ordet.

vi

2012/11/26

Kreativitet är något man föds med

Kreativitet är något man föds med. När man lyckas pyssla sig till hyllor av avlagda böcker och julstjärnor av gamla lp-skivor. När man kan sitta i timmar för att få ihop ett litet vackert kort som man sedan ger bort eller gör fantastiska bonader och dekorativa påsar att ställa ljus i. När man med hjälp av lite färg kan skapa en vacker tavla bara för att man känner för det.

Sådan är inte jag. Jag skulle vilja vara det men det finns liksom inte i mig. Jag var järv och gjorde smällkarameller häromåret. Dessa är vi rädda om för att jag ska slippa göra det igen. Jag skulle tippa på att det är brist på tålamod när det inte blir som jag faktiskt ser för mitt inre hur fantastiskt det var planerat att bli.

Men så händer det något ibland. Helt oförberett förvandlas jag till en väldigt kreativ och konstnärlig person.

köttbullar

Skåda mina köttfärspyramider. Det bara blir så, varje gång. Det kan jag tycka är lite kreativt i alla fall. De största konstverken har väl kommit till av en slump. I rest my case.

Ever Dance With The Devil In The Pale Moon Light?

Så var det detta med film.

Hur många gånger kan man egentligen se en film? Jag har fortfarande lite Batman-vibbar här hemma. När jag träffade kära maken för många år sedan var han helt inne på Batman. Nu menar jag den första riktigt filmen med Prince-tema och en Joker med lila kläder, grönt hår och rött leende. Där en Joker avslöjar sig med en fras “Ever Dance With The Devil In The Pale Moon Light?”.

batman och jokernDet borde kanske inte vara något konstigt alls med det. Förutom då att kära maken kunde denna film och på något vis säkert ville styla lite för en flicksnärta och satt och sa alla repliker medan vi tittade på den. Lite, lite osynkat så när han sa det så sa de det på filmen en bråkdel av en sekund efter. Det blev någon konstig ekoeffekt på det hela och de första gångerna sa jag ingen. Ja, flicksnärtan ni vet. Sedan bad jag honom sluta och då blev det inte så mycket mer Batman efter det. Japp, stylandet fick liksom en bekräftelse.

Så när Lilly nu sitter här hemma och viskar replikerna till Barbie och de tre musketörerna så är det naturligt att jag får Batman-vibbar. Och den där Barbiefilmen har hon sett oräkneliga gånger och jag förstår inte nöjet. Speciellt inte när hon vill se den gång på gång efter varandra också. Där finns filmer som jag också kan lite av replikerna på, till exempel Batman. Konstigt va efter alla gånger jag varit tvungen att titta genom den? Men jag sitter inte och viskar ut dem med mörk Batman-stämma för det.

Idag är hon sjuk. Jag skulle ha jobbat men det sket sig. Hon ville faktiskt se en annan film först men mamman misslyckades att få bild på tv från dvd, surprise, så det fick bli från hårddisken istället. Jag tror jag får flytta ut i köket för att kunna plugga idag för den där hårddisken kommer att gå varm och det är svårt att koncentrera sig när det är en massa “En Garde”.

Kan du replikerna till någon film? 

 

2012/11/25

Hemmafruarnas hymn

Vissa låtar är för alltid förstörda. Inte för att de varit något bra innan men nu kan man inte höra utan att man hör det där andra. Låt mig utveckla.

Min vän har konstant sjungit E viva Espania med en helt annan text än ursprungstexten. Och den “nya” texten sitter liksom efter att vi för 15-20 år sedan sådär gick en hel festdag och sjöng på denna. Jag minns inte om vi fick applåder från mer än våra blivande makar.

“Jag tar den k*ken i min mun, E viva Espania” med finsk brytning.

Så när hon skrev till mig igår om att det var någon som skulle sjunga denna i tv, originalet förstås, så har jag kommit på mig själv med att gå och tralla på hennes version. Problemet är väl kanske då att jag kommit på det efter en stund och det är kanske ingen text man vill lära barnen. Jag vill ju inte bli kallad på samtal till skolan för att förklara varför mina barn sjunger oanständiga låtar. Men det bara ploppar upp. Den bara är där och den är så dålig. Men ändå, ändå sitter jag här till och med medan jag skriver och småtrallar på den.

Hemmafruarna har fått en ny hymn.

Är det en bra idé med söndagsstängt?

Så vad säger vi om att stänga affärer om söndagar? Är det ett bra förslag?

Jag tycker faktiskt att det är det. Anledningen till det är enkel. Jag tror vi behöver stanna upp i vår raplex-värld och fundera på vad vi håller på med. Vi är så fruktansvärt bortskämda i denna del av världen och vi tänker inte ens på hur jäkla bra vi har det utan istället är vi väldigt gnälliga. Och gnället kommer väl från att vi har för vana att få som vi vill utan att fundera på det egentligen. Det bara är så och har alltid varit ungefär.

Vi behöver inte ha tillgång till affärer 24/7. Helt ärligt tror jag att det stressiga samhällsklimatet hade blivit bättre av en “vilodag”. Som enskild hade man fått stannat upp och fundera på sina inköp. Det är ju inte så värst svårt att kunna planera hur mycket mjölk eller bröd man behöver extra för en dag.

Kanske hade det blivit så att stressen hade ökat första tiden men efter hand som vi vant oss hade även detta blivit en del i vardagen som inte hade varit några konstigheter alls.

Det finns faktiskt ingen anledning att människor ska behöva arbeta på söndagar. Naturligtvis finns det vissa delar som alltid behöver arbeta som till exempel vården, polis och räddningstjänst eftersom hela samhället hade fallit ihop annars. Men vi hade definitivt överlevt söndagsstängda affärer.

Jag tänker kanske inte så mycket på miljön i denna frågan utan snarare den lilla människan även om det miljömässigt också hade blivit en vinning. Så jag tycker inte idén är helt fel.

Vad tycker du?

013

Det finns mycket underbara människor

Tänk vad mycket underbara människor det finns runt omkring oss som vi aldrig har träffat.

Jag har ett helt gäng med underbara människor runt mig på skolan och igår träffades vår lilla tentagrupp för lite samkväm utanför skolans värld. Vi hade bjudit med respektive också för att lära känna även dem och kanske också för att de skulle få ett ansikte på de personer man ändå pratar en hel del om här hemma. Nu hade vi lite otur med sjukdomar och andra inplanerade saker så det var faktiskt bara kära maken och en fru till en klasskamrat förutom vi. Men herregud vad trevligt vi hade. Många skratt, några drinkar och en massa tjatter. En lördagskväll helt i min smak.

böcker

Det trevliga var att vi faktiskt inte pratade skola. Vi halkade naturligtvis in på något men det avslutades ganska fort. Och det måste betyda att vi hade så mycket annat att diskutera.

Det här måste göras om, helt klart.

2012/11/23

Kära medtrafikant

Hej det är jag, bitterfittan i den stora blå citran, som du av någon anledning valde att köra upp i röven. Jag är liksom inte intresserad av att ha en okänd gammal gubbe så nära att det knappt ens är det berömda håret som skiljer. Det går liksom inte att trycka på för att med våld kunna komma till. Jag blir så jävla irriterad på sådan som er som inte fattar att det inte hjälper. Jag kan inte komma någonstans eftersom vi befinner oss mitt i stan, mitt i rusningstrafik om man nu kan kalla det det här på landet och det är bilar lite överallt. Det sådana som ni inte inser är att det är så stressande och att jag istället för att ha stenkoll framåt måste sitta och hålla stenkoll på dig där bak för att jag inte ska råka bromsa så du har mig fastnaglad.

Så bara för att du har kört bil i 100 år så betyder inte det att du får köra precis som du vill. Det finns mycket fler bilar och andra personer ute i trafiken nu än det fanns på din tid då du fick veva igång bilen. Så kan du inte hantera det så lämna för helsike in körkortet så andra slipper ha dig ute.

Mvh Bitterfittan som är rädd om sin häck och som tänker på andra

In i dimman

Fredag och det betyder väl in i dimman för många ;-).


2012/11/22

Heter det verkligen våffeljärn?

Molly önskar sig ett våffeljärn i julklapp.

Jag kommer osökt att tänka på varma, nygräddade våfflor med en klick grädde och blåbärssylt som man delar i små hjärtan. Jag anar att hon inte alls tänker i dessa banor utan tänker på mer hårresande saker.

Heter det verkligen våffeljärn?

våfflat hår

Härlig morgonproblematik

Morgonhumör är ju väldigt bra att ha. Det har jag också men mitt är inte så uppskattat av de andra. Och när den minsta familjemedlemmen också verkar ha ett sådan där morgonhumör som ingen annan tycker om, ja då kan det uppstå lite problem.

När det lilla då kräver att hon ska ha den rosa klänningen på sig på morgonen hade det varit mycket lättare att hon hade haft en rosa klänning. Men det brydde hon sig inte så mycket om att lyssna på, vilket hon även brukar tala om att hon inte gör, utan var det bestämt rosa så skulle det minsann vara det.

Men den kära maken tog snällt och tålmodigt hand om detta innan det blev härdsmälta här. Och tro det eller inte så lyckades han hitta Mollys gamla klänning som Lilly nu var fullt nöjd med. För det går liksom inte att avleda den där snäckan när hon verkligen ger sig fasen på något. Och i morse var det tydligen en rosa klänning av någon anledning. Härlig morgonproblematik.

017

 

2012/11/21

Trubbel med bedrägeri?

Fan, jag är i trubbel nu och vet inte riktigt hur jag ska lösa det. Jag fick ett mail och instruktionerna skulle bara följas.

image

Men jag vet inte alls hur jag ska lösa det. Jag funderar och funderar men kommer inte på något. Jag har för fan inget konto i Handelsbanken så vilket ska jag koppla istället?

Men allvarligt, jag hoppas inte folk fortfarande går på dessa mail.

1. Finns ingen direkt adress som det är skickat till.
2. Nyutvecklat säkerhetssystem? Per mail?
3. Alla mina online-konto bör kopplas. Men vänta, jag måste första öppna dessa eftersom jag inga har.
4. Direktlänk för att påbörja processen (som innebär slutet för kontona om det görs).
5. Att en tjänsteman ringer efter känns ju bara så B och ganska väldigt försent.
6. Underskrivet med kundtjänst. Känns ännu mer B att ett sådan här viktig uppdatering går genom kundtjänst som dessutom står helt utan namn.
7. Saknas logga, direktnummer till tjänsteman samt namn på tjänsteman.

Alltså man får inte vara så blåögda att gå på sådana saker. Min gyllene regel är väl att man gör inga viktiga affärer som innefattar viktig information per mail utan att varit i kontakt med bank eller vad det än må vara. Jag lämnar inte ens ut sådant per telefon. Fanskapen som gör sådant verkar bli mer och mer listiga så det är minsann viktigt att passa sig.

Så läs och tänk på vad det står och fundera på det. Banker ber aldrig dig lämna ut känsliga uppgifter på mail. Bristen på mänsklig kontakt kan blir ett litet problem här men inte så länge man har sitt eget sunda förnuft. Så se till att använda det.

2012/11/20

Win-win situation

Det där med att göra flera middagar är inte riktigt min grej. Jag planerar hellre in så att alla äter det även om det ibland är med inte lika glada miner. Men ibland blir suget efter vissa saker för stort.

2012-11-20 17.24.23

Min tallrik (och barnens).

2012-11-20 17.31.12

Kära makens tallrik.

Lax är bland det godaste som finns men kära maken är verkligen inte förtjust i det. Det smakar liksom lax vad man än gör med den. Jag tycker det är lite av meningen men där går meningarna isär. Men idag blev det lax och kära maken fick passa på att inta den bruna sörjan som han gillar väldigt mycket. Dock är det ingen annan som gör det så idag blev det lite av kompromissernas middag. Win-win situation för alla utan möjligtvis att jag var tvungen att ta tomater till laxen istället för ärtor eftersom det inte fanns några plattor kvar att använda.

Rap.

Kladdkakemuffins med Baileysfrosting

Jag försöker komma från detta med kladdkakecupecakes men hamnar ständigt tillbaka på dem. Det kan vara så att jag har påtryckning hemifrån eftersom både kära maken och tjejerna älskar dem. Men de jag gjorde i helgen valde jag helt själv. Och vilken underbar kombination det blev.

Kladdkakecupecake med Baileysfrosting

Kladdkakemuffins receptet hittar du HÄR

Baileysfrosting

1 dl Baileys (eller efter smak)007
3 dl grädde
250 g mascarpone
1/2 – 1 dl florsocker

Blanda alla ingredienserna och vispa upp till en fast “gräddig” kräm.
1 dl Baileys gav mycket smak så vill man ha lite mildare så minska lite på Baileysen. Jag tyckte det var gudomligt gott, skedagott, med mycket Baileyssmak. 
Det blev mycket kräm av denna och jag använde ca hälften till 33 små cupecake.

006

Rekommenderas starkt för smakkombinationerna gick verkligen ihop.

2012/11/19

Snacka om backfire

En sms-konversation mellan frugan och kära maken.

Frugan: Bilen drar mycket till höger. Behöver nog balansera däcken. (det kan hända att jag briljerar lite nu ;-))

Ja det var precis var frugan vill, briljera med att hon faktiskt hade en liten aning.

Kära maken: Kan vara för lite luft. Kolla det. Det ska vara runt 2,2 kg i alla. :-D

Frugan: Haha, du skojar va? :-)

Kära maken: Nä du måste väl ha lärt dig nu med tanke på att jag har talat om för dig många gånger hur du ska göra. :-D

Det var sedan tyst från frugan. Snacka om backfire, oväntad vändning och total förnedring. Och hon som bara ville briljera. Ibland går det inte som man tänkt sig.

Låt mig berätta om flytande tvättmedel

Låt mig berätta om flytande tvättmedel.

Det är trögflytande, genomskinligt, halt och jäkligt kladdigt. Detta blir väldigt tydligt när man ska hälla denna flytande vätska i en sån där liten tvättbollen som där finns ett lagom litet hål i.

Det kan då hända, när man står där i den ganska mörka tvättstugan eftersom man inte tänkt ljuset eftersom man bara skulle slänga in en tvätt väldigt snabbt, att tvättbollen inte alls står med öppningen uppåt. Och eftersom det är så skumt så upptäcker man inte detta förrän man står och funderar på att det var jäkligt snabbt bollen blev full eftersom det rinner över. Och innan man inser att man ska sluta hälla så guppar nästan den där tvättbollen rundor i tvättmedlet som flyter ut över tvättmaskinen. Man svär.

Och det är sedan som man inser hur jäkla halt det är. När man försöker torka upp det och lasen bara blir halare och halare för det går liksom inte att skölja ur den riktigt. Men på något vis lyckas man ändå torka upp det.

Nu är händerna snorhala istället. Man sköljer med vatten men det händer ingenting. Fortfarande lika snorhala. Så men får ta till det grova artilleriet. Efter tre tvättar med ordentligt med tvål gick det värsta bort och istället övergick händerna till att bli sträva med en lätt pirrande känsla.

Lärdom av detta kan mycket väl vara att man ska tända lampan för att kunna se samt att alltid ha tvättbollen på rätt håll. Enkelt va?

tvättboll

2012/11/18

Molly skriver

Viktig gästbloggning idag.

molly målvakt

På den första och den andre matcharna jag tog varenda

boll men på den sista mach så van åhus if med 2-0.

Jag har sovit hos Elin i går till i dag vi titade på

smorfana och en annan film.Jag är lycklig i

dag för jag har haft rolit.

 

Kärringfest och knytkalas

Låt mig berätta om knytkalas. Det kan bli lite mycket, kanske av den anledningen att alla gör mat så att det ska räcka till 23 personer plus någon eftersläntrare. Jag menar verkligen alla.

Fem trekantiga brieostar och en stor rund kan inte ens jag som ostälskare göra så mycket åt. Dels för att det var minst 15 andra rätter att välja på och hur lite man än tog så orkade man inte smaka på allt.

mat tjejfestSå att tänka på till kommande knytkalas är kanske att det räcker att göra mat som ska räcka till 6-8 personer.

Så i hallen stod där sedan fat uppradade med diverse plock när alla bidragit för  för att bli av med all mat. Där kan man snacka om bra doggy bags. Det smackade dessutom väldigt bra med lite brieost såhär på morgonkvisten också (tillsammans med två panodil) fast när smakar det inte med brieost egentligen.

Ja annars var det en helt vanlig kärringfest där vi satt med våra stickningar och virkningar och drack kaffe och diskuterade mjölkpriserna. Eller kanske inte alls.

tjejfest

Vi blev till och med kulturella och jag vet inte om de hade fått bidrag för det vackra framträdandet. Inget bönemöte alltså. Hemligheter yppades också med de blev på något vis inlåsta i den där lokalen för att inte läcka ut till omgivningen som nog inte klarat av det.

Jag hade en superrolig kväll med otroligt mycket skratt. Det är ett härligt gäng med tjejer/kärringar (känner mig lite osäker på var gränsen går) som verkligen bjuder på sig själva. Jag behöver göra sådant oftare.

Fototriss ~Linjer~

Som student är jag nästan beroende av mina linjer, i alla fall för att underlätta för mig själv.

031

032

040

Fler trissar hittar du HÄR

2012/11/17

Det är faktiskt pinsamt eftersom det sägs att man alltid känner igen sitt eget kött och blod

Det kan hända att jag gjort det mest pinsamma en förälder kan göra. Då menar jag inte att prutta framför vänner, komma utklädd till flourtant när pojkvännen är i närheten, dra handbromsen och göra en “brekas”, dansa loss på discot eller något sådant.

Nej jag har lyckats med att inte känna igen mitt eget barn. Det är faktiskt ganska så pinsam eftersom det sägs att man alltid känner igen sitt eget kött och blod. Detta stämmer inte.

Körde ner en runda på Snapphanecupen för att se när tjejerna skulle spela. In kom de, klädda i sina fina matchställ som är lite sådär lagom förstora, och sprang några varv i hallen. Jag satt där och spanade efter Molly men såg henne in men tänkte att Molly är Molly så hon kommer säkert. Finns inte mycket stress i det barnets kropp. Samtidigt som jag sitter där och spanar kör jag lätt in armbågen i kära makens sida och frågar:

-Vem är det som har målvaktskläderna på sig?
-Allvarligt säger han. Äh, det är Molly.
-Vår Molly svarar jag då och ser säkert sådär fånig ut som man kan göra när man blir lite överraskad eftersom jag fortfarande inte riktigt såg att det var hon.
-Ja svarar han bara.

2012-11-17 13.56.53

Jo men tjenare liksom. Vår skotträdda tjej hade alltså dragit på sig målvaktskläderna och jag anade kommande tårarna när bollen träffade henne. Tji fick denna mamman.

Hon mötte bollen, hon gjorde två bra räddningar, hon höll nollan och hon var hur stolt som helst när slutsignalen gick och de vann matchen. Vi har kanske missbedömt detta, det kanske är målis hon ska bli. Hoppas de andra matcherna också går bra. Hon behöver den boosten.

Men jag kan inte släppa att jag inte kände igen henne. Jag får väl försvara mig med att jag hade ju inte väntat mig vem det var om man säger så. Det var ändå ett bra försvar.

Ut och svira, slarva eller bara ha jäkligt roligt

Jag ska minsann ut och svira ikväll. Svira kanske var fel ord men jag ska ut och slarva. Fast slarva var kanske också fel ord men jag ska ut och ha jäkligt roligt ikväll.

Japp, så är det. Jag ska på kärringfest med cirka 25 andra partysugna kärringar. Det ska bli så jäkla roligt att släppa loss lite. Jag har ju nära och bra hem också då festlokalen ligger 200 meter hemifrån och jag har därför krypavstånd hem. Jag får dock tänka på mitt onda knä så det är kanske inte att rekommendera.

004

Knytkalas innebär en massa olika goda saker. Jag håller mig till det söta, surprise, och har precis gjort klart. Jag kan avslöja att det blev gudomligt gott. Återkommer med det under morgondagen eller kanske snarare under morgonkvällen. Det kan hända att jag dansar natten lång, mycket troligt skulle jag nog säga, och kanske är trött imorgon. Absolut ingen annan anledning (harkel).

Ha en bra dag.

2012/11/16

Var är ungarna när man behöver dem?

Men gud, var är ungarna när man behöver dem?

2012-11-16 15.21.37

Jag vill ju inte bli ertappad med tungan virvlandes så det är bäst att sätta igång diskmaskinen. För sådant gör jag helt enkelt inte längre. I alla fall inte när ungarna är hemma.

Jag ger er den röda tråden

Nu är det ju så att nästa vecka borde firas med pompa och ståt. Det pratas om att fira i dagarna tre men detta är fasen större och borde få hela veckan helt klart.

Det är i alla fall vad jag, Dr Nettan, anser. Sedan kommer då den andra, Mrs. Plettis, och förstör allt genom att implementera det omöjliga i det hela. Fira går väl bra men hur ska du fira. Det blir lite tråkigt om det varje dag fram till den speciella dagen bara går in och säger:

Joho, grattis. En dag närmare.

Det kan liksom bli lite tråkigt i längden. För det är ju faktiskt så att jag är ingen kom-påare vad gäller att fira med pompa och ståt. Ett evenemang varje dag kanske tänker jag? Vad för evenemang då svarar den andra. Ja sedan fortsätter det så så jag lägger nog ner. Jag vill ju inte få djupare funderar-rynka mellan ögonen än där redan är.

Bloggen fyller 4 år nästa vecka (och jag glömde uppmärksamma det förra året så jag anar en lite over kill kompensation här). Så nu tänkte jag såhär istället, efter att lagt ner detta med dagliga evenemang som bara hade blivit pannkaka, att jag ska minsann visa mitt rätt jag. Jo, jag vet, det kommer inte bli lätt men ett försök i alla fall.

Mitt rätta jag är helt enkelt 10 helt oförglömliga inlägg som bara måste läsas. Så tänkte jag innan jag såg att jag matat in 2330 inlägg. Men då får det bli 10 helt oförglömliga inlägg som bara måste läsas som troligtvis kommer att visa mitt rätt jag, Dr Nettan och Mrs. Plettis. För ibland kan jag känna mig ganska personlighetskluven eftersom min  röda tråd här är:

Skriv det som faller dig in.

Här kommer i alla fall de inlägg som är jag, helt utan inbördes ordning förstås. Har du andra favoriter som du bara inte kan glömma så skriv gärna det. Det är ju ganska svårt att välja bland alla briljanta inlägg.

Dag 8 ~Ett ögonblick~
Ett ögonblick som förändrade allt efter lång, lång väntan

Dag 21 ~Ett annat ögonblick~
Ett annat ögonblick som från en blixt från klar himmel förändrade allt

Spidder Gigantus
Ett möte, öga mot öga

Only In Amerikat?
Ja, hur är det nu med sexet?

Vem ger dig rätt att förlöjliga andras känslor?
Förlossningsrädda pappor

Mohahaha, jag tror jag dör av uppfinningsrikedom
Jäkla sadister

Den kända mannen
Oförglömligt härliga drömmar

Jag gift med en tysk porrstjärna från 70-talet…
När man ska vara sådär kvicktänkt

Varför kan vissa inte inse att ALLA har samma värde?
En White trash-analys

Tillåt mig att skratta
Har Herr Stadsminister gett ett svar ännu?

Naturligtvis finns där massa andra som säkert är bättre än dessa. Men dessa ger den röda tråden, svamleri på hög nivå om allt och inget.

Bonus:
Jag dammade av sidorna och började läsa
Nu och då

Jag skulle kunna ge minst 20 bonusar men de tar vi en annan dag. 

 

En vanlig kväll i det Nettuanska hemmet

2012-11-15 20.42.00

Litet barn, stort gosedjur.

2012-11-15 21.34.34

Stor make, liten soffa.

En helt vanlig kväll i det Nettuanska hemmet. Kära maken som sussar sött på soffan från halv nio och framåt eftersom han absolut inte kan gå och lägga sig så tidigt eftersom han då vaknar så väldigt tidigt. Dock har jag inte fått ihop det hur han kan sova två timmar på soffan innan han går och lägger sig men det är tydligen inte samma sak. För mig borde det vara det men vad vet jag.

2012/11/15

Ibland är jag bara ego

Ibland måste man bli lite wild and crazy och lite sådär ego som inte alls är brukligt eller normalt för en liten lantlolita.

IMG_20121115_122237

Så jag bara kände att jag också kunde bli en sådan där läpp-putande brutta med sängkammarblick. Ja, jag försökte i alla fall. Men läpparna glänser i alla fall så det borde inte spela någon roll hur resten ser ut. Nästa gång kanske jag blir ännu mer wild and crazy och visar ännu mer men mest troligt inte. Men vem vet inte jag, vem vet inte du.

Ytterligare fenomen

Vissa fenomen är svåra att förstå och förklara. Faktiskt.

2012-11-13 22.25.37

Som klädhög 20 centimeter från tvättkorgen. Konstant, fast naturligtvis olika kläder varje dag. Jag vill säga varför men jag struntar nog i. För är det lönt att analysera? Jo, okej då. Varför?

2012/11/14

Jag kan inte låta bli att fundera på sammanhanget

Jag kan faktiskt inte låta bli att fundera på hur det kommer sig att ett främlingsfientligt parit i dagens Sverige går framåt så mycket.

Jag kan inte låta bli att fundera på om det är så att det på grund av det hårda klimatet som finns idag. Där skyddsnät efter skyddsnät sakta plockas bort för utsatta medan de som befinner sig på samhällets topp bara roffar åt sig mer. Att på grund av klyftorna som bara bara växer och växer så vill en del hitta andra som får ta skulden istället för de som har orsakat Sveriges girighet.

Är det inte då lägligt att skylla på invandrare? Att ständigt ge dem skulden för att Sverige håller på att bli ett land där “sköt dig själv och skit i andra” snart skulle kunna tryckas som valspråk på kronan.

Att folk är sjuka och arbetslösa men sopas under mattan för att vi är minsann ett rikt land som tar hand om våra medborgare. Jag vet inte när de som sitter och bestämmer ska inse att det gäller att ta hand om alla och inte bara de som ger dem ännu mer. De behöver ta ansvar och inse vad de gör när de sopar banan för de främlingsfientliga. För det är precis vad som händer när klyftorna gapar större och större.

Jag ser i alla fall ett samband när syndabockar ska utses och hur lätt det måste vara att komma in på sin vita häst och anses som “räddare” och skylla allt på invandrare.

Det är så frustrerande att folk verkar gå på detta. Att man inte kan genomskåda vad som håller på att hända.

Det finns en massa konstiga “affärer” som är avslöjade om politiker genom åren. Dessa verkar som en piss i Vättern även om det visat på oärlighet med otroheter, skumraskaffärer och tobleroneköp. Men det som händer nu är ingen piss i Vättern eftersom det skapar enorma ringar som andra sitter och fångar upp och gottar sig åt.

Det är inte ok att som vuxen riksdagsledamot och ännu högre springa och kalla andra hora och blatte-lover. Det är inte ok någonstans. Det är sådan högstadiekänsla på allt så det är skrämmande. Att inte kunna ta en helt rak debatt utan istället, när det inte går som man vill, bli otroligt otrevlig verbalt och ständigt gå till personangrepp.

Man skulle önskat att vuxna människor hade vetat bättre. Att vuxna människor inser vad de gör mot andra människor. Jag vet faktiskt inte vad det solidariska samhället har tagit vägen, där alla hjälpts åt och där alla har en möjlighet.

Nej jag har inte en susning och det skrämmer mig. Men jag kan inte låta bli att fundera på sammanhanget.

Kanske kan det vara så med gåtor att det är som ironi

Gåtor ska liksom vara lite krångliga och det ska finnas en fyndig liten koppling till svaret. Det är minsann inte alltid lätt att vara mamma och antas förstå barnens gåtor, som de som kördes i morse.

Molly: Vem är det som går och går men aldrig kommer till dörren?
Jag: Klockan (stolt som bara dän)
Molly: Nej, det är faktiskt en gubbe som sitter fast i en hiss med en käpp.

?

Molly: Vem är det som går och går men aldrig kommer till dörren?
Jag sa inte så mycket här för jag hade på känn att det inte var mitt givna svar som var det rätta.
Molly: Det är en tjock man som har fastnat i hissen.

Say what. Jag försökte få ihop det och visualisera den där tjocka mannen som satt fast i hissdörren och vilt sparkade med benen. Jo men det kunde kanske fungera. Not.

Sen kom den lilla in och det blev, vad ska vi säga, ännu mer förvirrat.

Lilly: Vem är det som går och går men aldrig kommer till dörren?
Molly: En gubbe som sitter fast i en hiss med en käpp.
Lilly riste på huvudet.
Jag: Klockan (kanske var det rätt denna gången).
Hon fortsatte och rista på huvudet innan hon snörpte ihop munnen.
Lilly: Ni ska faktiskt inte säga massa saker. Jag lyssnar inte på er.

Jaha, pedagogikmamman var tvungen att släppas fram här.

Jag: Men gumman man ska gissa på gåtor. Det är det som är meningen att andra ska göra.

Hon mjuknade med en gång, heja mig, och ställde frågan igen och vi svarade samma igen. Hon riste på huvudet.

Lilly: Nej det är ett djur som sitter fast i snön.

Say what igen. Frågetecken, fågelholk eller rynkade ögonbryn? Jag vet inte hur jag mest såg ut. Jag fick liksom inte ihop det.

Kanske kan det vara så med gåtor att det är som ironi. Det kommer att komma. Jag håller tummarna och hoppas på snart.

Att våga vara annorlunda

Inte för att låta negativ på något vis men det måste sägas.

En pektå ska ha en lätt, ljus matt yta. Den ska liksom smälta in med de andra tårna i dess omgivning och bara bli ett med kollektivet. Enligt kutym ska man faktiskt inte sticka ut och göra sig mer än alla andra.

2012-11-13 22.26.03

Så när pektån istället är knall röd, bultandes och allmänt korvig så är reglerna inte följda. Det är kanske bra att våga vara annorlunda men inte när det gör ajaj på ägaren. Hej nageltrång. Stavgång inställd, morr.

2012/11/13

Jo men självklart

Lilly: Molly ska vi leka barnvakt?
Molly: Mm.
Lilly: Ja, vi leker att jag är vakt också är jag ju barn.

Jo men självklart.

080

Den där lilla donnan vänder gärna på ihopsatta ord. Valphundar är ett vanligt ord här hemma och det spelar liksom ingen roll hur ofta vi säger hundvalpar så blir det ändå valphundar. Men sött är det.

Vad blir det för mat?

Jag tittade ner i frysdisken.

2012-11-13 16.03.38

Allvarligt? Fryst potatismos? Har vi så jäkla stressigt och bråttom i vår vardag att vi inte hinner göra eget mos eller för den delen göra egen pannkaksmet som också finns färdigblandad i dunk.

Jag kan faktiskt inte låta bli att fundera på hur vi prioriterar när vi inte ens själva lagar den mest simpla och snabba maten. Att det finns färdiga långkoksrätter som ärtsoppa eller brunabönor är väl en sak men potatismos och pannkaksmet. Jag vet inte riktigt hur snabbt andra anser vara snabbt men jag tycker i alla fall att mat på 30 minuter är en riktig snabb middag och det borde inte vara några problem att hinna med det.

Det känns lite som att har man inte den lilla stunden så borde man kanske stanna upp och fundera lite. För hur det än är så har jag svårt tro att man har lika stressigt alla dagar och att man då borde kunna planera lite bättre i så fall.

Och nej, jag är ingen prettomorsa som gör mitt eget smör och mjölkar min egen ko utan jag använder diverse mixer och halvfabrikat ibland. Men jag skulle nog aldrig få för mig att köpa färdig mos eller pannkaksmet.

Nej basic matlagning får man allt planera in på vardagarna tycker jag.

2012/11/12

Sen utbröt full kalabalik med gråt och förtvivlan

I bilen hem från fritids och dagis idag.

Molly: Lilly lyssna på mig.
Lilly: Jag hör inte vad du säger.
Molly: Är du hörselskadad eller?
Lilly: Jag håller faktiskt bara för öronen. Mamma Molly säger att jag är hörselskadad.

Ja sedan var det igång igen.

För ett tag sedan var det nästan fullt slagsmål i bilen. Anledningen den gången var följande:

Molly: Åh, vad det är härligt när det är sol ute.
Lilly: Jag ser ingen sol. Jag tycker det är fult ute.
Molly: Men det är faktiskt sol ute.
Lilly: Nej det tycker jag inte. Visst får man tycka vad man tycker?

Sen utbröt full kalabalik med gråt och förtvivlan över att den lilla talade osanning. Osanningen var väl snarare att det var roligt att trycka på storasysters minitonåringskänslor.

Det är inte mycket som behövs för att tussarna ska yra. Ett ord, en handling eller bara för att den ena (läs lillasyster) känner för det.

Min vardag.

065

Jag flyttade mina fötter, vickade på mina höfter och svingade mina armar

Som om jag hade blivit ertappad med händerna under täcket och inte ville riskera det igen smög jag in och började rulla ner.

2012-11-12 08.56.23 
Jag mörklade rummet, inte så mycket för min egen skull utan för att skona de som kanske skulle gå utanför och råka se. Jag ville skona dem från mardrömmar om dallriga blobbar så jag tog det säkra före det osäkra.

Jag startade tv och upp kom en hurtig liten läckerbit som var klädd precis som mig, enbart i sport-bh liknande topp och svarta sköna byxor. Jomen här kan jag säkert passa in tänkte jag.

Sedan började om köra med mig. Hon bröt ner det i små delar för att jag skulle hänga med och jag kände mig ganska hoppfull till att börja med. Sedan blev jag helt lost. Som att bli avsläppt med fallskärm, eller vad man nu blir med en fallskärm, mitt i Amazonas och bli ombedd att ta sig hem utan kompass (inte för att det hade hjälpt ett dugg ändå). Lost alltså.

Jag flyttade mina fötter, vickade på mina höfter och svingade mina armar och det var skitjobbigt fast jag hade ett helt annat rörelsemönster än läckerbiten på tv:n. Finns ju ingen anledning att köpa dyrt när man själv kan ordna till några häftiga moves. Ja kanske inte så häftiga men väldigt skrattingivande. Och de säger ju att det är bra att träna core-musklerna. Nettan fixar biffen.

Ja, jag har plötsligt gått och blivit Zumba-ägare. Det kommer bli många intressanta mornar innan de där heta latino-stegen sitter som de ska. Jag kan kanske skylla på att jag värde upp med 30 minuters stavgång innan och jag är faktiskt inte så jäkla rörlig ännu.

Men med eller utan Zumba har jag idag gått ner sammanlagt –10,7 kg och det är jag jäkligt stolt över. En bra bit på vägen. Duktiga jag ;-).

2012/11/11

Ibland kan till och med jag bli imponerad av fotboll

Ibland kan till och med jag bli imponerad av fotboll. Inte kanske så mycket spelet eftersom det är ett gäng med gräsmaxare som missade intagningen till Dramaten eftersom alla roller inte innebär att man ska hamna på rygg och rulla runt, ta sig för utvald kroppsdel, grimasera, vifta med armarna, skrika, kika om det är någon som ser och är det inte det så var det nog inte så farligt ändå (lite samma taktik jag hade ju fast av en mycket ärligare anledning).

Det jag är imponerad av är fansen. Det har gått lite matcher i helgen och tv har varit på eftersom kära maken är väldigt imponerad av själva spelet. Det har varit någon hyllning denna helgen och de har haft tyst minut innan matcherna.

Så från att ha varit en livlig arena med cirka 68 000 åskådare så blir det knäpptyst. Som att sitta hemma och trycka på mute, lika fort tystnar det. 68 000 åskådare som alla visar den respekt som en tyst minut innebär och hade man släppt ett mynt hade man hört det landa. Lika snabbt som de tystnar, lika snabbt blir det åter en livlig arena när domaren blåser i visslan. Muteknappen tryckts av.

Detta är otroligt häftigt och jag har nog suttit vid alla tre matcher som kära maken har haft på och sett ut som en fågelholk men ståpäls på armarna.

Det är imponerande och respektfull. Där har spelare lite att ta efter.

065 - Kopia

Kära maka sa han

Kära maka eller något liknande sa kära maken till mig i går. Jag har så ont i axeln och jag tror att det är för att jag sitter konstigt vi datorn. Så du kan väl säga till när du ser att jag har fötterna upp.

Jag harklade mig lite lätt till att börja med och fötterna åkte ner. Jag sa till och efter en liten stund till sa jag till igen. Jag byggde upp fort men kuddar för att han inte skulle kunna lägga upp fötterna. Detta “råkade” han sparka ner. Fatta att man tar sitt uppdrag på allvar för att han ska må bra också gör han på detta viset. Började känna igen det där tjatet fast det brukar inte involvera honom då i alla fall inte om de gäller äktenskapliga förpliktelser.

2012-11-10 20.37.51

Jag kanske ska möblera om här idag Blinkar.

2012/11/10

Jag tror att vi har olika uppfattningar på vad snabbt in och ut från affären betyder

Ska man bara in på affären snabbt är mina rekommendationer att inte ha en pratglad femåring med sig. Än värre en pratglad femåring som ska plocka sitt lördagsgodis. Det är en kombination som är dömd att misslyckas.

Jag plockade de varor jag skulle ha på mindre än två minuter. Vi var ute ur affären på femton minuter och då var där ingen kö.

2012-11-10 12.36.35

-Mamma, dom och dom och dom och dom tycker jag inte om.
-Men ta bara de du tycker om då.
-Varför är det bild på de blå godisarna?
-Jag vet inte gumman.
-Åh, mamma den sorten är slut. Jag som faktiskt ville ha den.
-Du får välja något annat istället. Du brukar ju ändå inte plocka den sorten.

Hon gick fram och tillbaka några gånger innan hon öppnade första locket.

-Mamma, vad heter dessa?
-Geléhallon svarade jag henne.
-Jaha, är det sådan som växer på buskar.

Om det ändå hade varit så väl. Kanske inte ur hälsosynpunkt men rent ekonomiskt hade det varit väldigt praktiskt och billigt att gå ut och tömma geléhallon-busken.

-Nej de växer inte på busk…
-Men dessa gör sa hon innan jag hade hunnit svara färdigt och pekade på några andra små knottriga godisbitar.
-Nej gumman. Inget godis växer på buskar.

Hon högg i på den knottriga sakerna och sjönk sedan ner på knä.

-En, två. tre, fyra, fem, sex, sju sa hon medan hennes pekfinger räknade in de knottriga sakerna i skopan. Sju godisbitar var där mamma sa hon innan hon hällde ner dem i påsen.
-Mm, svarade jag. Kan du försöka skynda dig att välja några bitar till nu?

Helt fel taktik från min sida. Nu sjönk hon ner på knä varje gång hon plockade något. Jag suckade men till slut var där så mycket i påsen att jag kunde säga stopp. Då hade hon nog kommenterat i princip varje godissort men en liten utläggning eller fråga. Jag kan upplysa om att det var precis samma sorter som fanns förra veckan då ungefär samma sak hände fast hon då hade helt andra saker att säga de olika sorterna.

Jag tror att vi har olika uppfattningar på vad snabbt in och ut från affären betyder.

App, japp?

Hur klarade vi oss förr för cirka ett år sedan.

Hur kunder vi veta vad vi skulle hitta på om helgerna när det inte fanns någon som talade om det? Vi måste ha suttit och glott ut genom fönstret med tomma blickar och funderat på vad livet hade för mening på helgerna. Helt tomma i skallen på fantasier på vad man kunde hitta på.

Hur kunde vi veta hur vi skulle underhålla våra barn? Att barn behöver underhållas konstant och ständigt matas med information för att klara tristessen?

Hur kunde vi veta hur vi skulle lägga upp en middagsbjudning? Vi måste ha suttit med tomma tallrikar och tittat på varandra men lika tomma glas.

Hur kunde vi veta hur vi skulle skilja oss? Vi måste ha stannat kvar i förhållanden som inte fungerade eftersom det inte fanns några direktiv på hur man skulle göra.

Hur, hur, hur klarade vi oss?

Nu finns det tydligen appar till allt. Och de verkar höja sig över skyarna och tala om hur vi ska klara av våra liv eftersom vi under ett års tid eller något liknande helt plötsligt inte kan något själva.

Såhär klarar du helgen. Apparna som hjälper dig.
Såhär klarar de minsta av sin vardag. Apparna som hjälper dem.
Såhär gör du en middagsbjudning. Apparna som hjälper dig.
Såhär skiljer du dig. Apparna som hjälper dig.

Appar kan väl vara bra till en viss del men när det blir till överdrift och allt handlar om att man behöver appar känns det lite överdrivet faktisk. 

Har jag inte helt fel för mig så har vi i alla tider faktiskt kommit på saker att göra om helgerna. Våra barn har själva fått utveckla sin fantasi genom att hitta på olika lekar när inte ständigt informationsflöde finns. Vi har klarat av middagsbjudningar som varit hur trevliga som helst. Och vi har skiljt oss i alla tider utan att behövt appar som ger oärliga råd om hur man ska gå till väga.

Har vi verkligen fallit så långt ner att vi inte klarar av att ta beslut utan att ha appar att luta oss mot? Kalla mig gärna bakåtsträvande men vi behöver faktiskt inte alla dessa appar för att leva våra liv. 

2012-11-10 10.36.00

2012/11/09

Men annars är jag fullt normal

Ibland uppstår det problem som man inte kan skjuta fram utan som man måste ta tag i med en gång.

Spidder Gigantus är ett sådant problem som jag normalt skjuter fram. I alla fall tills kära maken kommer och räddar mig. Detta var dock ingen möjlig lösning idag när jag klev ur duschen blossandes röd efter att bara ha stått och njutit av det varma vattnet. Jag hade tydligen stått och njutit så länge att Spidder Gigantus hade letat sig fram.

Den satt där och blängde på mig mitt i dörröppningen. Åh, vad fan. Det fanns ingen reträtt väg för mig eftersom jag visste att det var en jakt-spidder så att ta mig över den var inget alternativ så jag gjorde det mest logiska. Jag gick in i bastun. Detta var dock inte så härligt som det brukar vara eftersom den var iskall men jag kände bara att jag måste köra lite taktik på besten utanför. Ser jag inte den så finns den inte.

Jag kikade ut efter en liten stund. Min taktik fungerade mycket dåligt för där satt den precis på samma ställe. Som tur var hade jag under min tid i den kalla bastun smidigt en andra logisk plan som jag nu fick ta till.

Jag började kasta schampo- balsam och duschtvålsflaskor mot den. Ingen nåd utan bara hiva på. Nytt problem. Besten började röra på sig precis som jag hade tänkt dock på helt fel håll. Så nu kom den mot mig istället. Jag kunde nog prova den där taktiken men att ser jag inte den så finns den inte så jag stängde dörren till bastun. Kanske bäst att helgardera så jag blundade också.

Efter en stund kikade jag ut. Jag såg ingen så jag tog minna första stapplande steg ut i verkligheten igen innan de var så stadiga att de började pumpa runt i en rasandes fart samtidigt som ett litet skrik undslapp mina läppar och händerna vilt viftades.

Jag klarade mig och jag tror att jag har gett den där besten något att få mardrömmar om. 

Men annars är jag fullt normal.

Det är fredag, jag är skittrött och mitt hår är flottigt

En morgon som vilken som helst. Ja förutom att jag tydligen snoozat en gång för mycket och missat tio minuter av dyrbar morgontid. Hur detta gått till är jag dock inte fullt medveten av. Men det är fredag, jag är skittrött och mitt hår är flottigt.

Ja sedan är det förstås detta med ombytlighet för att trycka på mamma-tålamodsknappen då. Jag har glömt marmeladen under osten på Lillys macka hela veckan men duttat dit när hon frågat. Idag var jag stolt som en tupp för att jag faktiskt duttat på marmeladen innan hon sa något. Big mistake.

-Är det marmelad under macken?

Jag nickade.

-Jag vill inte ha marmelad på min macka.

Men va fan. Flickebarnet fick dock äta den ändå fast det var lite kink först. Så nu är tålamodet redan vaket och satt på full alert.

2012-11-09 07.18.18

2012/11/08

Ibland är det frustrerande att ha ett stort hjärta

Ibland är det så svårt att vara en person som bryr sig väldigt mycket om andra. Speciellt när man inte kan göra så mycket för någon annan.

När nära och kära mår dåligt är det extra svårt. Att inte veta vad man ska göra för att kunna hjälpa vederbörande att må bättre är väldigt frustrerande. Det är frustrerande att bara sitta vid sidan om när det är att hjälpa som man vill.

Jag gör så gott jag kan med att finnas där när som helst. Jag försöker att stötta så gott det går och ibland kan det kännas som linjen för vad som är ok att pusha på är hårfin. Men jag försöker se det som att även om jag balanserar på linjen så är allt jag gör av välmening.

Jag känner mig ganska hjälplös när jag inte hittar den där vägen som gör att det kan bli bra. Ibland är det helt enkelt frustrerande att ha ett stort hjärta när man bara vill omhulda och hjälpa men inte kan.

Rött hjärta

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails