Let´s rock the world

Vissa dagar är bara lite bättre än andra. Det kan hända att det kan kännas lite diskriminerande men så är det faktiskt.

För att nämna någon dag så kan jag ta fredag. Fredag faller mig väldigt bra i smak. Fredagen rockar fett för att tala klarspråk. Det är liksom början på helgen. Det är den kulinariska dagen då det obligatoriskt serveras taco. Det är då man kan komma hem och njuta av förväntningarna över lediga dagar.

Sedan finns det fredagar och så finns det fredagar med stora bokstäver (skriver förstås inte men stora bokstäver, det ser så skrikigt ut, utan jag ville liksom bara påpeka det så ni kan tänka er det).

Idag är en sådan fredag med stora bokstäver. Inte enbart för att det är tacomys och alla de där andra fredagsgrejerna. Nej idag är det något sådant stort som den Internationella orgasmdagen. På en fredag. Världen kommer att gunga ikväll.

Helt klart att det är en dag värd att firas. Detta kroppens eget elixir som släpper lös endorfiner som man kan surfa på under lång tid. Kroppen mår bra och själen mår bra. Världen försvinner för ett ögonblick och varenda stressfiber som har knutit sig i kroppen raderas ut. Så ja, det är helt en dag värd att fira.

Så det är nu det är dags att leta i era gömmor. Leta upp Sven, Rune, Johnny Depp eller vad ni nu döpt era saker som ligger gömda på något mörkt ställe. Leta upp era fjärilar, delfiner och rabbitar. Köp slut på batterierna på affären. För det är helt klart en dag värd att firas.

Har du turen att ha en partner så utnyttjar du ju självklart det. Fyra händer är så mycket bättre än två.

Låt inte bara dagen gå dig förbi. Passa på att njut av den, det står faktiskt så i kalendern (kanske inte riktigt men det borde göra det, den är ju faktiskt internationell) och temadagar är till för att ta till vara på. I alla fall de man gillar. Och vem kan inte gilla en sådan här dag. Så det är helt klart en dag värd att firas.

Let´s rock the world eller något liknande.

Att vi 2014 fortfarande ska behöva försvara vår rätt att själva bestämma vem som ska få tillgång till våra kroppar

Idag kan vi kvinnor rösta, göra karriär, dela på föräldraledigheten, gå på krogen och så vidare.

Året är 2014 och alla de där sakerna kan man tycka är självklara. Saker som vi har kämpat för. Men vi får fortfarande skylla oss själva om en man våldtar oss.

Det är fan skrämmande ett en mansgris kan komma med ett sådant påstående. För enligt en chef på Tallink Silja, de som gör partykryssningar över Östersjön, så är det helt kvinnans ansvar att inte bli våldtagen.

För enligt honom är det vårt ansvar, kvinnornas alltså, att inte inta för mycket alkohol eftersom vi då vet vad som kan hända.

Så en kvinna ska inte kunna dricka sig berusad eftersom hon då får skylla sig själv om hon blir våldtagen?

Jag som kvinna ska fasen kunna dricka mig redlös om jag så vill utan att vara rädd för att någon man ska utnyttja det. Idioter finns det alltid men att försvara dem är fasen helt förkastligt.

Som alltid i dessa diskussioner är vi bara objekt med härliga hål som vissa män som tänker med sina k*kar tror att de får använda hur de vill. Förstås har de inget eget ansvar, som vanligt. De är förstås offer som blivit snärjda av kvinnor för att kvinnorna tittat på dem, dansat med dem, klätt sig i urringat och helt enkelt känner att det är deras rätt, som vanligt.

Att vi 2014 fortfarande ska behöva försvara vår rätt att själva bestämma vem vi vill ska få tillgång till våra kroppar. Det är inte allmän egendom bara för att jag är berusad, klär mig i urringat eller vad det nu än må vara.

Vi är inga köttstycken som vem som helst kan sätta tänderna i.

Så mansgrisar som försvara det är så jäkla fel på det. Se till att männen dricker mindre och tar ansvar för sina handlingar. Nej, det kan man ju inte säga eftersom vissa män som sagt är offer som inte kan tänka med den stora hjärnan. Och mansgrisen som säger såhär gör troligtvis det samma med den kvinnosynen.

Så visst är det självklart att vi kvinnor får skylla oss själva för att vi blir berusade. Det är klart att vi måste ta ansvar för det. Jävla bullshit… 

Vem har skrivit några snuska berättelser? Jag, jag, jag

Vem drömmer om att skriva en bok?

Jag, jag, jag.

Vem har en otrolig snuskig fantasi?

Jag, jag, jag.

Vem har skrivit några snuska berättelser?

Jag, jag, jag.

Vem inser att hon hade kunnat varit rik och berömd om hon bara att blivit färdig att skriva en tanksnuskbok?

Jag, jag, jag.

Vem känner sig lite sur över att Mr Grey inte kommer från hennes fingrar som frenetiskt dansar över tangenterna?

Jag, jag, jag.

Vem funderar på att lägga barnen tidigt ikväll för att hon är sååå trött för det har absolut inget med att göra att hon måste läsa vidare om Mr Greys alla nyanser?

Jag, jag, jag.

Vem, vem, vem? Jag, jag, jag.

Typ.

Jo du ser vi gör det äckliga som små kaniner

Ibland blir man helt enkelt tagen på sängen. Det kan hända att man blir lite ställd och inte riktigt veta hur man ska ta sig ur det.

Ett litet samtal kan få en mycket tvär vändning om man inte är aktsam. Jag var inte aktsam, inte alls, och såg inte det komma svischande för att slå mig i skallen.

-Mamma, har ni gjort det där äckliga fråga den stora telningen vid middagsbordet ikväll. D u vet det där s.e.x bokstaverade hon lite tyst.

Mamman hann inte svara (jo du ser vi gör det äckliga som små kaniner eftersom hon var en ansvarstagande vuxen person) eftersom telningen är i den åldern då hon kan räkna. Jag såg henne fundera en stund, räknade liksom tyst för sig själv, innan hon rynkade ihop ansiktet när hon insåg det.

-Uhh, mamma då sa hon. Ni har gjort det äckliga.

Jag kommer ihåg när man själv var i den åldern och började fundera på detta. När man insåg att mamma och pappa måste har genomlidit det tre gånger. Tre hemska gånger.

Ja nu vet men bättre. Det finns liksom inga hemska gånger, om man inte räknar första gången då. Fast den var väl inte hemsk-hemsk men det var definitivt inte himmelsstormande.

Så nu är det väl bara att försöka förutse när de där frågorna kommer att komma och redan nu börja öva på talet om att det där inte är äckligt utan något mamma och pappa gör för att de vill och tycker om det. Men av någon anledning så tänker jag bara på någon 70-tals pedagogiskt barnprogram där en tant sitter och berätta i detalj hur detta fina mellan mamma och pappa går till. Jag har lite svårt för 70-tals barnprogram. Men jag får väl försöka låta bli som en sådan helt enkelt. Klarar man det? Eller hon har helt enkelt funderat färdigt på detta? I wish.

Dumma, dumma pilska, kärlekskranka, närhetskrävande tant

Jag är en förnuftig människa. Sådan där som undviker förkylningar genom att undvika att pussa på barnen när de stoltserar med elvor under näsan. Inte mer närhet än vad som verkligen behövs under denna tiden. Med en lätt puss på pannan säger jag godnatt till dem under förkylningstider och har på så vis klarat mig helt ok i år. Jag tänker helt enkelt klart och förnuftigt, sådär som en vuxen ansvarig person ska göra. För vem vill ha en förkyld, nerbäddad, självömkande moder i hemmet? För det är precis vad som händer när en mamma som denna blir riktigt förkyld. Det brukar ta ordentligt på mig vilket innebär minst två dagar nerbäddad i sängen men en lätt dimmig blick. Så jag är förnuftig människa. 

Så vad händer då? Jo kära maken går och blir förkyld. Och med ens är jag tydligen inte alls lika förnuftig längre. På något vis är det så att förnuftet helt är bortblåst. Lite ont i halsen och en näsa som känns som om den vill börja läcka. Lite muskler som känns ömma, och det beror inte på träning. Lite sådär som i väntans tider när man vet att det ska hända saker men man är lite osäker på riktigt när det ska komma. 

Dumma, dumma pilska, kärlekskranka, närhetskrävande tant skulle man kunna säga. Eller så skyller man helt enkelt på den kära maken som är för läcker att hålla händerna ifrån. Kommer det vara värt det? Alltid. Men fråga mig om jag har samma uppfattning om två dagar.  

Jag knöt mina händer i fickan för att inte bitchslappa

Ibland är det svårt att behålla sin profession. Väldigt svårt men som det proffs man är så klarar man det ändå.

Som till exempel när en av mina gamlingar frågade mig om jag visste varför Karin Boye tog sitt liv. Det visste jag inte svarade jag.

-Jo se du hon var homosexuell, ja det är när man tycker om någon annan kvinna alltså, så hon gjorde det enda rätta. Ja nuförtiden har alla blivit hjärntvättade för att tycka att det är normalt med homosexuella. Män är väl sin sak men kvinnor borde minsann veta bättre. Tänk att de inte spärras in längre.

Jag bet mig i tungan, jag knep ihop mina läppar och jag bad till någon högre makt att jag inte bara skulle ta tag i personen och rista denne och fråga hur det är med människosynen. Jag knöt mina händer i fickan för att inte bitchslappa och fråga om personen är alldeles från vettet som anser att ta livet av sig är det enda rätta.

Men jag har en profession och det är vid sådan tillfällen som den sätts på prov. Men jag klarade det naturligtvis.

-Nu tror jag minsann att det regnar igen. Då finns det hopp för härliga jordgubbar till midsommar sa jag.

Personen tyckte det lät bra men jordgubbarna var inte det enda som växte. Gräset behövde verkligen klippas igen.

Jag är verkligen ett sant proffs.

Det är något sjukt med vårt samhälle när det anses att det är tjejer som måste säljas istället för kläderna de har på sig

Unisex är bra grejer. I alla fall till barn när man gick på hela den här vågen med att barn skulle vara könsneutrala. Ja allt det där genuspratet när man inte ska sätta barn i fack bara för att de har ett speciellt kön. Jag är ingen genusforskare men alla som pratar om genus har missuppfattat vad det handlar om. Alla beskyller alla så jag vet egentligen inte vem som vet något om det överhuvudtaget. Men i alla fall.

Det där med gjorde jag med min äldsta. Jag försökte välja neutrala kläder till henne. Ja sedan blev hon tillräckligt stor för att välja helt själv bland bilar och dockor (inlägget om detta är inte skrivit ännu och kanske aldrig blir det heller, vad vet jag).

Hon valde den rosa sidan eller den mörka sidan som många verkar anse att det är. Hon valde den själv och jag lät henne göra det. Hon valde den med råge eftersom allt då var rosa ryschpysch-prinsessklänningar, tiaror och kjolar. Det var hon, hennes val. Visst hon var bara ett litet, litet barn som egentligen inte kunde göra detta valet och därför skulle behövt ha en vuxen som guidade henne.

Guidade henne till att välja andra sidan? Äh, förlorar inte allt då sin mening med att man ska låta dem välja själva? Bara för att det är fullt att vara prinsessig när man är tjej, av någon anledning, så är frågan vad man ger dem om man leder dem in på andra sidan.

Den där neutrala sidan då? Jo men visst finns den, någonstans, i det hela. Men jag tänker liksom inte propsa på att hon måste vara neutral bara för att hon inte ska sättas i något fack. Det där med valfriheten och att de ska hitta sig själva försvinner ju liksom ingen då.

Sedan, det som jag tycker är det viktigaste i allt detta prat om könsneutrala fack också vidare, är att lära mina barn att de på grund av sitt kön inte behöver göra vissa saker bara för att alla förväntas att de ska göra det. För är det något som gör mig upprörd så är det när det förväntas att tjejer ska sexualiseras.

I vissa fall anser jag det ytterst viktigt att vi tjejer tar ansvar för vår sexualitet och vågar ta för oss. Detta är inte samma sak som att säga att det är ok att göra tjejer till sexobjekt. För lika väl som det är viktigt att ta ansvar och ta för sig i sin sexualitet lika viktigt är det att ta ansvar för att dra gränser.

Som unisexkläder för vuxna. Det låter alldeles perfekt i denna perfekta värld vi lever i. Man väljer att visa kläderna på både man och kvinna. Det blir dock ett problem med detta när det framställs på följande vis:

1. Mannen visas ståendes rätt upp och ner. Han har skjortan fint knäppt. Han hänger lite med axlarna och ser allmänt olycklig ut.

2. Kvinnan visas ståendes på alla fyra, krypandes med lätt svankad rygg på ett glansigt skrivbord eller något liknande. Hon är fotad från sidan. Skjortan är uppknäppt och hänger lite slarvigt. Skjortan är förövrigt det enda hon har på sig.

Nu är det så att budskapet kanske blir lite fel här. Hur fasen ser den där skjortan ut på en kvinna? Ingen som vet, ingen som vet. Det där är åt helvete vill jag säga. Det är ett fult tilltag av de som vill sälja att visa en i princip naken tjej. Visst att sex säljer och det hade kanske inte blivit samma sak om det enbart hade varit ett kvinnoplagg. Men när man väljer att visa samma skjorta på två helt skilda vis på detta viset så tycker till och med jag att det är lite osmakligt. Och det ska ganska mycket till för att jag ska tycket det.

Men det är också genom sådana här bilder och skit i media som det är så svårt för oss föräldrar att lära våra barn att man som tjej inte behöver vara sexobjekt för att synas. När nätet och media svämmar över med lättklädda tjejer som poserar i trosor, med händerna för tuttarna och putar med munnarna. Man behöver inte utsätta sig för detta själv. De behöver inte dessa sjuka idealen som skapas genom media. Men istället för att minska så ökar det istället och idealen blir bara sjukare och sjukare.

Det är något sjukt med vårt samhälle när det anses att det är tjejer som måste säljas istället för kläderna de har på sig.

Ord 3: Etikett på sexualitet

Låt mig börja med att säga följande:

“The sectret to being happy is
having a
good sense of humor and
a dirty mind!”

Sedan behöver jag kanske egentligen inte säga så mycket mer men det vore ju synd om ett sådant intressant ämne.

Men är sexualitet bara en dirty mind? Eller det är så att för kvinnor är det en dirty mind medan för män är det bara som det är?

För det är kanske så att det blir en dirty mind eftersom det fortfarande idag, 2013, är lite tabu för kvinnor att bejaka sin sexualitet. Det ska fortfarande vara förtryckt, något vi bara får ställa upp på i sovrummets mörka vrå bara för att ge vår man njutning?

Så det är kanske inte så konstigt att det fortfarande räknas som en dirty mind om det nu är tvärt om, att kvinnor tar för sig. Helt utanför normen helt enkelt. Men ju fler som verkligen vågar erkänna och bejaka sin sexualitet ju mer kommer den där stämpeln på vad en dirty mind är.

En dirty mind är inte att vilja bli påsatt och njuta med sin partner åtta dagar i veckan. En dirty mind är inte att göra allt som känns ok för båda. En dirty mind är inte att bejaka sin egen njutning och våga ta ansvar för den.

Men vad är en dirty mind då? Är det allt som sticker ut från vaniljsexet? Men det är väl det som blir så klurigt eftersom vi alla har helt skilda gränser för vad vi tycker är ok.

Så för en person som sätter normen vid vaniljsex så skulle denna troligtvis förfäras över min dirty mind och skicka mig till helvetet med en gång. Medan jag skulle förfäras över det som känns extremt för mig.

Det är väl egentligen bara att översätta ordet för att få svaret på vad som menas.

Dirty mind = Smutsigt sinne

Kan vi skuldbelägga vår sexualitet mer på något vis? Knappast.

Så efter att åter ha lyckats analysera sönder saker så har jag inte blivit mycket klokare. Jag vet inte om ni heller har blivit det. Så vi suddar ut hela debatten och tar med oss följande:

“The sectret to being happy is
having a
good sense of humor and
a dirty mind!”

Var glad och bejaka din snuskiga fantasi för det är inget smutsigt alls med den. Ta tillvara på din egen sexualitet för att ha möjlighet att njuta mer tillsammans med någon annan.