Ledsen och besviken

Om jag var besviken igår så är det inget mot vad jag har blivit idag. Både besviken och ledsen. Mamma var ju nere för att fira J och jag trodde kanske att det fanns lite intresse att träffa tjejerna också. Så jag ringde och frågade om dom inte kunde hämta dom på dagis. Hade en liten stund över så jag hade hunnit gå upp med vagnen till dom. Nej då var dom på väg hem från ikea. Och igår var det så himla noga med att det var för att fira J. Vet inte om dom skulle gör det på ikea eller vad. Blev riktigt ledsen över att dom i princip bara tänkt på sig själva. Jag skiter väl i om jag hade träffat henne denna gången eller nästa men jag tycker synd om tjejerna att dom missade denna gången också. Skulle kanske inte lägga så mycket energi på det för det gör mig så ledsen men jag kan inte låta bli. Pratade med Rickard innan i em och började gråta över att det kändes så jävla taskigt. Just hela situationen, att det är så typisktk min släkt. Tänk först när man gjort något. Javisst det brukar fungera så himla bra. Hon ville ju träffa dom. Kunde väl komma efter jobbet. Nej då hade vi en liten stund på oss att fixa ett par ärenden i osby som var planerde sedan innan. Så har hon mage att låta besviken. Låt bli att lägga skulden på mig. Det var inte jag som drog till ikea istället för att ens komma på att man kunde träffa tjejerna istället. Orkar inte älta det mer men jag blev fruktansvärt ledsen. Men man ser vad som händer om man inte själv planerar. Inget. Men det är som med allt annat också. Tar jag inte tag i det så händer det nada. Bara några exempel, ingen jul tillsammans, inga storköp längre osv, osv.

Nej dags att lägga ner igen innan jag blir mer ledsen. Jävla skitdag