Om jag han med mycket igår så har jag hunnit med minst lika mycket idag. Jäklar vad effektiv man kan vara bara det är lite uppehåll ute.
Jag har städat båda bilarna. Och det behövdes verkligen. Speciellt den lilla blå för det var hemska vad den var grusig. Jag tyckte jag dammsög och dammsög och ändå fick jag inte den riktigt ren. Jag gav faktiskt upp till slut. Men den blev jätterin ändå. Känns så fräscht att sätta sig i en nystädad bil. Nu ska dom bara tvättas också men det skulle Rickard ta när han hinner sen.
Har naturligtvis även tvättat idag. Hängde ut den och trodde det skulle torka fort eftersom det blåser ganska bra också. Men efter en timme eller så började det stänka lite och då åkte den in. Och så blev det in te mer så hade vi haft lite is i magen hade den torkat färdigt ute. Men nu hänger den i källaren iaf.
Har precis varit ute och gått 1 timme. Jäklar vad man tappar flåset fort. Jag har sagt det många gånger men jag blir ändå lika förvånad varje gång det blir såhär. Jag måste skärpa mig med allt. Jag har kämpat i snart ett halvår och tappat 14 kg. På dessa 2-3 veckorna som jag flippat har säkert minst 3 kg kommit tillbaka. Skit också men jag vet ju med mig att jag har flippat. Men hade jag bara kommit ut och gått lite också så hade det nog inte blivit så farligt som det är nu. Jag får försöka skärpa mig nu i veckan även om jag vet att midsommar närmar sig. Kommer jag bara igång så ska det gå bra igen.
Jag har ibland funderat över varför det blir så flippat efter ett tag. Ibland kan jag känna att så fort jag börjar känna mig nöjd över hur duktig jag är och när jag inser hur mycket mindre jag blivit så blir det ett stopp. Precis som om jag inte vill unna mig den glädjen och välmåendet som det innebär. Låter konstigt men det är så det känns. Men varför vet jag jag inte. Varför ska det vara så svårt att kunna unna mig känslan att RIKTIGT trivas med sig själv. Jag vet inte men jag önskar att jag hade gjort det. Jag vill inte vara tjock. Jag vill vara normal. Jag vill inte skämmas när jag köper något onyttigt. Känns som alla stirrar och undrar vad en tjockis ska med ännu mer onyttigt till. Min känsla som jag inte ens vet är befogad. Fan vad svårt och orättvis det ska vara. Men sen är det inte så jäkla svårt om jag bara tillåter mig att slutfölja det. Jag vet precis varför det blir som det blir nu. Mer mat behöver mer motion. Logiskt va? Och nu har det blivit mer mat men ingen motion alls. Så ut och rör på fläsket frun och ät mindre portioner som tidigare så kommer det hända saker. Säg något peppande till mig är ni snälla. Hjälp mig..
1 kommentar:
Hoppas du kan få känna att du är fin precis som du är. Några kilon hit eller dit tror jag nog mest att du själv mår dåligt av. Det viktiga är ju att du är en alldeles utomordentligt trevlig och fin människa!!
Glöm inte det!
Skicka en kommentar