Ironi är härliga saker. I alla fall om man förstår dem.
Jag tillhör den ironiska generationen och man skulle nog kunna säga att jag verkligen nyttjar det också. Även kära maken tillhör, gränsfall, den och ni kan kanske ana hur det kan bli när två ironiska personer lever tillsammans.
Vi upptäckte i morse att det ibland kan vara lite svårt, även i tal, att tolka detta med ironi. Tydligen använder vi det så mycket så det tolkas in i de där typiska sakerna då ironin brukar flöda. Kära maken tittade ut på altanen och påpekade:
-Ja, den där luftmadrassen höll ju luften bra.
-Är där ingen luft kvar alls frågad jag honom.
-Jodå, jag menade verkligen att det höll luften. Den är helt full. På riktigt alltså.
Hoppsan. Det lät som en typisk ironisk sak att säga. Jag la fram ett alternativ till hur han hade kunnat säga istället. Detta lät ännu mer ironiska än kära makens påstående.
Hjälp, vi är fast i ironins värld. Att vi måste förklara riktiga saker istället för tvärt om. Fast den är ganska härlig ändå även om det tydligen är svårt att tolka allvar. Men vem behöver allvar liksom?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar