Molly kommer utskuttandes, med sådan där hopplasteg, från sitt rum och ut i tv-rummet.
-Mamma, jag är SÅ trött så jag orkar inte släcka min lampa själv sa hon och väntade en stund till någon reste sig för att följa med henne in och släcka.
Vi tittade på varandra och log, kära maken och jag, och kunde läsa varandras tankar med den blicken:
-Våra barn vet verkligen hur man prioriterar. Att skutta ut, med sådan där hopplasteg, istället för att sträcka sig upp till lampan. Men är man trött så är man.
Sedan reste sig pappan för både han och mamman insåg att det var inte lönt att ta den fighten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar