Ibland funderar man på om man har något privatliv alls.
Att man som privatperson inte kan skriva vad som helst utan en risk att bli granskad av till exempel sin arbetsgivare och med risk att få sparken.
Vad tycker jag om det egentligen?
Jag känner mig väldigt tudelad i denna fråga faktiskt.
Jag förstår naturligtvis att man inte kan skriva vad som helst men vad jag gör på min fritid speglar inte hur jag är i mitt arbetsliv.
Om det skulle komma ut en bild på mig där jag är stupfull och däckat någonstans och min arbetsgivare skulle se denna och sedan tycka att henne får vi nog skicka på någon alkoholavvänjning. Då blir det väldigt fel eftersom jag då kanske har spårat ut den gången men jag dricker kanske 2 gånger om året så varför skulle jag då behöva en avvänjning för att en sådan bild skulle komma ut? Nu finns det inga sådan bilder men ni förstår kanske lite vad jag menar. Det speglar absolut ingen om hur jag är i arbetslivet.
Att man skriver gnällinlägg händer ju också.
Att det finns stress på grund av nerdragningar är ingen hemlighet och hur man mår av det behöver komma fram. För den delen svartmålar jag inte min arbetsgivare.
Gränsen går väl i så fall vid personangrepp kan jag tycka. Kastar jag en massa skit över till exempel min chef men inte kan stå för det i verkligheten då är jag ute och cyklar.
Och att vissa proffisioner håller sin tystnadsplikt skulle man inte ens behöva ta upp. Men när det finns läkare som bloggar om sina patienter eller lärare som skriver om sina elever då har det naturligtvis gått för långt.
Att en barnskötare skriver att han ska våldta några flickor på jobbet som skoj till sina kamrater. Då har det gått för långt.
Att en barnskötare har en mössa som det står “Pornstar” på sig på sin profilbild på Facebook. Det kan jag tycka är lite väl starkt att ge sparken för. Om det nu skulle visa sig att han var det så är det väl inget som skulle skada verken arbetsgivaren eller barnen. Finns nog många som har fler än ett jobb.
Det är minsann inte lätt att dra gränsen vad som är acceptabelt eller inte.
Men man får väl försöka använda sitt sunda förnuft.
Artikeln kan du läsa HÄR.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar