Inte en vanlig lördag

Det var en grå och regnig lördag. Hon hade redan blivit väckt innan klockan ringde. Barnen hade kommit in tidigt och värmen som strålade från dom gjorde henne svettig.
Klockan ringde till slut och hon gick upp med tunga steg. Tvättade av sig och klädde på sig. Hon kände konstigt nog ett sug efter ett glas kall cola men lyckades avstå. Klockan var ju bara halv 7 så det kändes lite tidigt. Frukosten plockade hon fram medans kaffet rann ner och spred en härlig doft i köket. Hon gjorde i ordning 2 extra frallor som hon la ner i en tupperwarebehållare. Till slut blev hon färdig med frukosten och kollade mailen igen för att kontrollera åter igen att tiderna stämde.

Hon satt sig i “lilla blå” och begav sig iväg. Regnet smattrade mot rutan och vindrutetorkarna slog i en rytmiskt läte bort det.
Tankarna var många som flög genom huvudet på henne dom milen hon tog sig innan hon var framme. Hjärtat bultade när hon parkerade bilen. Var skulle hon gå nu? Hon kände den välbekanta stressande känslan över att inte veta var hon skulle. Men hon hade tur för samtidigt kom en annan kille som skulle på samma håll så hon följde diskret efter honom. Hon gjorde allt för att det skulle se ut som om hon visste var hon skulle.

Hon kom in i foajén och slogs över vad unga alla såg ut att vara. Hon försökte smälta in men kände sig inte alls bekväm. Hon slog sig ner på en bänk och väntade. Det kom en annan kvinna och satt sig mittemot henne. Dom började småprata och nervösiteten började släppa lite. Det varade bara en liten stund för när folket började röra på sig fick hon en stor klump i magen. Hjärtat skenade åter igen några extra slag.
Hon följde strömmen. Hon identifierade sig. Hon fick en plats. En plats som visade sig inte alls stämma. Kinderna hettade där hon stod mitt i gången och inte hittade sin plats. Ett varmt hjälpande leende lugnade henne. Hon blev visad till sin plats som visade sig vara helt fel men hon fick sitt ner och vänta till alla hade kommit in för att få en ny plats. Och till slut satt hon där hon skulle.

Av någon anledning kände hon sig lugnare nu igen. Hon hade pratat med några stycken som också var där för första gången och deras inställning smittade av sig. Det är första gången och det gör man för att se vad man kan och vad man kan bli bättre på.

Dagen gick sedan fort. Regnet hade avtagit utanför fönstret men det var fortfarande grått och blåsigt ute.
Hon satt där inne och försökte lösa uppgifterna. Streckade på pappret, läste i formuläret, streckade på pappret, läste i formuläret. 122 gånger gjorde hon detta under dagen som gick fort.

När hon lämnade salen visste hon inte riktigt vad hon skulle tycka. Hon hade klarat av dagen i alla fall men kände sig långt ifrån nöjd.
Hon satte sig i bilen. Kent ljöd ur högtalarna när hon styrde hemåt. Hon ville bara hem och krama om mannen och barnen och fortsätta med sitt liv som det var.

Klev innanför dörren och en ljuvlig doft mötte henne. Hennes älskade man hade förberett en härlig middag bestående av potatisgratäng och älgstek. Han hade tänkt att ha den färdig när hon kom hem, serverad med en kall öl men hade missbedömt tiden. Det gjorde henne inget. Tanken gjorde att hon mådde så bra.

Nu sliter det och drar av trötthet i hennes kropp. Hon skulle nog kunna tänka sig att lägga sig men det är svårt när det är lördag. En lördag som åter igen har övergått till att bli grå och regnig.

Berättelsen är baserad på en verklig händelse och hon är bara ett fingerat namn ;-).