Vaknade av ett lugn i huset i går morse. Tittade på klockan och den visade på 09.07. Kände solen värma utanför fönstret och hoppades att det skulle vara så.
När jag vaknat till riktigt hörde jag tjejerna. Dom hade stängt in sig på Mollys rum och jag hörde bara ett lätt sorl. Alltså helt läge att kolla vad dom gjorde eftersom stängda dörrar när dom verkligen vill vara tysta och själva inte brukar vara någon bra kombination.
Klev upp, klädd i min naturliga skrud, och drog min stora tröja över huvudet och gick sedan mot den stängda dörren. Jag öppnade:
-Gomorron hörde jag tjejerna säga. Vi bygger koja fortsatte dom.
-Godmorgon svarade jag och kände en lättnade över att det bara var kojbygge på gång.
-Jag väckte Lilly sa Molly.
-Men det var väl inte snällt svarade jag henne.
-Men mamma, jag väckte inte henne så. Jag gick bara in och sa godmorgon till henne också vaknade hon.
Jag gick leendes in på toaletten. Så kan man med tolka det och det är väl ok så länge inte kära maken kommer på samma taktik. Till frugan då.
Kära broder Kalle tog studenten igår. Och med tanken på att vi skulle ner till honom och att hans far skulle vara med var det allt med en klump i magen jag körde ner där. Men jag ville ju absolut inte missa hans student så det var bara att bita ihop. Nu blev det väldigt lyckat. Det var ändå för Kalles skulle jag var där. Mamma verkade väldigt nöjd också över att hon kunde bjuda oss på kalas på hemmaplan. På grund av alla omständigheter så har det bara hänt en gång innan och det var när Kalle konfirmerades. Men nu är det gjort och det blev nog bara en eller två blickar som skulle kunna tyda på vad jag kände inombords, sådan där “om blickar kunde döda” ungefär. Även om jag ville springa fram till honom och skrika “ditt fega, lögnaktiga äckel”. Förlåt kära broder för att du kanske läser detta men just nu måste jag bara få det ur mig och jag tror du vet även om jag inte satt ord på det innan. Men jag är så glad att jag har varit en del av din dag.
Barnen var fullt sysselsatta med att rita. Ockuperade hela hallen och låg precis innanför dörren. Men dom lyckades roa sig bra även om dom var lugna här. Fanns en ganska lång korridor som dom kunde springa fram och tillbaka i. Dom väsnades rejält, precis som barn kan göra, och jag kan tänka mig att det kröp lite i den där.
Lilly var överlycklig att Engla skulle vara där och leka också.
-JA mamma, kommer hon Englabus också sa hon i bilen.
Nu har hon rört ihop Engla och ett av dagisen som finns här i Hålan. Så fort vi pratar om Änglabus tror hon vi menar Engla. Men det är så gulligt när hon frågar om hon inte kan leka med Englabus. Dom leker väldigt bra ihop och det är synd att vi har så svårt att få ihop dagar som vi kan träffas, kusin och jag.
En varm och glad broder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar