Som den kärleksfulla fru jag är

På ett nergånget litet hak vid en landsväg satt jag och maken och åt. Vi satt där och pratade när det kom i två poliser.
Av någon anledning började dom småretas med kära maken som till slut tappade tålamodet och började bråka. Inte så smart kan man tycka när där står 2 (sexiga, med batonger och pistol) poliser men så var det i alla fall.
Det slutade med att kära maken fick åka polisbil och blev inburad.

Men som den kärleksfulla fru jag är så kunde jag inte låta honom sitta där.
Så jag ringde upp poliserna (dom små läckerbitarna) och småpratade lite med dom och lyckades lirka ur dom var kära maken var någonstans. Så jag satt mig i hans gamla Bubbla och körde dit och hämtade honom. Jag bara fritog honom mitt framför poliserna. Jag är modig jag.
Sedan burnade jag iväg i Bubblan med kära maken liggandes i baksätet samtidigt som poliserna kom efter oss. Men som den skickliga förare jag är, jag jobbar ju faktiskt i hemtjänsten, lyckades jag skaka av mig dom och tro det eller ej så hamnade vi på samma hak som vi började på. Men på något vis var det ett annat ändå men det var nog bara för att Alexander Nilsson (heter han så?), Kniven mot strupen-killen, varit och röjt där.
Men poliserna hittade inte dit i alla fall.

Jag är nog mest stolt över min fritagning som slutade så lyckligt. Vad gör man inte för sin älskade. Men jag var otroligt duktig på att manövrera hans trögstyrda Bubbla utan några missöden. Och jäkla vad vi kom flygandes över alla krön.

Det har varit en intensiv natt så det är kanske inte så konstigt att jag är trött. Jag är mycket tröttare efter denna natten än jag var häromnatten när jag var och duschade en tant på hennes vind. Men det är klart. Det är inte varje natt man fritar sin älskade och orsakar en biljakt. 
Puh.