Då var Mollys sista bvc besök gjort.
Lite papper som skulle skrivas över till skolhälsovården. Även dom skulle skriva över så hon får till till talpedagogen på skolan så det kommer både från dagis och bvc. Skönt.
Utvecklings mässigt var allt annars bra. Allt hon blev bedd om att göra gjorde hon med bravur. Gansak roligt att se hennes gamla teckningar som hon gjorde på 3 respektive 4 års kontrollen. Det är ganska stor eller snarare stor skillnad från idag. Bara senaste tiden har hon blivit jätteduktig på att rita. Det är flickor i fina klänningar med ordentliga ögonfransar och långt hår. Gärna hoppandes hoppred nu också. Hus med sina fönster och trädgårdar. Strålande solar och vägar med mittlinjer, allt har kommit senaste tiden bara.
Vikt och längt var också bra. Det är inte konstigt att jag tycker hennes kläder börjar bli små eftersom hon vuxit 2 centimeter sedan januari.
Och så fick hon sin spruta. Först ville hon sitta själv men när hon såg sprutan ville hon sitta i knät på mig. Och som vanligt sa hon ingenting. Det är helt otroligt kan jag tycka. Hon har inte blivit ledsen över en enda spruta hon fått, inte ens som bebis.
Så vi har lämnat bvc med en stor OK stämpel :-).
Sen gick vi vidare för att ha utvecklingssamtal på Lillys dagis.
Och där var allt också bra. Glad och pigg precis som Molly var.
Jag har frågat rektorn lite hur dom ska göra med gruppen efter hösten eftersom det är en ren –07 grupp. Hon har inte vetat riktigt så jag frågade igen på dagis om dom viste något. Och som det såg ut nu så kommer dom att dela på gruppen, ungefär tvärs av efter hur dom är födda vilket innebär att Lilly kommer att få vara kvar på den avdelningen hon är nu. Jag tycker faktiskt det är jättesynd när dom har en hel grupp redan nu. Och det kommer troligtvis inte att främja Lillys språk heller när det kommer yngre barn in på avdelningen stället. Skit också. Jag får väl vänta in information innan jag vidtar åtgärder.
Vi var ju faktiskt på utvecklingssamtal med Molly i förra veckan också. Och som vanligt fick hon beröm för sitt omhändertagande av kamrater. Nya barn har hon tagit hand om och intrudoserat i gruppen. Förra året hade det kommit en engelsktalande tjej som hon hade tagit hand om och sett till att hon kom med fast hon inte förstod henne. Jag blir så stolt när man hör sådant. Och blödig som jag är satt jag och svalde för att inte börja gråta över stolthet. Fattar inte att jag ska ha så lätt till tårarna när det är positiva besked också.
Och eftersom dom varit så duktiga idag så gick vi på fiket och tog en fika också. Det är spännande att fika ute och att se dom välja kaka brukar vara ganska roande. Men idag visste båda att chokladbollar var vad som gällde.
Det är faktiskt första gången jag varit inne och suttit och fikat där.
Och jag måste säga att jag gillade verkligen det. Så härliga tavlor och dekorationer. Väldigt litet rum vilket gjorde det väldigt intimt. Jag fick lite författarvibbar när jag satt där. Ni vet när författare sitter på sina stamcafé med en bringare kaffe och sina dator i knät samt en cigarett hängandes i mungipan. Nu har jag inte en aning om författare gör så men det är så jag tänker mig många författare. Bara positivt.
Vi har haft en bra dag.
Det tog nog hårt på Lilly för nu ligger hon och sussar sött på soffan. Och har gjort snart 1 timme. Somnar hon en stund på soffan brukar det vara senare annars.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar