Mina barn gör mig glad. När dom kommer och kryper upp och lägger sina huvud mot mig och bara gosar in sig. Värmen från dom och känslan av oändlig kärlek. Då mår man bra och då blir jag glad. Men jag visar så mycket av dom annars så jag försöker vinkla denna fotoutmaningen på annat spår.
Ja, vad säger man. Denna blir jag glad över att min tandläkare har introducerat i mitt liv. I alla fall när det gäller otäcka besök som infattar massa otäcka ljud och saker som gör att hela huvudet skakar. Heligt vare Stesoliden 
.
I morgon: Dag 11: Tokigt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar