Vilken dag. Vaknade halv fyra i natt av att Molly kom in. Var världigt orolig och när hon vä llugnat ner sig drar Rickard igång och snarka. Han är förkyld och det hjälper knappt hur han än ligger:-(. När klockan var kvart över fem tyckte jag att det var lika bra att gå upp. Tog en lång dusch och kunde sen äta i lugn och ro. Var på toa när det började mullra och rista i huset. Dörrarna och fönstrerna skallrade. Trodde det var storbrand nere i pannrummet för mullrandet lät som när det brinner riktigt häftigt. Var ute från toa på två blanka och redo att slita upp barnen och springa ut. Jag och Rickard möttes i hallen och han sprang ner för att kolla. Då var det plötsligt lungt igen. Det var så otäckt. Inte bara ristandet och mullrandet utan även känslan jag fick att vi var i stor fara. Att jag var tvungen att rädda barnen snabbt. Måtte jag aldrig få en sådan känsla igen för jag var livrädd. Jordskalv här i lilla skåne:-o. Ja världen är verkligen upp och ner.
Jobbat hela dagen. Med morgon och middagsrunda har jag kört nästan elva mil idag. Inte klokt vilka sträckor vi har.
Sen hade jag en tandläkartid nu ikväll för att kolla en tand som han var lite osäker på förra gången. Och naturligtvis var det så han var tvungen att göra vid den. Tog det med en gång så jag inte skulle hinna bli så orolig över det. Kände mig jätteduktig och det var bara någon enstaka tår som trillade. Skakade som ett asplöv efteråt. Känner fortfarande bara halva munnen och det är otäckt. Jag börjar dessutom bli hungrig men vågar inte äta förren bedövningen släppt. Nu måste jag göra vid tanden igen efter någon månad. Fick jag ont och illningar skulle jag höra av mig igen för då behövdes den nog rotfyllas. VA, hur ska jag fixa det:-o. Hoppas verkligen att det blir bra som det är nu.
Ja, vilken dag det har varit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar