2013/03/22

Det har blivit en liten missuppfattning

I sagornas värld kan det hända att det finns en tydlig avgränsning mellan regn och sol. En helt vertikal vägg som du i princip kan stå med ena halvan i regn och den andra i sol.

Det var i alla fall vad jag trodde. Att det enbart var i sagornas värld. Jag kan nu undervisa er och meddela att det även finns i den riktiga köttvärlden. Här i denna värld vi befinner oss i.

Men strålande solsken lämnade jag metropolen i eftermiddags. Jag lirkade på mig mina solglasögon under mössa. För även om det var solsken så var det en bister kyla ute. Vädersnubbarna har pratat om isdygn, ett ord som faktiskt inte medierna har hittat på, vilket innebär att det är minusgrader hela dygnet. Kanske inte så konstigt om man befinner sig på den vintriga delen av året men nu ska vi egentligen befinna oss på den våriga delen av året. Det har blivit något fel tror jag. En liten missuppfattning hur väder ska levereras.

Nåväl, jag njöt i alla fall av solen när jag satt mig i bilen och begav mig hemåt. Halvvägs hem försvann solen i några grå moln och framför mig tornade en vit vägg upp sig. När jag passerade den nästan knivraka linjen möttes jag av ett tät snöfall. Det var så tät att jag inte ens såg bilen framför mig. Flingorna yrde omkring mig och jag sänkte hastigheten för att kunna ta mig säkert fram.

Så efter någon kilometer kom jag fram till nästa vertikala vägg och lika snabbt som jag kommit in i snöovädret lika snabbt lämnade jag det. Solen orkade sig dock inte till den andra sidan utan det var enbart gråa moln som täckte himlen. Jag såg hur väggen avlägsnades bakom mig när jag ökade hastigheten.

Jag har hört talas om lokala nederbörder med detta var helt otroligt. Otäckt och ganska häftigt på samma gång. Jag kände mig nästan som en tecknad figur som hade ett regnmoln precis ovanför huvudet och hur jag än flyttade mig så följde molnet med. Sådär overkligt kändes faktiskt hela händelsen.

Men nu hoppas jag att det där isdygnet, om det blir något för såhär sent har det tydligen inte varit sedan 1978, gör sitt och sedan att Kung Bore verkligen går i ide. Han är inte välkommen här längre.

Vårdagjämning för två dagar sedan och snöstorm idag. Man borde inte förvånas över vädret efter att ha vandrat på denna jord i 36 år. Men man slutar aldrig förvånas faktiskt även om man var med om det samma för 34 år sedan. Det är ju liksom ingen nyhet.

2 kommentarer:

Maggan Andersson sa...

Var faktiskt med om liknande förra året. Tror det var på sommaren. Var ute och gick med vagnen. Gick längs den långa vägen och var nästan hemma. Jag såg bokstavligen väggen närma sig. Väggen med skyfall. Regnskydd på vagnen var inte att tala om. Bara att springa. Väl framme hemma slutade det regna så fort jag satt nyckeln i dörren. Lokala byar. Jomantackar...

Nettan sa...

Nästan lite magiskt på ett icke så bra vis över det ;-). Otäckt / Nettan

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails