Tjejerna pratar otroligt mycket om farfar nu. Molly har gjort det ett bra ta men nu har även Lilly börjat fundera på detta med att han inte finns hos oss.
Molly har det riktigt jobbigt emellanåt och blir väldigt ledsen över att han inte finns här och att hon inte fick träffa honom. Speciellt på kvällarna kommer saknaden. Jag tror hon tycker det är extra jobbigt att hon bara ha en bild på honom.
Jag tycker det är svårt att riktigt veta vad man ska svara henne så för det mesta blir det bara ett bekräftande på att det är ok att sakna någon, att det gör ont, att det är viktigt att prata om honom och att vi också saknar honom väldigt mycket.
Nu har då Lilly också börjat prata och fråga mycket om honom. Hon tycker mest synd om honom eftersom han är död. När vi idag satt och väntade på Molly som var på kören så satt vi utanför kyrkogården. Hon frågade om kistan var kvar i jorden fast han inte var där eftersom han var i himlen. Ja, vad ska man svara på något sådant självklart för henne?
De kommer nog ständigt att fundera på hur han var och tycka att det är jobbigt att inte ha haft turen att träffa honom. Jag har inget att jämföra med eftersom jag har hunnit träffa mina mor/farföräldrar och har hunnit få någon slags relation med dem. Men för tjejerna finns det ingen relation till farfar. Bara en bild och våra ord att han hade velat träffa dem också och han hade älskat dem så. Det är så orättvist.
Älskade svärfar du är saknad av oss alla.
2 kommentarer:
Åh nu fick du mig att gråta också! Saknar med honom fruktansvärt mycket emellanåt. Brukar också tänka på hur han hade älskat att se alla sina barnbarn spela fotboll t. ex. Han som var så fotbollstokig. Inte ens Johanna har ju ett riktigt bra minne av honom tyvärr...Hon var ju i Lillys ålder när han dog. Klart att det är jobbigt för tjejerna ibland och ja han hade älskat dem massor. Precis som han gjorde med alla oss andra. Kram
Det var inte meningen att göra dig ledsen. ♥
Skicka en kommentar