I veckor har jag gått och hållit en hemlighet för kära maken

Äntligen. I veckor har jag gått och hållit en hemlighet för kära maken som jag varit livrädd att han skulle få reda på. Men idag var det dags att låta det komma ut i dager.

Veckors väntande är äntligen över och jag känner mig ganska lugn nu. Framförallt känner jag mig helt tillfreds med mig själv och vad jag har gjort nu.

Så efter en massa planerande, surprise liksom det är mig vi pratar om, klaffade allting. Ett litet brev låg färdigskrivet i min arbetsdator. Ett brev som jag skrev ut igår, la i kuvert och körde hem till syrran som sedan la det i postlådan idag. Vem vågar lita på att posten levererar sådan viktiga saker. På kuvertet stod det följande:

“Kära makens för och efternamn
BRÅDSKANDE”

I kuvertet låg följande brev:

I ett sms fick jag reda på att han faktiskt ville äta kräftor imorgon eftersom vi ska/skulle på den årliga skivan. Det var bara att upplysa honom om den andra meningen i brevet. Förhandlingsbart, tror inte det.

Sedan fick han ett brev till. I det fanns följande:

Dessa hade jag omsorgsfullt vikit dubbla och numrerat med 1 till 5, lite som en svårighetsgrad. Det jag missade i det hela var naturligtvis hans vänsterhänthet. Detta innebär ungefär att han gör saker tvärt emot alla andra. Vilket innebar att han efter att ha dragit ut bilderna hade dem uppochner mot vad jag planerat. Vilket innebar att den första bilden var den lättaste, Pink, och han fattade liksom galoppen nästan med en gång. Även om jag inte tror att han har kommit på vad jag menar med höjdhopparen. Ni fattar kanske?

Och han som trodde det skulle bli en helg med kräftsörplande. Shi fick han. Men jag tror han smälte förlusten av kräftor ganska snabbt. Han sken upp som en sol och naturligtvis kom frågan.

-Hur har du lyckats med detta?
-Tja, en kvinna har väl kontakter liksom men bry du dig inte om det.
-Ja, jag förstår nu varför du inte tyckte att jag behövde gå på bolaget för mer öl.
-Mm, svarade jag honom. Du kan ju tänka dig vad jag garvade inombords häromdagen när du frågade om du skulle ordna skjuts till lördag och dessutom skulle du fråga M. Visst att M skulle köra men på ett helt annat håll om jag säger så.

Så med hjälp av våra underbara vänner och grannar har jag nu lyckats skicka iväg honom och han sitter nu i bilen upp till Göteborg. Imorgon äntrar han någon arena där uppe för att se The Wall med Roger Waters. En konsert han pratat om sedan i våras men aldrig kommit till skott. Så det är tur att han har en fruga som mig då.

Hoppas du har det underbart roligt. Och var rädd om dig, du vet hur frugan kan oroa sig. Och tack till alla som hjälpt mig att genomföra denna lilla överraskning till honom.