What the fa..

Så var det detta med svordomar och fula ord. Det har visat sig att det inte alltid är så lätt att veta när ett vanligt ord övergår till ett fullt ord.

-What the fa.. sa den lilla när hon satt på toaletten. Vad hon sa det till vet jag inte eftersom jag inte var närvarande så jag sprider härmed en hörsägen.

Kära maken tittade på henne.

-Jag sa faktiskt inte fan så jag får säga så gav hon till svar mot hans blick.

Kära maken förklarade att man inte fick säga så för det var ändå fula ord. Jag tror inte riktigt hon förstod eftersom hon inte är en fena på engelska, om man inte räknar in one, two, three, och därför inte förstår att What the fa.. faktiskt är det samma som det fula fingret.

Men det lilla liven har en otrolig förmåga att vända på allt. Som när hon går runt och säger bajskorv, bajsrumpa och alla andra ord som man kan sätta in ordet bajs i och man säger till henne.

-Men mamma, jag säger bara det till mig själv.

Det har blivit lite av en standardreplik:

-Jag säger det bara till mig själv.

Men det spelar ingen större roll försöker man säga men det är kanske inte lika illa som att gå runt och kalla andra bajsunge eller något annat hittepå-ord.

Så visst är det underbart lätt att vara förälder.