Lex Sarah och Lex Maria

Vi hade en kort genomgång av Lex Sarah och Lex Maria igår på jobbet. Det var i och för sig bara jag och en arbetskamrat från gruppen.

Och om man går till Lex Sarah så är det minsann inte lätt att vet när det blir en Lex.
För vi har även en Fel och Brister som sak skrivas om det görs några fel eller misstag. Och vi försökte utröna var gränsen gå men det är riktigt svårt.

Om man bara drar en påhittad grej.
Jag kanske tycker att någon har gjort ett dåligt bemötande mot en vårdtagare. Då finns det en ruta för detta på Fel och Brister att kryssa i och sedan kan man då skriva i och berätta om händelsen.
Men sedan ska man alltid anmäla till Sarah om man anser att vårdtagaren råkat ut för kränkande bemötande. Och jag kan anse att ett dåligt bemötande alltid är kränkande för en vårdtagare.
Fast sen samtidigt så ska jag alltid utgå ifrån vad jag tycker i Sarah. Och det är kanske det som blir så svårt eftersom det inte finns några fasta tillfällen eftersom jag kanske kan tycka att det är en Sarah medans någon annan kanske hade tyckt att det var en Fel och Brister.

En Lex Sarah är tydligen en offentlig handling efter att man har avpersonifierat vårdtagaren. Och det är väl detta som gör att medierna är så snabba att skriva om dessa anmälningar. För medierna är så jäkla snabba på att kabla ut anmälningar som ligger under utredning medans dom sedan struntar i att följa upp. För det var som utbildaren sa. Att dom flesta anmälningar leder till något positivt eftersom man då ser över rutiner och dylikt. Men det finns kanske inget nyhetsvärde i det när det inte kan chock hur alla behandlar äldre. För det är det dom verkar vilja göra. Men jag tror medierna gottar sig i att svartmåla den svenska äldreomsorgen.
Och dom flesta anmälningarna gäller oftast inte en enskild person, även om det naturligtvis förekommer, utan där är oftast rutiner i till exempel en grupp.

Om man sedan tar en Lex Maria så är det betydligt lättare för vår del. Vi skriver en avvikelse på händelsen och lämnar denna till sjuksköterskan. Sen är det upp till sjuksköterskan att tillsammans med MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) göra en bedömning om det är en Lex eller inte. Så den behöver vi inte fundera på om det är eller inte.

Lagar är krångligt.

Bloglovin´

Du har väl inte missat att du kan följa mig med

Bloglovin´

Nobelpriset i Medicin till IVF-behandlingens fader?

Nobelpristagaren i medicin presenteras senare idag.
Men enligt källor som Svenska Dagbladet har, som Aftonbladet publicerar, så har det läckt ut redan.
Och priset skulle i så fall gå till:

Robert Edwards, provrörsbefruktningens fader.

Nu kan jag inte gå i god för att det stämmer eftersom det inte blir offentligt förrän halv 12 idag MEN jag hoppas det stämmer.

För en sådan fantastik upptäck, att man kan “göra” barn utanför kroppen, är värd att belönas.
Att miljontals föräldrar har fått uppleva lyckan att just få uppleva att bli föräldrar är fantastiskt.

Jag kan bara gå till oss själva.
Utan denna hjälp hade Molly aldrig funnits idag. Att man som par utsätter sig för dessa hårda prövningar både psykiskt och för kvinnans del fysiskt kan bara förklara hur stor en barnlängtan kan vara. Att den ena systern, svägerskan och kompisen efter den andra får barn på barn och man själv står vid sidan om är fruktansvärt. Den konstiga känslan att man samtidigt tyckte att allt var så orättvist att 2:a eller 3:dje barnet var på väg för dom som man samtidigt glädjes för dom. Det är väldigt svårt att förklara men det höll verkligen på att dra sönder en inne från.
Jag är så otroligt tacksam för personalen på Curakliniken i Malmö för all hjälp och stöttning vi fick. Hur dom snällt svarade på alla våra konstiga frågor utan att lyfta på ögonbrynen, hur dom tröstade vid alla gråtattacker, hur dom stöttade vid glädjefnatten som kom efter.
När vi efter 9 års väntan och 3 försök fick se en liten räka på ultraljudsskärmen med ett tickande hjärta. Glädjen går faktiskt inte att beskriva. Och till slut var den lilla väldigt svår att se efter att tårarna av glädje bara rann på oss båda. Att där, inbäddad i mig, låg nu början på ett litet liv och det allt på grund av denna teknik.
Och detta är bara våra känslor.
Nobelpriset kommer han att få, om det nu stämmer, på grund av tekniken men jag ville bara förklara lite utifrån vår syn och tacksamhet som det innebär.

Sedan 1978 när första barnet, Louise, kom till världen finns det nu ca 4 miljoner barn som kommit till oss med hjälp av IVF.
I Sverige födds ca 2000 barn varje år som har fått hjälp med IVF. Man räknar dessutom med att mellan 10-15% av befolkningen är ofrivilligt barnlösa. Och av dessa är det bara ca hälften som söker hjälp till IVF. 

HÄR kan du läsa hur en IVF-behandling går till.

Solomon Kane

Vi har precis tittat på en film, uppkurade i soffan med en skål äppelkaka. Gottigt även idag :-).

Vi såg Solomon Kane.

 
Handlar om en före detta legosoldat i 1500-talets England som sålt sin själ till djävulen. Men någonstans på vägen vill han sedan bli hederlig och väljer att gå i kloster. Och han blir sedan vapenvägrare och anti-våld. Allt med djävulen flåsandes i nacken och som bara väntar på att han ska välja fel väg igen.

Kan väl säga att det var en mycket blodig film men jag tyckte ändå den var bra.
Jag blev helt tagen i alla dom otroligt vackra bilderna och sättet den var filmad på. Den var riktigt fin.
Jag brukar nog inte lägga märke till sådant men denna gick inte att undvika det i. Så alla vackra bilder tog bort mycket av blodigheten.
En film värd att se bara för att få se just alla fina vinklar och bilder.
Annars var den sådär.

Lillys kalas och lite simskola

Gårdagen var ganska stressig. Trodde vi skulle klara allt med bravur men det var precis vi hann.
Det tar faktiskt lite tid att gör 3 äppelkakor och sedan allt annat som skulle ordnas.
Men det blev bra till slut ändå.

Jag var lite orolig över att inte pajerna skulle räcka men när kvällen var slut hade vi en hel över plus nästan halva av den lilla som var laktosfri. Så jag funderar på vilken man skulle kunna bjuda på fika idag :-).

En nöjd födelsedagstjej som kopplar av med lite godis när gästerna gått.

Molly som lagt till med en typiskt fjortis-pose.
Kisa lite med ögonen och pruta mycket med munnen.

Idag var det åter dags för lite simning för Mollys del. Hon tycker det är jätteroligt. Och även i detta så märker man att hon gärna vill ha ledarna uppmärksamhet och beröm. Är precis likadant både på gympan och fotbollen.

Lugnet före stormen.

  

Dom skulle ta sig fram och tillbaka i bassängen sedan skulle dom göra likadant fast blåsandes på en liten boll.
Molly är väldigt snabb. Hon ligger nästan först hela tiden. Det är hon och en annan tjej som ligger först.

Idag skulle dom dessutom öva på att ta sig fram liggandes på rygg.

Nu får vi nog ta oss i kragen och gå ut en runda. Det blåser ute och ser allmänt höstligt ut men solen är i alla fall framme.

Säkra ställen och Lillys födelsedagsfika

Vi är helt otroliga på att lägga saker på säkra platser.
Det är ju bra kan man tycka men problemet är att dessa säkra platser verkar variera så i slutendan hittar vi inte det själva heller.

Vi har lagts Lillys dopskedar på ett säkert ställe och kan inte komma på var detta säkra stället är. Själva dopskeden hittade vi men dom andra två ligger tydligen på andra säkra ställen.
Jag var 99% säker på var dom var men tydligen hade jag fel.
Det är så typiskt oss. Istället för att samla alla sådana viktiga saker och lägga på samma ställe, ALLTID, så bli det såhär istället. Vi kommer hitta dom men det är så irriterande nu när man inte kan leta igenom garderoberna för att tjejerna sover.

Lillys födelsedagsfika.

 

Nu sover dom sött och Lilly verkar vara nöjd med sin dag. Men jag tror att hon ser framemot kalaset imorgon då hon kommer att få mer paket. 

Nu ska snart mamman och pappan ta kväll och gå ner och njuta av en varm och härlig bastu.

Nettans chokladmuffins/cupecakes med apelsinsmak

Vi ska bara fira Lilly imorgon med lite fika. Sen fyller Molly och Rickard år i slutet av månaden så då bjuder vi på riktigt kalas då. För tjejernas del tror jag inte det spelar någon roll om det bara blir fika eller om det blir mat också. Vi har gjort så alla åren tror jag och det känns bar. Jag vill inte skjuta upp så Lilly får vänta en hel månad nästan och på detta viset får hon ändå ett kalas som är bara för henne.

Jag har ägnat förmiddagen åt tvätt och bak.
Och även ett gräl med Lilly har hunnits med. Hon skulle nämligen inte ha verken byxor eller tröja på sig när vi skulle hämta Molly på skolan. Lyckades få på henne byxorna och var i princip färdig att dra på henne enbart jackan och bära ut henne i bilen. För hon skulle ju inte följa med heller. Hon skulle minsann vara hemma själv. Men när jag började ta på mig skorna så ångrade hon sig och hon ville naturligtvis följa med men även ha tröjan på sig. Så det var himla skönt att jag slapp bära ut en skrikandes Lilly i bilen.

jag har gjort lite muffins till kalaset imorgon. Har försökt komma på någon spännande smak men det slutade med choklad med apelsin. Och dom blev riktigt smarriga för jag och Lilly delade en och smakade.

Nettans chokladmuffins/cupecakes med apelsinsmak
(ca 12 stora eller 16 små)

100 g smör
2 ägg
1,5 dl strösocker
1 tsk vaniljsocker
2 dl mjölk
1 apelsin, skalet + saft från halva
4 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
3 msk kakao
1 nypa salt
1/2 pkt mörk choklad med apelsinsmak, grovhackad

Sätt ugnen på 200 grader varmluft eller 225 grader på vanlig.
Vispa ägg, socker och vaniljsocker poröst.
Rör ner smält smör, mjölk och apelsinskal + saft.
Blanda mjöl, bakpulver, kakao och salt och rör sedan ner i smeten.
Placera ut muffinsformar i en muffinsplåt och fyll till lite mer än hälften. Grädda i mitten av ugnen i ca 10 minuter.

Jag vet att dom nästan ser ut som alla andra muffins jag gjort men dessa var riktigt goda. Jag har dragit ner på kakao för att göra dom lite mer barnvänliga annars hade jag nog kunnat ta 1-2 msk till för att få den härligt intensiv chokladsmaken.
Får väl hoppas att dom blir omtyckta imorgon också och att dom inte hinner bli allt för torra till dess. Men jag hinner inte göra all fika imorgon så därför fick jag göra dom idag.

Lilly 3 år

Jaha då var det dags igen.
Lägga 1 år till på hyllan. Ett år som bara försvunnit i en rasandes fart.
Jag pratar naturligtvis om Lilly. För idag 9:05 blev min lillskrutta 3 år.

 
Jag kan inte fatta att det är 3 år sedan jag stod där i hallen och skulle åka in för att äntligen få träffa den vilda krabaten i magen. Jag var så nervös och jag kan tänka mig att det är därför jag ser så sammanbiten ut.

För vild var hon i magen. Hon rumstrerade till och med om när dom plockade ut henne.
Men till slut fick vi ändå träffa henne.

Och det fick även en mycket stolt storasyster som plötsligt över en natt bara blev sådär väldigt stor.

  
Och det visade sig att denna lilla skrutta var en lika glad och nöjd prick som syrran varit när hon var bebis.

 

1-årskalaset med tårta.
Denna lilla tjejen kunde inte gå utan hon sprang hela tiden. Hon hade inte någon första eller andra växel utan hon la i 4:an med en gång och drog iväg.

2-årsdagen.
Denna lilla tjejen var inte speciellt pratglad. Nickade mest och m:ade. Vi var lite oroligt men vännen hade varit likadan när han var lite.

Och nu har hon hunnit bli en liten 3-åring.
En 3-åring som har en vilja av järn, vilket inte alltid föräldrarna tycker är så positivt ;-).
En 3-åring som konstant pratar, så oron vi hade för 1 år sedan är borta. Frågar hela tiden:
-Vad är det?
-Vad gör du?
-Varför gör du så?
Osv, osv, osv, osv ;-). Listan kan bli hur lång som helst över fraser som ständigt frågas.
En 3-åring som är helt tokig i frukt och speciellt bananer och skulle kunna äta detta dygnet runt känns det som om nu inte vi hade stoppat henne.

♥ Grattis älskade barn på din dag ♥ 

2007 och 2008

2009 och 2010

Föräldrarnas ansvar över vad barn äter

När jag i gårkväll var hos en av mina vårdtagare och hjälpte till med lite kvällsmat hade denna tv:n på.
Det var ett program om en handikappad flicka, hon som kallats sjöjungfrun eftersom hennes ben är hopväxta.
Och denna flickan hade inte bara det handikappet utan hade även en ganska stor övervikt att dras på. Så vi varje läkarbesök, och det var nog ganska ofta, vägdes hon också.
Jag lyssnade lite samtidigt som jag gjorde en macka till min vårdtagare.
Läkaren sa till dom att hon inte kunde äta skräpmat varje dag. Och flickan var helt förstörd över att hon inte skulle få junkfood varje dag. Ovanpå detta frågar pappan, en vuxen man omkring 40 år, följande:
-Är popcorn en grönsak?
Det kan nog bara hända i Amerika, junkfoodens hemland.
Man fick sedan se när mamman hade gjort middag till flickan och lagt på lite kokta morötter och flickan verkade inte ens veta vad det var för något. Är det konstigt att amerikaner räknas till ett av dom fetaste i världen.
Man fick se när dom var och handlade också. Man hade kanske önskat att dom då skulle försöka välja nyttiga produkter som fullkornsprodukter, frukt och grönsaker. Men dom fortsatte med sina onyttigheter som kex, kakor och chips. Dom försökte läsa på förpackningarna med kakor och kex och letade efter dom med minst fett i.

Jag läste dessutom någonstans för ett tag sedan att dom i England serverar pommes som grönsak eftersom det är potatis :-o. Ja, vad säger man om det? Suckar bara.

Det är skrämmande att dom anser att det är normalt att äta junkfood, som dom själva även säger, varje dag.
Jag kan faktiskt förstå att vissa av dessa blir anklagade för misshandel av sina barn när dom proppar barn fulla med skräp.
Barn som inte har en aning om hur mat ska se ut och inte kan protestera eftersom dom blivit uppfostrade så och tror att det är normalt att äta på det viset.
För som vuxen kan man väl ändå inte vara så totalt okunnig i vad som är bra och dålig mat. Eller dom är verkligen det? 
Jag som förälder ansvarar över vad jag stoppar i mina barn.

Jag som själv alltid varit överviktig och blivit utsatt för mobbing har en skräck över att mina barn ska bli överviktiga.
Vi undviker junkfood men vi tar visst en pizza, kanske varannan månad, men är det bara en engångsgrej så är det inget dom kommer att hamna i övervikt för.
Vi äter på relativa mattider vilket kan vara lite svårt ibland när jag jobbar som jag gör och alla aktiviteter har börjat för tjejerna.
Vi småäter inte mellan. En frukt kan dom få mellan målen men även det får man hålla in lite på eftersom Lilly skulle kunna leva på frukt och äta det konstant men även frukt är inte bra i mängder. Får tänka lite på tänderna också.
Tjejerna har dessutom aktiviteter dom går på för att få röra ännu mer på sig än dom gör hemma och på skola och dagis.
Skulle nu mina tjejer ändå bli överviktiga har jag gjort vad jag kunnat för att undvika att dom skulle bli det. För det genetiska finns fortfarande kvar. Och även den genen kommer från mig.

Ingen bra dag

Jag håller fasen på att bli tokig på hur här ser ut här hemma.
Här är grejer och pinaler överallt och jag vet inte var jag ska börja. Högar med papper här och högar med papper där.
Får man ordning på ett ställe är där uppställt igen om 5 minuter när tjejerna har plockat fram igen.
Jag blir på dåligt humör och så blir det bara kaos för att inte tjejerna ens kan plocka upp lite kritor och papper efter sig.
Och så kommer det dåliga samvetet för att jag skäller och så blir jag på ännu sämre humör för det.
Så kommer det dåliga samvetet för att Molly plötsligt börjar städa Lillys rum fast det inte ligger på hennes ansvar utan allt för att jag skäller.
Känner mig bara gråtfärdig för att jag inte orkar hålla på att tjata om precis allt.
Känner mig bara gråtfärdig för att jag inte orkar börja någonstans.
Känner mig gråtfärdig för att jag inte vet var jag ska börja för att här ska bli fint.
Känner mig gråtfärdig över att jag känner mig stressad när jag har några timmar att vara hemma på förmiddagen innan det är jobb och jag ska hinna så mycket.

Lilly har dessutom börjat missta väggarna för canvasdukar som man kan måla gubbar på. 

Med andra ord så är det ingen bra dag idag.
Och mitt i denna självömkan så har jag fått jäkligt ont i foten också.
Nej jag orkar inte gnälla mer för idag hjälpte det inte ett enda dugg. Det mal fortfarande i mig.

Men jag önskar er alla en bra dag.
Kram på er där ute i cyberrymden.  

Jag förbannar dom Nettuanska växterna ;-)

Förstår inte detta.

Någonstans på vägen gick det väldigt fel med dom Nettuanska växterna.
Jag förstår inte alls detta. Direkt solljus och vatten varannan vecka om dom har tur så snälla växtdoktorn varför överlever inte blommorna ;-)?
Kanske itne riktigt så illa är det nog inte men ärligt så fattar jag inte varför inte jag kan hålla blommor vid liv.
Nyinköpta vattnas vid behov och dom pysslas om litegrann. Men sen kommer första gula bladet och dom fortsätts att pysslas om. Men när tredje och fjärde gula bladet bara väller upp börjar jag nog tröttna på att lägga tid och omvårdnad när dom ändå inte visar någon glädje över detta.
Och resultatet ser ni ovan.
Och jag kommer väl gå och blänga lite till på den innan den hamnar i soporna.
Känner mig lite förödmjukad över att en blomma kan få mig på dåligt humör ;-).
Önskar jag kunde ha lite gröna fingrar i alla fall men jag kan inte ens säga vad jag har för färg. Någon giftig är det nog.

Grått och allmänt trist

Grått, blåsigt och allmänt trist.
Så kan man väl med tre enkla ord beskriva helgen.
Igår morse låg en mjölkvit dimma över Hålan och skogarna runt omkring. Den lättade inte förrän framåt halv 11 vilket gjorde att man var lite vilse i tiden.
Idag har vi en lätt snålblåst med en konstant grå himmel.
Jag gillar inte alls hösten. Även om hösten många gånger kan vara väldigt vacker med alla varma, härliga färger som sprakar loss på en palett av träd och buskar.
Och en höstdag med strålande solsken och hög luft är inte helt fel det heller.
Men för det mesta är det inte så hösten ser ut.
Oftast är det blåst, regn och rusk. Precis som denna helgen varit även om det inte regnat.
Och det gör mig lite deppig faktiskt.
Saknar redan den ljusa tiden med långa kvällar. Nu börjar det mörkna redan vid 7-tiden och det blir bara tidigare och tidigare för varje kväll.

Nej, nu önskar jag mig en ledig dag, fint väder och en runda i skogen med kameran för att kunna fånga färgerna innan allt bara blir grått. Så kan jag få vädergudarna på min sida nu och få min vilja igenom på detta. Vädret är ju verkligen lätt att påverka ;-).

Doktor, stjärna och polis

Samtal vid middagen.

-Jag går i förskolan nu. Sen börjar jag 1:an sen 2:an sen 3:an, 4:an, 5:an; 6:an, 7:an, 8:an, 9:an och sedan får man många läxor.
-Ja det är ju sedan man väljer vad man vill bli när man blir stor svarade jag.
-Doktor, stjärna och polis svarade hon.
-Är det vad du drömmer om att bli.
-Nej det är vad jag tänker på att jag vill bli svarade hon snusförnuftigt. Eller så tar jag ett vanligt jobb bara.

Det är bra med drömmar även om det verkar som om hon verkar vilja bli både doktor, stjärna och polis. Hon förstår inte ännu att hon måste välja. Stjärna kan hon väl vara vid sidan av ett normalt jobb, vi har hört talas om sjungande tandläkare innan, men jag ser det svårt att lyckas bli både doktor och polis också. Men man ska aldrig säga aldrig.

Följt med Molly till skolan

Jag har idag haft min första skoldag på över 15 år. Dock inte så avancerat som man skulle kunna önska eftersom jag har varit med Molly i skolan idag.
Det har varit jätteroligt att följa henne och se vad som händer en dag. För när hon kommer hem och man försöker fråga vad hon gjort och hur hon haft det får man alltid till svar:
-Vet inte samt ett litet axelryck.
-Vad har ni ätit idag då?
-Vet inte men man tar mjölk genom att trycka såhär med glaset.
Men nu vet jag lite bättre.

Utanför klassrummet hänger dessa fina korten. Och dom byts ut efter varje dag beroende på vad som ska hända. Så när barnen kommer in i korridoren kan dom se vad som kommer att hända. Och det på ett lätt sätt för dom att se, deras schema.

   Likadana kort hänger sedan i klassrummet så att dom även där ska kunna se vad dom ska göra.

Så dagen idag började med lite eget arbete vilket idag var att dom skulle sy, väva eller garna bollar som dom höll på med.
Molly höll på med en duk och naturligtvis hade hon olika sorters rosa till stygnen. Suprice ;-).
Sen var det fri lek inne och det var en bra stund som dom lekte innan det blev fruktstund samtidigt som Maj läste lite Pippi.
Riktigt mysigt.

Lite rast efter detta var nog inte helt fel. 6-åringar har en tendens att få väldigt runda rumpor efter ett tag ;-).
Molly var sen väldigt stolt när hon fick visa mig hur det fungerade i matsalen.
Och dom som klagar på maten ska nog prova Hålans mat. Idag serverades det kotlettrad, potatis, kokta morötter och sås. Och den salladsbuffén som fanns var otroligt fin. En vanlig sallad med tomat och gurka, en vitkålsallad, en med hackade oliver och en med rivna morötter. Sen till dagen mat fanns även lingon och inlagd gurka och delade äpplen. Jag måste säga att jag blev riktigt imponerad och glad över att det fanns så mycket grönt att välja på.
Sen var dom ute och lekte en bra stund till innan dom samlades i klassrummet igen.

Och där gick dom igenom vad som hade hänt under dagen. Dom fick räcka upp handen och sedan berätta. 

 Maj ritade sedan upp det på den lilla tavlan.
Ser ni vad som har hänt under dagen?
Dom har ritat gubbar med rim, klättrat i klätterställningen, ätit, ätit frukt, lekt i sandlådan, cyklat, gungat, rutschat och det häftigaste. V hade jagat tjejer. Det ska börjas i tid ;-).

För min del har det varit mycket givande att få se hur hennes dag ser ut.

Tittade lite i hennes mattebok också. Roligt att se vad matte handlar om i förskoleklassen.

Molly frågade när jag skulle följa med igen. Skönt för då har hon också tyckt det var bra att ha mamma med sig en dag som denna. Undra om hon har samma tycke om några år ;-).

Ursäkta bildkvaliteten. Hade inte den stora kameran med mig och när jag tog upp den lilla som har legat i väskan i evigheter känns det som så var den stendöd. Så jag tog några med mobilen bara för att få lite att visa. Och därav bildkvaliteten.

Lediga dagar är oftast inte så lediga

Lediga dagar är oftast inte så lediga om någon förstår vad jag menar.
Alltid massor att göra men även om jag är ledig hinner jag fasen inte med allt ändå. Ja, ibland får man väl skylla på att man fastnar framför datorn men inte alltid.
Som idag. Har hur mycket som helst kvar att göra men jag måste bara sätta mig och göra ingenting en liten stund.

Dagens checklista ;-).
*Lämna Molly på skolan
*Handla till middagen
*Dammsuga
*Disken
*Plocka undan i köket
*Tvätta
*Märka kläder till bytardagen
*Lunch
*Hämta Molly på skolan
*Ordna med middagen
*Köra Molly på gympan
*Hem och duscha Mollan
*Kvällsmat
*Lägga tjejerna
*Duscha
*Blogga, Blogga

Jahopp, det var inte mycket som blev stryket.
Men att ordna med kläderna har tagit ganska lång tid.

Det har blivit en hel Ikea-kasse idag. Allt skulle skrivas upp och lämnas tillsammans med sakerna och jag är nu uppe i 1 1/2 sida med kläder och skor.
Jag hoppas att jag kan bli av med lite av det. Börjar bli ganska trött på att asa det hit och dit och sedan hem igen. Jag har inte mage att slänga det så det blir väl snart till att skänka det istället. Problemet är bara att jag tror inte Afrikas barn har någon användning av nästan en kasse med vinterkläder.
Men jag har märkt det väldigt billigt bara för att bli av med det. Det tar ju lite plats att bunkra för små vinterkläder.

Nej nu får jag nog återgå till min lilla lista istället.
Hmm, vad står nästa.
*Hämta Molly på skolan.
Får nog lägga till ett toabesök där emellan först ;-).

Svartvita kossor och billiga glasögon

Vissa kvällar när man är ute och kör mitt ute i ingen stans vandrar tankarna iväg.
Ikväll var en sådan kväll.
Och det första jag funderat på är kor. Och inte vilka kor som helst utan svartvita kossor.
Och den enkla anledningen till detta är min syster. Tro nu inte att det är så enkelt som att hon skulle vara en kossa ;-). Nej, nej min syster är absolut ingen kossa. Men hon har där emot gjort mig uppmärksam på en sak med dessa kossor.
Hon sa till mig för ett tag sedan:
-Har du tänkt på att svartvita kossor alltid har svarta öron?

 
Då hade jag inte gjort det men vad tror ni hände sedan.
Jodå, jag tänker på det varje gång jag ser en svartvit kossa. Jag vill kanske vara den som upptäcker den där kossan med ett vitt öra. Vetenskapligt har vi inget belägg för vår teori men ännu kan inte jag bevisa på motsatsen heller.
Så där kommer jag körandes ute i bushen och så fort jag ser en hage med svartvita kor sänker jag farten lite för att hinna titta. Titta efter det där unika exemplaret ;-).
Och nu har jag säkert fört det vidare till er som läst detta också. För jag lovar att ni kommer inte kunna släppa det när ni väl ser svartvita kor. Eller det kanske åter igen bara är jag som får saker för mig ;-).

Den andra saken jag suttit och funderat på är en viss reklam.
Synoptik har en kampanj med att man får samma rabatt som man är gammal. Är du 29 år så får du 29% i rabatt.
Det är ju ett smart koncept och gynnar våra gamla som inte har så mycket i plånboken.
Men då kommer jag osökt att tänka på vissa som har blivit riktigt gamla.
Vad händer om en 101 åring kommer in och vill ha nya glasögon? Får då denna personen pengar TILLBAKA istället?
100 år är ju 100% vilket skulle innebära gratis glasögon. Men hur gör dom då med det sista året?
Ha, jag tror minsann dom har missat det.
Eller så tror dom inte att så gamla skaffar nya. Men det var kanske tidigare när dom var dyra. Nu hade dom ju blivit gratis och det blir kanske stormning på landets 100+ åringar nu.
Jag får kanske ringa och kolla upp det för jag undrar verkligen.
Köp nya glasögon och få pengar tillbaka istället.
Kan man få bättre erbjudande ;-)?

Jäkla skönhetsideal

I en ny undersökning som gjorts av Viagrarapporten 2010 har svenska män tyckt till om vilken kroppsdel som dom anser är sexigast på en kvinna.
Undersökningen omfattade 2112 stycken män så den måste vara pålitlig ;-).
Vilken kroppsdel tror ni fick flest röster?

Jodå, rumpan och brösten hamnade överst som överlägset vinnare. Sedan kommer ansikte, ögon och underliv.
Det var väl inga större överraskningar precis.

Vad ger sådana undersökningar mer än ännu mer tryck på oss kvinnor om hur vi ska vara?
Alla dessa jäkla skönhetsideal som finns är ganska skrämmande.
Ideal som säger att ju plastigare du är ju finare är du.
När man läser om 20-åriga tjejer som börjar med botox för att dom vill släta ut sig :-o. Är du 20 år finns det inget att släta ut.
Ibland kan det kännas som det blivit lite prestige i vilka som vågar och har råd med det. Jag kan inte se något sådant alls. Jag ser det bara som jäkligt tragiskt att en 20-åring ens sak behöva tänka dom tankarna.

Och som mamma till två tjejer blir man samtidigt lite rädd över vad dom får itutat sig. Men jag försöker förklara att alla ser olika ut och det är ok. Vissa är stora, vissa är små. Vissa är ljusa, vissa är mörka. Alla är vi olika men alla är vi samma människor på insidan. Man ska aldrig döma någon enbart över hur dom ser ut utan man måste lära känna personen.
Nu gör jag ju inte sådan stor utläggning över det naturligtvis men jag försöker få fram just detta på så lätt sätt som möjligt.
Om Molly kommer hem och påpekar att någon har tjock mage så är det viktigt att för det första få fram att man inte får säga så för då kan den personen bli ledsen i hjärtat. För det andra ser vi alla olika ut men man går inte runt och säger det.

Men det är inte lätt att försöka få fram att det är ok att alla ser olika ut när det sedan finns all denna plastighet i framförallt media.
Tjejer som har fina kroppar och är döläckra men som av någon anledning lägger sig under kniven och kommer ut med ännu högre kindben, fiskmun och ett par tuttar som slutar några meter framför dom. Jag kan faktiskt inte förstå varför man väljer att göra en sådan sak.

Jag är i mitten av 30, jag är halvdallrig, jag har en stor rumpa, jag har tuttar som sitter någorlunda där dom ska och jag är inte nöjd med mig själv. Men för den sakens skull är det inte av bitterhet jag påpekar detta. För det verkar som om så fort vi stora påpekar något om all plastighet som finns så är vi bittra över att inte vi ser ut som Barbie. Ni som tror så kan inte ha mer fel. Jag känner absolut ingen strävan efter att vilja bli någon annan än mig själv. 

Men jag vill också påpeka att plastik inte alltid är överdrivet. Men det är just den överdrivna man reagerar på.

Artikeln kan du läsa HÄR.

Ödesval och snygga stövlar

Följde valvakan in i det längsta igår.
I hopp om att det på något vis blivit fel.
Men ack nej. Nu är även vi ett land som har främlingsfientliga i vår riksdag. Jag får en klump i magen över hela situationen.
I vår lilla Håla fick dom 14,5%. Skrämmande. Och vad som är ännu mer skrämmande är ju vad man ska göra åt det. Vad ska man göra för att få folk inse vad det är dom röstat på. Men det är så dags nu när rösten redan är lagd.  
Jag sprang på DETTA inlägg och det är så bra skrivet.
Eller vad säger du?

Nu sitter jag här och är så trött.
Sen kväll, tidig morgon. En kombo som inte går hem hos frun.
Lämnat Molly, varit i stan och handlat och fixat lite. Disken får minsann vara för jag orkar verkligen inte ta det. Börjar jobba 2 så jag vill bara hämta andan lite.

Jag har lyckats få tag på ett par stövlar också. Har alltid velat ha ett par men dom passar ju aldrig på mina vader, vältränade som dom är ;-). Men idag sprang jag bara på ett på som var lite stretch i. Snygga och enkla och billiga så dom hamnade i vagnen. Får väl se hur länge dom håller för där är dragkedja.

  

Lite fina var dom. Eller hur?

Datorsupport: Vad kan jag hjälpa till med?

Har du ett tråkigt jobb och funderar på att byta?
Kan kanske liva upp det genom att jobba i datorsupport :-).

Supporten: Vad kan jag hjälpa till med?
Kunden: Jag håller på att skriva mitt första mail och jag har skrivit bokstaven a men hur skall jag göra för att få till den lilla cirkeln runtomkring?
Supporten: Är markören fortfarande där?
Kunden: Nej, jag är ensam här.
----------------------------------------------------------
Och nästa kund kunde inte koppla upp sig.
Supporten: Är du säker på att du använt rätt lösenord?
Kunden: Ja jag såg när min arbetskamrat skrev in det.
Supporten: Kan du säga mig vad lösenordet var?
Kunden: Det var fem små stjärnor.
----------------------------------------------------------
Supporten: Nu skall vi se hur ditt system ser ut, klicka på 'den här datorn'
Kunden: Men hur skall jag kunna göra det härifrån?
----------------------------------------------------------
Kunden till Hewlett Packardsupporten: Min laserskrivare är trasig.
Supporten: Vilken modell har du?
Kunden: Det är en Hewlett Packard.
Supporten: Jo, jag förstår det. Är det en svartvit skrivare?
Kunden: Nej, den är beige
----------------------------------------------------------
Kunden till Tele2supporten: Jag har köpt internet och vill ha hjälp .
Supporten: Ok, hur långt har du kommit i installationen?
Kunden: Jag har packat upp lådan med internetet i
Supporten: Ok, har du anslutit alla sladdar och slagit på datorn?
Kunden: Slagit på datorn? Jag har ingen dator, jag har köpt internet.
-----------------------------------------------------
Kunden. 'Datorn hänger sig hela tiden.'
Supporten 'Har du många fönster öppna?'
Kunden: 'Nej, men dörren står lite på glänt....'

Detta är påståenden som några av mina arbetskamrater mycket väl hade kunnat säga eller göra. Men det blir väl så när man blir tvingad in i något som man absolut inte har något intresse av.

Jag älskar verkligen den sista med öppna fönster. Så jäkla bra. Men den med skrivaren är inte helt fel den heller.

Utfört min Rättighet

Ställa klockan på strax efter 7 en söndag när man är ledig vill man faktiskt inte göra. Men det kommer man att få göra.
Molly hade sin första simskola idag och den började halv 10. Och eftersom vi i Hålan inte har någon simhall så får det bli i någon av byarna runt omkring.
Efter mycket letande för några veckor sedan fick vi plats i Grannhålan.
Och idag var det då dag.
Körde i god tid så vi var uppe ganska tidigt. Inte ett dugg förvånad över detta eftersom jag brukar vara ute i god tid men ibland blir det nästan tramsigt. Simhallen var inte ens upptänd när vi kom.
Där ser precis likadant ut som det gjorde när jag var där senast och det måste nog vara när jag gick på högstadiet så det är några år sedan.
Molly såg i alla fram emot att få lära sig simma.
Vi har försökt lite i sommar men hon har vägrat att försöka som vi har sagt att hon skulle göra. Så det bli nog lättare att någon annan talar om för henne hur hon ska göra.
Denna lektionen gick ut på att vänja sig lite vid vattnet. Doppa hakan, öronen. Koka kaffe och simma fram och tillbaka blåsandes på en boll.
Hon tycker det är långt till nästa söndag. Och det är skönt att hon tycker så. Skulle inte förvåna mig om hon kommer att bli en simmare.
I somras i poolen simmande hon som en delfin som hon själv sa och det såg ut som dom fina rörelserna till fjärilsimmet. Jag har aldrig förstått hur man simmar detta simsätt men häftigt ser det ut i alla fall.

  
Rättighet är nu utförd.
Min röst är nu lagd och det lär väl bli lite valvaka här sen ikväll. För även om man inte är speciellt insatt i allt så är det ändå spännande att följa.
Det roligaste med hela röstningen är nog personvalet.
Har inte en susning om vilka dom flesta är men jag kryssar ändå.
Kollar yrken så det är inom vården samt att det är rätt kommun, min. Sen får det gärna vara en kvinna också. Det behövs bland alla gamla uvar ;-).

Men detta med valet var mer spännande för om åren. Det var som min kloka make sa tidigare idag.
Blockpolitiken är riktigt tråkig. Och om jag röstar på ett parti så blir det samtidigt en röst på dom andra partierna i det blocket och det är kanske inte säkert att man vill men det är så det utfaller.
Nu är jag kanske inte så gammal så jag minns när det var mer spännande att se vilka som skulle bilda regering med vilka vid valet men jag förstår vad han menar.
Ja nog om det för denna gången.

Nu hoppas jag bara att alla partier, ALLA partier, kommer att städa upp efter sig med allt skräp ut med vägar och torg.
Efter förra valrörelse stod här i Hålan valplakat ut med vägen ett bra tag efter att valet var slut.
Så det kan ju vara det första viktiga uppdraget.
Städa upp efter ER nu. Och för att underlätta och agera på ett väldigt vuxet sätt kan man ju gå över blockgränserna och hjälp varandra. Yeah right, jag tror på tomten också ;-).