Min lilla studiegrupp

Inför förra tentan var vi 5 stycken som satt oss tillsammans och pratade, diskuterade och förklarade för varandra. Detta kändes väldigt bra och för min del gick det bra även på tentan. Nu tror jag att just den tentan hade gjort det även utan denna gruppluggning som vi gjorde. Men vi har satt oss i samma grupp och börjat plugga inför tentan på fredag. Jag har väldigt svårt för företagsekonomin och vissa saker verkar inte sätta sig alls. Det har känts som att man har teflonhjärna eller något liknande eftersom mycket bara glider av och inte fastnar. Men efter att vi suttit idag och tragglat, diskuterat och förklarat känns det lite ljusare. Vi har lyckats få ihop en väldigt lugna grupp där vi i lugn och ro kan försöka förklara för varandra. Så det blir på onsdag vi träffas igen eftersom vi inte har föreläsning då och jag har bokat grupprum. Jag är nästan helt säker på att vi kommer att bli en väldigt effektiv studiegrupp om vi fortsätter som vi gjort nu. Ju fler tentor vi kommer att plugga till tillsammans ju mer kommer vi komma på sätt som är effektiva för oss. Man tänker mycket på förra kursen med Johari-fönster och Firo när man sitter i en grupp nu. Hur gruppdynamiken ordnas till och vi ser väldigt lätt var vi befinner oss i dom olika faserna samt hur fönster öppnas i Johari när vi väljer att dela med oss av oss själva. Detta är faktiskt riktigt intressant för dessa modeller stämmer så bra. 

Jag ska fasen klara denna tentan. Det finns inte några alternativ för jag vill verkligen inte ha en tenta hängandes efter samtidigt som nya kurser börjas. Men det är också det enda kravet jag har på denna kursen, att bli godkänd eftersom det känns mest realistiskt. Så det är bara att plugga på då, göra lite repor i teflonen så det fastnar lite.

Intensiv helg

Vissa helger är bara lite mycket. Vi har haft ett par helger nu med ganska mycket kalas och dylikt men det är svårt att slå denna helgen.

Mollys disco i fredags som avlöstes med släktkalas igår för både henne och kära maken som fyller år idag. Mellan detta hann vi köra Lilly på kalas igår eftermiddag också. Dagen igår gick i ett och när klockan var närmare halv 5 och gästerna skulle komma 5 var jag äntligen färdig att gå ner och ta en snabbdusch. Håret fick vara lite som det ville för det fanns helt enkelt inte tid till det. La mig med en sprängande huvudvärk igår och vaknade när klockan ringde vid 7 och hade fortfarande huvudvärk även om den inte var så hemsk som när jag la mig. Så simhallen idag på förmiddagen och en stund hos svärmor. Över en liten stund till svägerskan innan vi kom hem. Rester var här gott om så som tur var slapp vi stå med middag. Lite pluggande och just nu känner jag mig helt slut. Jag känner mig sådär matt och helt slut i huvudet som jag gärna gör när jag inte riktigt hinner med. Så när tjejerna ska lägga sig om en stund ska jag ner och ta en lång, varm dusch och sedan ska jag bara kura upp mig i soffan och se en film. Jag hoppas jag orkar se hela bara för nästa vecka kommer inte vara mycket mer än pluggande eftersom jag tentar på fredag. Bävar lite, ganska mycket om jag ska vara ärlig, med på något vis känns det ändå lite lugnare än det gjorde i början av veckan. Där finns faktiskt vissa delar som verkar ha satt sig lite och det är ju positivt även om det är en bra bit kvar innan allt sitter. Ja, låt säga en vecka i alla fall.

Grattis till dig min kära, älskade make på din födelsedag. Älskar dig så mycket.

Är det fest, eller?

Då var Mollys disco avklarat. Ett disco som hon har längtat och planerat sedan förra året hon fyllde år.

Gillestugan förvandlades till en liten discolokal med discolampa, ballonger, godis, chips, popcorn och ett uppgraderat Spotify för bästa möjliga discoblandning. Och mycket snart invaderades vi av 14 discosugna 7 åringar. Ljudnivån höjdes till en höjd som man inte alls är van vid. Det stojades och tjoades. Det var faktiskt mycket dans vilket jag faktiskt trodde det inte skulle bli så mycket av. När 2 timmar gått och föräldrarna började droppa in för att hämta barnen och barnen inte ville åka med hem för dom ville vara kvar då kändes det mycket bra. Måste vara ett bra betyg när dom vill vara kvar. Och sedan la sig lugnet i det Nettuanska hemmet.

Då återstod bara lite uppiffning av den nu nästan traschade hemmet. För visst har det varit party. Och ett mycket bra sådant.

Där finns ingen lindring för vansinnighetsdåd

Jag har precis läst det mest vidrigaste och äckligaste jag läste på mycket länge.

Vi har alla färskt i minnet vad som hände i Norge den 22 juli. Vi har alla färskt i minnet hur en ensam man kallblodigt skjuter och dödar 69 personer på läger, mest ungdomar samt kallt detonerar en bilbomb utanför regeringskansliet där sedan 8 personer mister livet. Vi har alla färskt i minnet hur denna person planerat att utföra dessa dåd en längre tid samt att även skrivit en stor manifestation som publicerats på nätet.

Detta vill hans advokat förmildra straffet genom att säga att säkerheten var för skral på båda ställena. Hans advokat vill förmildra straffet genom att säga att personen drog sig för att skjuta dom yngsta barnen och ungdomarna. Hans advokat vill förmildra straffet genom att säga att eftersom personen erkände att det var han med en gång och detta ska ge strafflindring.

Detta är så vidrigt att det knappt finns ord till det. Att påstå att bara för att man erkänner så ska straffet lindras. Det finns inget som skulle kunna lindra att personen har haft ihjäl 77 personer. Ingenting. Att enbart säga ordet strafflindring måste vara att sparka på efterlevande och anhöriga som mist någon i detta attentatet. Att höra att det är en lindring att dom yngsta skonades. Den yngsta som miste livet på ön var 14 år. Jag kan inte tycka att han skonade dom yngsta. Ska man dessutom plötsligt börja dra in ålder i ett sådant vansinnighetsdåd känns det ännu mer vansinnigt. Det är ok att skjuta ungdomar som är 18 men inte yngre? Vad är människovärdet i detta? Det är inte ok att skjuta någon, oavsett ålder.

Det finns vissa yrken som jag har väldigt svårt att förstå hur man klarar av. Advokat är en av dom. Jag förstår att alla, oavsett vad man gjort, har rätt till en rättvis rättegång även om man själv bara skulle vilja säga att släng in personen i en mörk håla, lås och släng bort nyckel. Men hur man som advokat till dessa sjuka, vidriga personer som finns i vår värld, kan klara av att leva med sig själv när man hela tiden ska hitta små kryphål som ska göra totalt vidriga saker mindre vidriga är så långt från mitt tänk det går. Det borde inte finnas några kryphål. 77 personer är döda för att denna person har valt att avsluta dom. Personen har gjort att 77 personer inte kommer hem till sina nära och kära för att personen har gjort det valet. Lindring på detta? I min värld finns det verkligen ingen lindring alls för detta. Bara tanken gör mig illamående.  

Svar på första tentan

Just nu är jag väldigt glad. Det känns riktigt bra efter att ha haft ett totalt psykbryt häromdagen som jag inte riktigt hämtat mig från även om det varit ganska hyfsat.

Jag har gått och väntat på mitt första tentasvar och dagarna har blivit många veckor. Mailen har kollats flera gånger om dagen och vi vet ju hur det var med tekniska Nisse (läs förra inlägget). Så äntligen när jag och Molly satt på maxi dök det upp (ni ska veta att tekniska Nisses andra hälft har fixat det så bra med mail i telefonen nu). Jag såg att det var ett mail från skolan och hjärtat började slå lite extra. Klickade upp det och där, äntligen, var mitt svar på tentan.

Din poäng: 85
Ditt betyg: VG

En sådan lättnad att ha klarat det, även om jag inte tvivlat på att jag gjort det på denna. Kände mig riktigt nöjd med mitt första betyg men så började jag fundera på mina poäng. Först började jag analysera, vad annars, var som gjorde att jag inte fått mer poäng. Men med ens jag började formulera tanken så insåg jag hur jäkla dum den var. Utan att ha fått se tentan kan jag inte analysera den alls och jag borde inte ens fundera i dom banorna för jag borde vara riktigt jäkla nöjd. Ibland vet jag inte riktigt hur jag själv fungerar.

Det tekniska Nisse inte vet är verkligen värt att veta

Tekniska Nisse skäms litegrann just nu.

Jag har gått och väntat på svar på tentan nu i över 3 veckor och många har frågat om jag inte kan kolla mailen på telefonen.
-Nej förstår ni jag har bara fast mail på datorn har den tekniska Nissen svarat. Ansiktena har sett lite frågande ut men tekniska Nisse vet ju precis hur saker fungerar, i alla fall det tekniska och datorer och sådana viktiga saker.

Men se tekniska Nisse har inte en susning om sådana saker och när den andra kära hälften till tekniska Nisse talade om att det nog skulle kunna ordnas med mail på telefonen så ana vilken lång min tekniska Nisse måste ha fått. Ja och samtidigt insåg denna tekniska Nisse att den verkligen borde sluta anta saker, i alla fall tekniska.

Är jag korkad eller bara trög?

Idag är ingen bra dag. Jag känner mig helt utmattad av allting och jag känner mig fruktansvärt frustrerad.

Jag fattar inte skolan. Jag läser och läser och ändå får jag inte in vad det handlar om. Detta gör mig fruktansvärt frustrerad eftersom jag aldrig har haft speciellt svårt att lära mig saker tidigare. Fast skillnaden är kanske att jag varit väldigt intresserad av det jag läst innan. Företagsekonomi skrämmer mig lite och det är precis som om det låser sig. Så jag blir bara frustrerad samt att klumpen i magen växer eftersom jag är rädd att jag redan nu på andra kursen ska tabba mig.
Sedan är jag riktigt trött. Jag hinner inte med allt just nu. Skolan med heldagar 5 dagar i veckan, aktiviteter för tjejerna, mat, lite jobb och så vidare. Det känns för tillfället som om jag inte hinner stanna upp och andas bara.
Idag behövdes det en liten punktering på bilen för att jag skulle bryta ihop totalt. Har suttit och gråtit, hulkandes som ett litet barn, över det jäkla däck. Och allt är för att jag känner att jag inte hinner med. Det känns som om jag skulle behöva sitta och läsa även kvällar med det finns verken tid eller lust eftersom jag gärna vill ha lite tid till min kära lilla familj.

Jag trodde kanske det skulle bli lite bättre av att få skiva ner mina känslor just nu men jag mår fortfarande likadant. Borde läsa vidare men känner bara för att gå och lägga mig igen och dra täcket över huvudet och få gråta en skvätt till över hur jäkla korkad jag känner mig nu när jag inte ens kan få in denna jäkla företagsekonomi. Avskyr att känna mig korkad.

Jag fortsätter dela med mig av konstiga gener

Med tanke på vad jag skrev igår om att vara dålig på sångtexter så kan jag meddela att jag snällt, eller det var kanske inte så snällt med det var inte medvetet i alla fall, har delat med mig detta fenomen till min kära dotter.

Molly satt och sjöng ABBA innan idag:

Bolebo, aha… istället för Voulez-Vous. Ja, kanske inte riktigt lika illa som min sexdröm men, men. Nu kan det dock vara så att hon är barn och helt enkelt inte har uttalet helt klart men det låtsas vi inte om. Lilly däremot verkar har lätt för texter. När jag gick igår och trallade på en Tuta och kör låt och hon helt sonika började sjunga efter mig, dock med ett annat ord. Ja det visade sig att det var rätt av henne. Lite pinsamt att inte ens Tuta och kör ska bli rätt. Så jag fortsätter dela med mig av lite konstiga gener, både av fegisgenerna och nu även kass-på-låttexter-generna.

Ja, vad sjunger han egentligen?

Jag är totalt kass på låttexter. Jag sitter gärna och trallar med i sånger för jag har helt enkelt svårt att låta bli att sjunga till musik. Det som hade varit ännu bättre hade varit om det hade blivit rätt också. Men många gånger tror jag inte ens att jag vet att det är fel förrän jag hör någon annan sjunga alldeles “fel” (läs rätt). Och många gånger tror jag säkert att den som sjunger rätt egentligen sjunger fel eftersom jag då har den rätta. Någon som överhuvudtaget är med mig. Se kan jag faktiskt bli lite avundsjuk på dom som kan texter efter en eller två gånger. Min kära syster Emelie är grym på texter och hon verkar kunna vilken text som helst också. Även sådan som man inte väntar sig att en 18-åring ska kunna. Så sitter jag då, ska vi kalla mig 30+:are och kan fortfarande inte sjunga rätt på Brian Adams “Summer of 69”. Fast jag tror faktiskt inte att jag är ensam om det. För visst sjunger han:

I got my first real sexdream och inte I got my first real six string.

Jag kommer fortfarande på mig själv att sjunga om den där sexdrömmen. Fast ska det vara någon felsjungning ska det väl vara om en sexdröm i alla fall. Jag vet att där finns fler sådana klassiska fel som gärna lämna min mun med för tillfället kommer jag inte på någon. Men jag lovar att där kommer att komma ännu fler.  

Maskerad på g

Molly ska på maskerad imorgon. Vi har försökt med diverse förslag till kläder som till exempel cowgirl, cowboy, punkare, häxa. Allt är blankt nej för tydligen finns det bara en sak att vara på maskerad. Jajamensan, prinsessa. Så klänningen provades och den är nästan 10 centimeter ovanför anklarna. Alla övertalningsförsök om att det inte skulle bli så bra ratades bestämt så ja, det får väl bli prinsessa för 10 gången eller något liknande. Vi har i alla fall försökt.

Jättebebisar? Efterblivna? Manipulativa?

I förra veckan gjorde jag ett inlägg om “Varför curlar vissa kvinnor sina män?”. Det var en sådan sak som bara ploppade upp just då och jag blir lite förvånad när jag läser tidningen idag som i princip handlar om samma sak.

Nu hade det varit roligt att varit en av dom stora bloggarna för jag hade också velat komma i tidningen. Då hade det varit uppmärksammat redan förra veckan . Jag tycker bara det är så skönt att höra att andra också reagerar på detta med att vissa kvinnor curlar sina män. Nu hade hon i och för sig en annan vinkel också, att med vårt genom att påstå att mannen inte kan göra vissa saker är det det samma som att kalla honom efterbliven.

Jag har fortfarande, och det är väl tur det, svårt att förstå varför man väljer att curla sin man. Som hon skriver så finns det nog alla sorter från att vara lat till att manipulera sig från saker. Men det tror sjutton det när mannen kanske anser att dom faktiskt inte behöver lägga ner eget ansvar eftersom kvinnan ändå tar det. Sätt ner foten och berätta att du inte tänker ställa upp längre. Jag har hört om många kvinnor som ringer för att påminna sina män om att hämta barnen till exempel, alltid. Varför ska man som pappa inte kunna ta det ansvaret själv? Svar: Helt enkelt för att man inte behöver eftersom mamman tar det åt en eftersom hon ringer och påminner. Sluta vara mamma åt er man. Missar han så får han ta sitt ansvar och stå sitt kast eftersom det är han som missat. Pinsamt? Nej varför så? Det är fortfarande inte du som har missat att hämta eller vad det nu är saken gäller.
Så nu blev det en liten förlängning på inlägget förra veckan.

Jag inser vilken tur jag har som har kära maken. En man som vet vad ansvarstagande är. Och han kan tvätta så jag behöver inte kalla honom efterbliven .
Kvinnor gör generellt mer hemma, fortfarande, enligt en ganska färsk undersökning även om männen knappar in några minuter och kvinnorna  backar några. Men det är väl kanske inte så mycket detta handlar om utan helt enkelt att sluta behandla män som barn och låt dom ta sitt eget ansvar.

USA, stämningarnas paradis

Var någonstans stämmer man alla om precis allting? USA, precis.

Vad är det rent kollektivt som verkar göra det helt legitimt att skylla allt på alla andra. Att som vuxen människa aldrig behöva ta ansvar för något eftersom det alltid finns någon att skylla på och då naturligtvis stämma.

Jag läste precis om Charlie Davies, amerikansk fotbollsspelare som i oktober 2009 var med i en svår bilolycka och skadade sig ganska illa. Han har nu stämt Red Bull och en barägare för att ha serverat den kvinnliga föraren alkohol och detta får man tydligen inte göra om man anser att personen är synbart berusad, allt enligt lagar i Washington.
Vidare hävdar han: “har olyckan skadat Davies karriärmöjligheter inom fotbollen, kostat honom ”lidande och fortsatt lidande och stor smärta fysiskt och mentalt”. 25-åringen pekar också på att olyckan gjorde att han missade VM-slutspelet 2010 i Sydafrika.”

Visst är det hemskt att det händer olyckor men, och det är ett jäkligt stort men, var är hans eget ansvar. Att bestämma sig för att sätta sig i en bil med hans egna ord en “märkbart berusad” person är verken något dryckesföretags eller barens fel. Att kunna göra en bedömning nu som pekar på att föraren var berusad innebär också att det redan då i oktober kunde göras en sådan bedömning. Väljer man ändå att sätta sig i bilen med en sådan förare så har man gjort sitt val och det ansvaret får man faktiskt stå för själv. Undra om det finns ett ord för eget ansvar där borta. Det känns så avlägset att inte kunna ha den där spärren och kunna avgöra för vad som är mitt eget ansvar och vad som ligger under andras ansvar.

Sen är ju frågan vad för system dom har med tanke på alla konstiga stämningar som verkligen gått genom. Jag menar, hur tänkte man i följande fall:

“Kathleen Robertson från Austin, Texas, belönades med $780,000 av en jury för att hon hade brutit vristen efter att hon hade snavat över en 2 åring som sprang runt i en möbelbutik. Ägaren till butiken blev minst sagt förvånad när han fick höra domarens beslut eftersom barnet som Ms Robertson hade snavat över var hennes eget.”

“En restaurang i Philadelphia blev dömd till att ersätta Amber Carson från Lancaster, Pennsylvania, med $113,500 eftersom hon hade halkat, ramlat och brutit nyckelbenet i en pöl med utspilld läsk. Enda anledningen till att läsken fanns på golvet från början var att Ms. Carson hade kastat den efter sin pojkvän ungefär 30 sekunder tidigare under ett bråk.”

Också klassikern om kvinnan som stämde McDonalds efter att ha bränt tungan på kaffet. Det stod ingenstans att kaffet var varm.

Det måste väl ändå vara så att det är otroligt korkade människor, jag vet att jag inte tycker om att döma andra, som gör dessa sakerna och sedan istället för att visa på sin egen dumhet så skyller man på andra. Att man sedan får rätt känns faktiskt ännu mer korkat än själva stämningarna. Jag förstår faktiskt inte hur folk vågar driva någonting i USA eftersom risken att bli stämd på mycket pengar är ganska stor. Enbart för att det finns människor som inte vet något om vad eget ansvar är. Ja och i vissa fall även sunt förnuft.

Smaksatt glidmedel och färgade kondomer?

Jag fick en väldigt intressant kommentar i mitt inlägg “Glidmedel med lukt” som jag inte riktigt kan släppa. Så därför måste den analyseras lite innan jag måste analysera lite tråkigare saker som företagsekonomi.

“Hej Nettan,
Jag tänkte lägga till min åsikt gällande den här diskussionen.
Du har helt klart en poäng där, men samtidigt får vi inte glömma att många vill prova sig fram och "experimentera lite", för spänningens skull så att säga.
På samma sätt kan man fråga sig varför det finns färgade kondomer?
Och en liknande frågeställning skulle kunna vara hur man som kille skulle känna sig om flickan föreslog en svart kondom?
Sålänge båda två vill "äventyra" lite och det inte går ut över den andra så är det väl helt okej med "annorlunda" produkter?
Spännande ämne du har tagit upp!! (: “

Jag vet att jag satt och funderade på detta med smaksatta kondomer när jag skrev inlägget men kom fram till att det inte alls vara samma sak som med smaksatt glidmedel. Anledningen är helt enkelt den att med en kondom på är det ändå inte naturell smak så att säga. Jag får kväljningar bara av tanken på att ha gummismak i munnen så smaksatta kondomer kan jag helt försvara av den anledningen om man nu måste ha kondom på.

Färgen har jag inte ens funderat på innan och det är den frågeställningen jag inte riktigt kan släppa. Nu är jag väldigt dåligt bevandrad i kondomernas värld men ni som vet får gärna rätta mig. Är det inte så att alla olika märken är utformade på olika sätt för att passa alla snoppar samt att det på vissa finns knottror och annat för att göra det skönare för tjejen?
Så jag blir inte riktigt klok på vad färgen kommer in. Om man nu som tjej väljer en svart kondom, gör man det för att man tycker att den passar bra på den man ska ha sex med och för att den är skön eller det finns andra anledningar till att välja den färgen? Jag får känslan av att frågeställaren får en liten känsla av att tjejen skulle längta efter en svart snopp och vi vet ju alla vad svarta snoppar är . Men skulle det vara att tjejen längtar efter en stor svart sak så hjälper väl det knappast med en svart kondom om det nu inte är så att dom svarta kondomerna är dom stora. Är det så har jag hittat kopplingen, eller. Så helt ärligt så vet jag faktiskt inte vad jag tycker om färgade kondomer och det är inte ofta jag inte lyckas analysera sönder saker. Jag vet bara inte varför det finns färgade kondomer. 

Vad gäller annorlunda produkter tycker jag, som frågeställaren, att det är helt ok så länge det är ok för båda. Det finns en uppsjö, har jag hört, av produkter som man kan ha roligt med tillsammans. Men jag tycker fortfarande att glidmedel inte ska ha lukt eller smak. Jag har faktiskt lite svårt att köpa att man skulle våga prova och experimentera mer för att man har ett glidmedel som luktar vattenmelon. Men det är jag det.

Roligt med spännande kommentarer som gör att man börjar fundera lite mer. Tack för den . Och som jag sagt många gånger tidigare så är ju allt ok vad gäller sex så länge båda parterna är med på det. Så även detta naturligtvis.

Dag 17: Ett ögonblick

Ett ögonblick av ouppmärksamhet vilket ledde till kreativitet. Tjejerna tyckte kanske dom skulle pimpa bordet lite och när dom gjorde det verkade det säkert som en bra ide. Iden kändes säkert inte alls så bra när dom fick stå med trasan och skrubba bort det. Japp, så hård är jag. Har dom ritat där dom inte får så får dom tvätta bort det också. Jag kan väl säga att det var ganska skönt att det var blyerts som valdes denna gången. Lillys dörr och ena vägg pryds fortfarande av några huvudfotingar, som hon dessutom gladeligen erkände. Det var en period när hon gjorde saker och man frågade så var hon nästan som gubben i lådan och hoppade fram och erkände.

I morgon: Dag 18: Känslor

Nytt hopp för ofrivilligt barnlösa?

Men en sådan hög procent som 15 är det många par som kämpar, både öppet och i det tysta, efter att få äran att bli föräldrar. Denna kamp har jag skrivit om många gånger och den är otroligt jobbigt att vara den som behöver vara där.

Om man lyfter upp allt och bortser från det jobbiga och enbart pratar lite vetenskap så kan man tycka att det är ganska konstigt att så mycket som 15 procent av dessa ofrivilligt barnlösa aldrig får reda på varför dom inte lyckas. Att i ovisshet gå och inte veta varför barn uteblir när inga “fel” har hittats. Att som ofrivilligt barnlös behöva kämpa med alla tankar om skuld och skam redan från början är tyvärr en vardag för många. Men att inte få ett svar, svart på vitt så att säga, måste vara fruktansvärt jobbigt. Att hela tiden famla efter svar som man inte får.

Jag läste i tidningen idag att brittiska forskare har hittat ett enzym som behövs för att lyckas bli gravid. Om jag förstod det rätt så har prover tagits på livmoderväggen hos 100 kvinnor och då har upptäckten gjorts. Dom kvinnor som har väldigt höga halter av enzymet har varit ofrivilligt barnlösa medans kvinnor som drabbats av upprepade missfall har haft låg koncentration av enzymet. Detta hoppas nu forskare kunna bygga vidare på för att öka chansen för kvinnor som har genomgått IVF många gånger. Forskarna menar att en låg dos behövs för att bli gravid men att det sedan behövs en ökning för att inte ett missfall ska hända. Dom hoppas nu att dom ska komma på hur man skulle kunna skölja livmodern med ett hämmande ämne innan en IVF behandling för att öka chansen.

Detta låter väldigt bra tycker jag. Att kunna öka chansen för så många par på ett sådant “enkelt” sätt känns fantastiskt. Jag hoppas för alla kämpande par som inte vet något om varför dom inte får äran att detta kommer att bli en upptäckt som kommer att gå någonstans. Dock är den fortfarande längt borta men hoppet tänds kanske för kommande generationers ofrivilligt barnlösa. Jag vet att det inte är någon tröst för alla som kämpar nu men tänk om detta skulle kunna lösa gåtan för en del. Jag hade blivit så glad för deras skull.

Dag 16: Självporträtt i svartvitt

Ego-bilder är inte min starka sida att behöva lägga ut. Men är det utmaning så är det. Testade lite olika svartvita med lite olika filter och fastnade till slut för denna som nästan ser lite överexponerad ut fast exponeringen är ganska låg. Jag måste faktiskt säga att det är riktigt roligt att sitta och leka lite även om jag inte har något speciellt program mer än bildvisningsprogrammet.

I morgon: Dag 17: Ett ögonblick

Dag 15: Kärlek

Tjejerna, behöver väl inte säga så mycket mer. Kanske kära maken då. Japp, så förutsägbart blev detta.

I morgon: Dag 16: Självporträtt i svartvitt

Saker man helst ska låta bli när man kör bil

Satt mig i bilen och började köra ut från stan. Inga konstigheter där. Hade nästan kommit till den sista rondellen när jag tyckte näsan började rinna. Tittar ner på min hand och den är alldeles blodig. Så där sitter jag, körande med ena handen klämd runt näsan och den andra grävandes i väskan efter en servett samtidigt som jag styr med armbågen. Just då kände jag mig glad över att vara kvinna . Då har jag bytt väska och jag har alltså inga servetter med mig. Jag vänder försiktigt upp blicken i backspegeln för att mötas av en blodig näsa och blod ner på hakan. Som tur var så slutade det fort så på något konstigt vis klarar jag kläderna. Jag var hemma 15 minuter innan kära maken och skulle hämtat tjejerna men jag valde att köra hem istället. Kanske inte så konstigt eftersom jag såg ut som om jag gått en match och råkat fått en massa stryk.

Så nu vet jag att näsblod och bilkörning helst inte ska infalla samtidigt

Härligt med lugna, sköna söndagar

Söndag. En söndag som jag inte har full energi av någon anledning. Kan kanske bero på att jag var hemma sent och att det blivit lite drinkar igår. Vaknade i morse, när kära makens klocka ringde klockan 7 eftersom han och tjejerna skulle iväg till simhallen. Jag ville inte alls vakna då för jag visste mycket väl att min stalker Ulrik skulle följa med mig. Och mycket riktigt, som alltid efter en viss ålder verkar det som, följde han med mig. Tog ett tag innan jag lyckades somna om igen. Vaknade sedan av att jag tyckte det var någon vid dörren. Jodå, men det lät som tjejerna. Det kunde väl ändå inte stämma, dom var ju och simmade. Tittade på klockan, 13.21. Ojdå, jag som har inte att göra tänkte jag och drog täcket över huvudet. Jag förstår att jag undviker alkoholhaltiga drycker när jag inte alls mår bra av det och dessutom får en stalker.

Efter en dusch och några rostade mackor kändes det mycket bättre. Så det var bara att ta tag i det som var tvunget att göras. In med en maskin tvätt, på med middagen. Förbereder mig för at skära revbenen, handskarna är slut och jag drog mig verkligen för att ta i det äckliga köttet. Öppnar det och då visar det sig att det är en stek som är upptagen. Ojdå, liten miss i planeringen där med tanke på att vi får lägga till 1 timme tills middagen är färdig. Då kommer nästa tråk. Vattenläcka några hur bort. Om 15 minuter stänger vi av vattnet och vi räknar med att det ska vara tillbaka vid 10. Men vad roligt. Maskinen full med tvätt och ingen möjlighet att det ska bli färdigt. Kul, nej inte alls.

Fototriss ~Monokrom~

Veckans fototriss är monokrom. “Monokrom uttrycker något som har endast en färg.” Eftersom jag sitter och leker lite med bilderna från gravidfotograferingen i torsdag så passar dom utmärkt till detta ändamål. Nu blev det dock fler bilder på den lilla lintotten Bertil än vad det blev på hans mamma och magen. Men detta ska vi ta igen i veckan på det kommer att bli bilder på lite mer mage.

Hallå, vem är det där inne?

Fler monokroma trissar hittar du HÄR