2012/07/12

Det hänger till och med på det berömda hårstråt

Ibland är gränsen hårfin. Så pass hårfin att det till och med hänger på det berömda hårstråt.

Att ha positiva människor runt sig är bara bra. Positiva människor som säker vaknar upp varje morgon och är glada att det åter igen är en ny dag så det får ta tag i nya saker. Som slänger benen över sängkanten med ett jajamensan och går ut och brygger en kanna kaffe och sätter sig ut och njuter. Detta är på helt rätt sida.

Sedan finns det de som ligger på andra sidan. Bara för att nämna någon så kan man väl bara ta ett namn i luften, Ernst. Jag måste säga att jag har lite svårt för den überglättiga och überpositivitet som han har. Att köra ner händerna i jord och berätta dess underbarhet känns lite väl. Man kan tycka att jag skulle gilla det där beskrivande när saker utförs eftersom jag själv tycker om att skriva beskrivande. Men det blir för mycket även för mig. Kanske en sak att skriva det och en annan sak att höra orden sägas. Nej, jag har verkligen svårt för det. Men det är väl som med så många andra personer. Antingen älskar man honom eller så avskyr man honom. Jag tillhör icke den första skaran om någon har några som helt tvivel.

023

Sen kan det kanske vara så att min egen pysslighet sträcker sig till att titta när någon annan, kära maken, skruvar ihop nästan färdiga möbler från ett småländskt möbelvaruhus. Jan kan nästan ana en lite bitterhet över detta Blinkar.

2012/07/11

Det där patetiska tycka-synd-om-sig-själv

Känner mig lite lätt småkinkig och övergiven. Att lyckats med konststycket att bli sjuk när det händer saker i Hålan är helt jäkla förkastligt. Idag ska det vara strosande längst med gatorna, alla de speciella dofterna, karuseller och langosätande. Men inget sådant för mig idag. Jag tycker faktiskt riktigt synd om mig själv. Det där patetiska tycka-synd-om-sig-själv, det är jag idag.

När alla är ute och träffar folk idag sitter jag hemma och ugglar framför tv. Att det är Sveriges slappaste dag idag stämmer nog bara på mig i Hålan idag. Fasen också.

140

032

Jag hoppas jag kan gå en liten runda i morgon i alla fall. Bara att få andas marknad. Tjurar en stund till och förbannar mina semestrande kristaller.

2012/07/10

Ett riktigt Alien-uppvaknande

Ni vet hur det känns att komma hem efter en ordentlig fylla. Hur man tungt lägger sig i sängen med spannen bredvid sig i fall att. Hur man försöker att få tag på fasta saker så att sängen ska sluta snurra. Hur man sakta försöker vända på sig för att inte väcka det där snurrande monstret mer än nödvändigt.

Gånga detta med 10 och jag lovar yrsel from hell. Och det är dags igen när jag vaknade med kraftig yrsel i går morse. Att några jäkla små kristaller kan orsaker ett sådant snurrande är helt obegripligt.

Kära maken råkade ut för mig i natt. Jag kan bara ligga på vänster sida och i natt har jag vänt mig mot kära maken och hamnat på höger sida. Detta resulterade i en skräckupplevelse när jag med ett ryck vaknade och allt snurrade och det kändes som om jag inte hade någon fast punkt alls. Tydligen hittade jag en till slut och det råkade bli kära makens ansikte. Så där låg jag och ojade mig över hur jag skulle få allt att sluta snurra medans han fick ett riktigt Alien-uppvaknande med en hand i ansiktet som dessutom kramade rejält. När jag väl lyckats vända mig och fått tag på världen igen hörde jag hur kära maken tassade ut och la sig på soffan. Det säger jag inte om efter det uppvaknandet. Jag kan tänka mig att han såg små Aliens komma ur magen så fort han blundade.

alien-i-ansiktet

Nu blir det till att föröka göra lite övningar för att tvinga kristallerna på plats. Jag försökte igår men det slutade med att jag vinglade till toaletten och nästa kräktes. Men det är väl bara på att och föröka igen för jag vill verkligen bli av med detta. Otäcka jäkla snurrsjuka.

2012/07/09

Gratis är väl alltid gott

Tror minsann det blir invigning av livemusik för barnen idag. När både Daniel "Put your hands up" eller något liknande och "La la lala love" eller något liknande kommer och gör gratisuppträdande kommer Mollan bli överlycklig. Gratis är väl alltid gott. Troligtvis innebär det mer lalala:nde här hemma men det är kära maken som har semester så det kommer inte att drabba undertecknande då.

Jo så får det bli. Hoppas öronpluggarna går att mosa in i deras öron. Det står small på dem men jag vet inte det. De ser nästan ut som ljusbruna stolpiller så de är hyfsat stora. Jag kan gärna inte sätta kära makens hörselskydd på Lilly. Möjligtvis om jag vill att hon aldrig mer ska besöka någon konsert. Hmm, kanske något att fundera på.

2012/07/08

Det ligger något i luften

Jo, jo nu börjar det hända saker i Hålan.

I mitten av veckan kom där en karavan med lite äldre människor med en massa röjsågar eller liknande leksaker på magen och började röja gräs lite här och var i Hålan. Med glansiga pannor och ett leende på läpparna höll de hårt i sina redskap och svingade dem fram och tillbaka allt medan gräset sakta försvann och la sig i små bunkar. Kom det ut på vägen var någon snabb och sopa bort det.

I mitten av veckan kom två män körandes längs med Hålans gator. De stannade med jämna mellanrum och den ena lastade ut en lång pinne med ett långt handtag. Det såg nästan ut som ett upp och nervänt T. Den andra mannen gick med en sprayflaska och skrev siffror med oranga färg efterhand som den första mannen mätte ut längd på gatan med sin pinne.

Det ligger något i luften. Och ikväll kom ytterligare ett bevis.

tivoli

Där på den stora grusplanen stod det nu. Lastbil efter lastbil med hopplockade karuseller och stånd med mängder av gulliga nallar eller stora chokladkakor.

Det är något stort på gång och i morgon kommer det slutgiltiga beviset. Då drar ett gäng genom Hålan med sina maskiner i handen. En efter en kommer stånden sakta att byggas upp när skruvdragare går varma och de sista får skruvas för hand eftersom batteriet är slut. Sedan är det bara att vänta in invasionen av människor när Hålan vaknar till liv i två dagar och en av Skånes störta marknader drar igång. Då är vi ett enat Hålanfolk, för vem är inte stolt över marknaden. Det är inte många Hålor som kan skryta om det.

Garantera häng vid skålen så vågar du chansa?

Nu är det längesedan jag kom med något gott recept så därför är det väl dags. Så följ detta enkla recept och jag lovar en lyckad kväll.

1 skvätt olja, ej oliv
2 skvättar smör, gärna flytande
3 skvättar hårda majsfrön

Värm allt under lock i i kastrull på spisen ca 3-4 minuter. Viktigt att ha locket på hela tiden och inte bli nyfiken när det börjar väsa för sakerna hoppar runder där i och jag kan garantera att man inte vill ha dessa innanför tröjan. Se till att rista lite i grytan.
Häll upp i en skål och häll på lite salt. Ät och njut och var beredd att dricka lite eftersom det där lite salt ofta kan hända att det blir lite mer eftersom det först inte smakar så mycket.

Jag har hört att det finns färdiga små paket att stoppa i mikron som ska ge samma resultat. Detta rekommenderas dock inte eftersom mitt recept är garanterat mycket smarrigare. Tidsmässigt nästan det samma. Du kan dock inte passa på att gå på dass när du gör mina men med tanke på att vi är människor med tid så hinner man nog göra det innan.

Jag kan garantera häng vid skålen så vågar du chansa?

popcorn

2012/07/06

Min verken leker man med eller skojar om

Ett par helt normala saker att använda på toaletten.

2012-07-06 12.13.03

Därför kan man fundera på när Molly kom och sa att de låg på hennes skrivbord. Jag kan väl säga att jag är själaglad att hon kom och visade det och inte bara satt tillbaka tandborsten. Den är nämligen min och min tandborste verken leker man med eller skojar om. Den är min, hands off. Blir lite lätt illamående bara av tanken att de bara satt tillbaka den i stället. Så nu har jag en ny tandborste igen.

Jag har dock inte fått fram vad det skulle göra med det. Vet inte riktigt vad man skulle få ut av att plocka och klippa en tandborste. Förutom en ilsk mamma då vill säga.

Var ska jag sätta den arga lappen?

Ibland blir jag så jäkla förundrad över vad folk tänker på. Eller det är väl snarare bristen på att kunna tänka som gör mig förundrad.

Att starta gräsklipparen klockan kvart i åtta är så jäkla ogenomtänkt som det kan vara. 7:45 smaka lite på tiden och säga att det är ok? Tänker inte folk på andra? Det säger väl sig själv att det finns folk som kanske sover då eftersom det fortfarande är MORGON och dessutom semestertider för vissa. Jag tror man skulle kunna läsa in en viss irritation här och det är bara milt sagt. Hade jag varit piggare på morgonen, precis när man blir väckt av en jäkla gräsklippare hade jag nog gått ut. Men bh-lös och knullrufsig vill jag skona mina granna från den synen. 

Till klockan 10 tycker jag man håller sig lugn med saker som kan störa grannar. Jag ska kanske skicka runt mina barn till andra när de vaknar vid 7 och vill ut och leka med andra.

Alltså man får inte vara så jäkla egoistisk. När man bor i kvarter måste man för fasen tänka ett steg längre. Alla har inte 7-4 jobb utan det finns faktiskt andra som jobbar när andra är lediga och därför håller helg mitt i veckan.

Kan undra om gräsklippning är bostadskvarterens tvättstugeproblem i hyreshus? Undra var jag ska sätta den arga lappen eftersom jag inte vet vem den skyldiga är? 

2012/07/05

Mitt namn är Nettan och jag är topzoholic

Det är lika bra att bara erkänna det. Jag har ett beroende, ett helt nypåkommet men som funnits där i många år. Men det är första när avsaknaden av något infinner sig som man inser:

Helvete, jag är helt jäkla beroende av topz.

Det skulle mycket väl kunna vara så att det är lite fingret och örat syndrom men jag vet inte säkert. Men hur det än ligger till så är de slut och jag sitter här nu nyduschad med otopzade öron. Det där är bara hur nasty som helst.

Så det är bara att erkänna. Jag är en topzoholic eller till och med så illa som en topzoman. Skulle väl luta mer åt topzoman eftersom jag inte smyger med det utan fullt öppet kan njuta, med små njutningsfulla stön naturligtvis, av topzandet.

Ja, det finns många konstiga beroenden. Eller så kan det vara så att det bara är jag som hittar på dem efterhand som de äntrar min kropp. Så skulle det mycket väl kunna vara. Mest troligt kanske till och med.

2012/07/04

Jag smekte den sakta och monstret fick liv

Ibland kan man bli lite stolt. När det gäller tekniska saker kan man dessutom bli mycket stolt.

Datorer är bra saker att ha. Man kan viktiga saker som att skriva i bloggen, logga in på facebook och just fucking Google it. De där viktiga sakerna för en skön sinnesro. När det sedan kommer till de där andra sakerna som att installera, avinstallera eller uppdatera program så känns inte de så viktiga. Dock har jag fått det till mig att de visst är det och på något konstigt vis så blir uppdateringar gjorda fast jag inte gör dem. Det skulle möjligtvis kunna vara min eviga support som gör dem när han tröttnar på mitt tjat om att det är segt och inte alls vill som jag vill. Det kan lätt bli lite tjurigt då, speciellt om jag är uppe i viktigheter som bloggande eller facebookande. Ni vet viktiga saker helt enkelt.

Så när syster ringde för en stund sedan och ville ha hjälp med lite papper svartnade det nästan för ögonen. Helt själv skulle jag nu attackera skrivaren, den där skrivaren som faktiskt var både skanner och kopiator också. Och det var just till kopiator jag skulle använda den.

Jag närmade mig det lilla svarta monstret med försiktighet. Här gäller det att från början visa sina goda avsikter och behålla den som vän. Smekte försiktigt knappen med kopia och plötsligt lös den upp som en julgran. Jag försökte fukta mina torra läppar. Tänkt logiskt nu frun försökte jag lugna mig själv med. Jag såg min hand sträckas fram och trycka på en knapp. På denna knapp stod det naturligtvis något bara att veta för att utesluta hur det ska fungera.

Monstret fick liv. Det surrade och burrade i den. Jag sköt mig lite bakåt på min rullande stol. Jag ville liksom inte att den skulle visa sitt vreda och låta det gå ut över mig. Så plötsligt började den spotta ut papper. Likadana papper som låg uppe i maskinen. Med ett nöjt leende klappade jag om monstret och kände mig väldigt nöjd över att vi idag är vänner. För nästa gång kan det mycket väl vara så att knapparna inte alls ser likadana ut eller sitter på samma ställe. Måste vara monstret som ändrar för jag vet minsann vilka knappar jag har tryckt på idag. Eller kanske inte.

004

2012/07/03

Hmm, hur tänkte jag nu liksom?

Av någon anledning gick jag med i en tävling. En tävling där jag har möjlighet att vinna två biljetter till Thåström på fredag. Nu skulle det inte förvåna mig om jag vinner eftersom jag jobbar. Hmm, hur tänkte jag nu liksom? Men, men ibland händer det även att den mest klipska inte tänker efter.

Men skulle det nu vara så så får jag väl lösa det då. Hade varit mycket intressant att gå och höra honom. Inte för att jag är en superfan utan mest för att det är Mr Thåström, the legend.

2012/07/02

Vem fasen är Carter?

Vem fasen är Carter? Det är en fundering jag har haft ett tag och jag funderar fortfarande. Jag funderar men kommer inte fram till något förutom följande då.

002

Carter är kocken som jobbar där och därför blir det en a´la carte enligt Carter då. En möjlighet. En annan möjlighet skulle vara den första, att kocken hette Carter men de var inte nöjda med honom så de gick all maffiastyle in på honom och han blev en del av matsedeln.

Jag vet faktiskt inte vad jag ska tro. På något vis känns det som om jag inte riktigt är rätt på det, inte riktigt riktigt. Men avhämtningsmenyn hänger där på kylskåpet och ännu har vi inte vågat beställa. För tänk om vi då får reda på vem Carter verkligen är. Tror jag letar fram menyn från den lokala pizzerian nästa gång istället.

2012/07/01

En partypingla helt enkelt

Ja vad ska man säga. Jag en pingla som kan detta med party. Man skulle kunna kallad mig en partypingla helt enkelt. Jag har på något konstigt vis lite ont i min höft och mitt ena knä. Det skulle kunna vara åldern men sådant tror jag inte på.

Jag var igår iväg på mim 20-årsreunion sedan 9:an. Jag kan väl säga att jag var riktigt nervös innan. Nervös av alla de där anledningarna som har med jämförandet hur perfekta alla verkar ha det. Men herregud vad jag hade roligt. Att få träffa och skvallra med personer som jag inte träffat på 20 år var otroligt roligt och nervositeten släppte ganska fort.

Ja sen var det detta med partypingla då. För vem gjorde dansgolvet hela kvällen om inte jag och en gammal barndomsbästis. Att få dansa och verkligen släppa loss är fasen det bästa som finns. När man kommer förbi dem första två låtaren när man är lite sådär avvaktande för vad alla andra ska tycka och sedan bara skita i det totalt. Man skulle väl kunna säga att det såg nog ut som om vi hade gått minst tre aerobikpass. Svettiga och jäkligt nöjda och man insåg att det var isvatten som gällde för att verkligen orka med den sista timmen på dansgolvet. För inte ger man upp det. Det brukar bli att musiken tystnar och lamporna tänds innan man inser att det faktiskt är slut och det inte blir mer dans och man tittar på klockan och undrar var kvällen tagit vägen.

Jag har haft en oförglömlig kväll helt klart och jag är oerhört tacksam att kära maken betalade in när jag satt och tvekade för annars är nog risken stor att jag inte gått. Jag hoppas att jag kan hålla kontakten och träffa vissa av dem jag träffade igår. Det hade varit ytterligare en anledning till att det var en mycket lyckad kväll. Ser fram emot kommande 30-årsreunion nu då.

 

 

2012/06/30

Är det värt att riskera vänskapen för?

Jag skulle tro att vi är några stycken som har drömmen om den stora vinsten. Den stora vinsten med ett ordentligt pengaregn. Visst har man vunnit men 28 kronor på lotto kan man inte förverkliga många drömmar med.

Tänk dig följande. Du har fått en lott av en vän som ger dig mycket pengar. Vännen kräver halva vinsten. Vad skulle du gjort och vad skulle du tyckt vara rätt? För tanke och handling går inte alltid ihop.

För det första så anser jag inte att lottköparen har någon som helst rätt att kräva några pengar. Har man köpt något till någon kan man inte komma och begära tillbaka det sedan om det är värdefullt. Det är sådan saker man måste tänka efter innan man gör ett sådant köp och ger bort. För anledningen man köper en lott är faktiskt att man vill vinna och vad är skillnaden om man köper en lott till en vän? Chansen att den stora vinsten är på den lotten är lika stor som om du hade behållit den själv. Och det är den risken man tar när lotten lämnar handen och hamnar i andras ägor. Kan man tänka sig att vännen vinner och enbart känner glädje över detta så är det väl fritt fram att ge bort. Känner man däremot lite tvekan över hur man skulle reagera om vännen vunnit ska man naturligtvis inte köpa en lott till någon.

Jag köper inte lotter till andra av just den anledningen. Jag hade blivit glad för den andra men jag hade grämt mig i hela livet över att jag inte tog just den där lotten själv för att kunna få lite guldkant. Att veta att pengarna funnits i min hand men att jag gett bort det jag själv velat ha i hela mitt liv. Kanske egoistisk tänk men helt ärligt så är det så. Jag unnar andra saker, ingen tvekan om det men det är lite annorlunda. Men jag hade aldrig kunnat kräva pengar av vinsten. Jag har liksom gjort mitt val när jag gett bort lotten.

Hade jag däremot vunnit på en lott som jag fått hade jag nog delat med mig. Lite som tack men samtidigt är det inget köparen kan räkna med likaväl som summan inte är given till halva. Det är saker som man tror sig veta hur man ska gör men jag tror det är svårt att veta hur man gör tills man varit i situationen.

Men att vara tjurig på båda hållen ger inget. Att som vinnare inte ge köparen något men skänka bort halva vinsten kan jag tycka känns lite konstigt också. För om man nu ändå inte ska behålla hela vinsten kan man väl ändå ge en liten symbolisk summa i alla fall. Sedan verkar det ju som om det hade kvittat i många fall eftersom köparen alltid kräver minst halva vinsten eftersom det är denna som köpt den. Blir det inte lite moment 22 av det hela?

Så det enklaste är nog att ge fasen i att köpa lotter till någon. På så vis riskerar man inte vänskapen som man har eller ännu värre familjebanden. Det finns så mycket annat man kan köpa istället. Men tänk på att inte köpa för dyrt. Vem vet om gåvan säljs och den som fått det tjänar pengar på det. Har du rätt till halva då?

And the dance goes on and on……

2012/06/29

Känner mig lite övergiven

Börjar fundera på om mina barn trivs här hemma. På något vis känns det inte som det.

Redan i bilen hem från fritids/dagis:
-Mamma, får vi gå till Naomi?

När Naomi inte kunde leka:
-Mamma får vi gå till Patrik?

När Patrik inte var hemma:
-Mamma får vi gå till Eddie?

Kompisarna betas liksom av för att verkligen ha någon att leka med. Men först är det såklart fastställt att de inte får spela på datorn eftersom det är det första som frågas. Men det är ju tur att de har kompisar i alla fall även om jag kan känna mig lite övergiven ibland.

003

2012/06/28

Utmana med djärvhet de olika könsrollerna

Vi knäckte könsrollerna igår.

Kära maken valde en röd tandborste och jag tog den blå. Mycket kontroversiellt, eller hur? Ibland gäller det att vara lite djärv och utmana. Fast hade där funnits en rosa hade jag nog inte varit lika villig att plötsligt utforska våra könsroller. För det är så att rosa är en väldigt tilltalande färg och jag gillar den. Buha, vad stereotypt för en flicka, kvinna, käring men jag har faktiskt varit väldigt blå (blanda inte in politik i färgen bara för då är blå en ful och dålig färg) i hela mitt liv innan så jag tycker faktiskt att jag kan få ha den rosa tandborsten om den finns.

002

Så jag undra vad nästa steg i denna genusutveckling kommer att bli. Blir det strap-on månne? Jag tror kära maken väljer en blå tandborste nästa gång i så fall Blinkar.

Obs! Ignorera tjejernas självvalda rosa tandborstar. Man kan liksom inte utmana vilka som helst. De har i alla fall inget med inlägget att göra.

2012/06/27

“Det står stupade mackisar i kylsåpet”

Namnlös (återställda)

T9 på telefonen är underbar Blinkar.

Fast kära maken är van vid mina sms:

Jag: “Det står stupade mackisar i kylsåpet Skicka en kyss.”
Kära maken: “Hur dödade du domBlinkar

Jag: “Här lagt oåterkalleligt köttet. Du får köra och handla ebba creme fraich”
KM: “Ebba”
Jag: “Hm, inte en aning. Handla creme fraich”

Jag: “Jag kör och handlar nu, Har vi fräckisar”
KM: “Nej fräckisarna är helt slut och sköljmedlet också Skicka en kyss

Jag tänker varje gång att jag måste kolla innan jag skickar men ändå så skriver jag och tycker att det är rätt. Det visar sig att så inte är fallet i många fall. I väldigt många sådana.

 

På något vis tittade han på mig med en lite konstig blick

Varje årstid har sin charm sägs det. Men jag vet faktiskt inte det. Jag har verkligen svårt för att gilla vintern riktigt. Visst att det kan vara otroligt vackert en solig dag när snön ligger gnistrande och det biter lite i kinderna. Men det är just detta när det biter lite mycket. Kylan är liksom inte riktigt min vän och när det är ruggigt och allt bara går i gråskala ute kan jag lätt deppa ihop.

Därför börjar jag fundera på vad det är jag sysslar med. Förra veckan drog jag ihop en ris a´la malta som var väldigt smarrig. Idag slängde jag ihop en saffranskaka, som var otroligt god om jag får säga så själv. Det kan vara så att det till och med var den godaste saffranskaka jag ätit. Jag tror det är svårt att få en kaka mjukare och saftigare än den blev. Men hallå, två så juliga godsaker på så kort tid och jag längtar verkligen inte till jul. Verkligen inte.

Men ska jag försvara saffranskakan så kan det vara så att jag hade skafferirengöring och råkade hitta sex kuvert saffran. Ojdå. Jag visste att jag hade någon liggandes men det var nästan lite löjligt. Kan hända att det blir så när man köper på sig när det är billigt under julen för att ha till julbak. Jag bad kära maken påminna mig om att jag faktiskt har liggandes när jag ska inhandla till kommande jul. På något vis tittade han på mig med en lite konstig blick.

-Älskling, det gör jag varje år men jag tror inte riktigt du lyssnar.

Ok, det kan hända att jag handlar ändå. Det verkar nästan så i alla fall. Det är ju så bra att ha hemma. Till julbak och kanske till alla fisksoppor jag planerar att göra, med betoning på planerar. Ja och slutet vet vi nu också då.

007

Recept kommer inom kort.

2012/06/26

3 60 på något vis

Man lär sig nya saker varje dag. Saker som man trodde var omöjliga.

-Mamma, Naomis hund kan göra en 3 60 sa Molly.

Jag såg framför mig hur Milton hoppade upp i luften och gjorde någon sorts volt och var väldigt imponerad över detta. Lite kan bero på hans korpulenta utseende.

-Han sätter sig ner sa hon och demonstrerade hur han satt sig på rumpan. Sedan lyfter han på bakbenen och drar sig runt på rumpan i en ring med hjälp av framtassarna.

Hon fortsatte och demonstrera genom att snurra runt på rumpan med hjälp av händerna. På något vis kände jag mig lite besviken på att det inte var min första tanke för den hade varit mycket coolare. Nu blev det liksom bara:

3 60, for a itchy ass day.

Jag, en kappvändare?

Jag har gjort en äkta 80-talare. Då “på den gamla goda tiden” när tidningar som Okej kunde inhandlas oavsett om du var hårdrockare eller syntare. Detta eftersom deras älskade planscher kom med två sidor. En för den tuffa nitkillen med jeansväst och stort pudelhår och en för den fräna, blonderade killen med hängslen och vita skjortor och sockervattenstelt hår. Valet var liksom fritt vilken sida som skulle sättas upp.

Skulle man sedan gå från hårrock, förlåt hårdrock, och plötsligt vilja bli syntare så var det bara att vända planscherna. Och det är där jag är nu, fast kanske inte så mycket att vända planscher eftersom jag kan tycka att det känns lite b att ha en massa planscher i det rummet som äktenskapliga saker sker. Alltså inga planscher i någonstans i huset. Men just kappvändandet verkar komma nu. En ny fas är på väg igen verkar det som när jag de senaste dagarna plötsligt kommit på mig själv med att söka upp gammal synt. Så här sitter jag med ett massa klinkande och jag njuter av det. Jag njuter av Front 242, Nitzer Ebb, Skinny Puppy och The Cassandra Complex.

Det skulle mycket väl kunna vara så att jag är på väg tillbaka till 9:an. Helt omedvetet fram tills jag skev det nu. Detta med tanke på att det på lördag smäller. 20 års Reunion. Jag nostalgitrippar utan att jag vet om det själv helt enkelt. Japp, så är det. Kan undra om jag ska lägga till med mitt syntiga jag då. Fast det är kanske dumt att ta det då när jag faktiskt aldrig har sett särskilt syntig ut. Jag hade väl bara en urringning med behag som jag gärna flaschade och en kåt blick och med det skulle man nog passat in i vilket musikfack som helt. Den perfekta groupien.

2011-11-19 22.06.51

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails