Ibland är det så att man inte ska underskatta de små sakerna.
Efter att ha lämnat av Lilly på kalas på något stort lekland med en kepsprydd tvättbjörn så bestämde sig jag och kära maken för att ta en promenad under de 2,5 timmarna hon var i säkert förvar.
Så våra apostlahästar tog oss genom en nästan öde stad. Vi strosade omkring och diskuterade viktiga saker. Vi njöt av höstsolen som värmde våra kinder. Vi höll varandra i handen och för en stund kändes det som om vi var iväg på en weekend. Att bara få vara vi två en stund utan att funderat på något annat.
Det är inte ofta man tänker på hur lite tid man kan behöva till partid för att ladda batterierna. Efter dessa timmar känner vi oss nästan som nya människor. Vi mår bra enda in i själen och tycker att vi har haft helt underbara timmar tillsammans.
Så en stund som man kan släppa alla måste är vad man behöver ibland. Och det behöver tydligen inte alltid vara att man kommer iväg en weekend, även om det aldrig är fel det heller, utan bara en stund själva.
Att det sedan var i princip folktomt gjorde det ännu bättre. Bara lugn och ro. Underbart.
2 kommentarer:
Mysigt att bara promenera omkring och njuta! Ser ut som ni var i Kristianstad :P Där är alltid dött när inte affärerna är öppna :)
Kram
Det är i Kristianstad och det gjorde oss inget, denna gången, att där var stendött :-) / Nettan
Skicka en kommentar