Kommande ämnen kommer att bearbetas efterhand:
Klåda, farlig åtrå, ost och änglar.
Detta är de ämnen jag har fått från min raljerar-utmaning. Och det är fritt fram att komma med ännu fler förslag till ämnen jag ska försöka raljera i. För visst måste där finnas ämnen som ni vill att jag ska skriva om eller skriva mer om. Meddela mig dessa.
Helt ärligt förstår jag inte hur folk klarar av att arbeta till klockan 5 varje dag. Det finns ju ingen tid över till något annat än att hem och göra middag och lite Bolibompa-mys med tjejerna innan det är dags för dom att lägga sig. Det är kanske en vanesak men jag har svårt att se den.
Jag hämtade faktiskt tjejerna från dagis och fritids idag eftersom kära maken hade något möte. Möttes av följande när jag hämtade Lilly.
En glad, svettig och totalt nerjordad tjej. Jag vet faktiskt inte varför och jag tycker det är väldigt synd men många gånger så ursäktar fröknarna sig när barnen är smutsiga. Jag svarar samma sak varje gång:
“En skitig ungen är en glad unge”
I alla fall något liknande men jag tycker faktiskt att det ska synas att dom har lekt och att dom har lekt ute. Jag struntar fullständigt om hon är skitig av smuts och damm i hela ansiktet. Det tillhör liksom litegrann. Men jag vet inte om andra föräldrar har klagat på smutsiga barn eftersom dom ursäktar sig. Nej, hon har bra fröknar och dom ska inte behöva ursäkta sig över sådana struntsaker. Jag är rak med vad jag tycker mot dom och säger när jag tycker något är fel och det är väl så det ska vara. Men låt ungarna lorta ner sig. Det mår dom bara bra av.
Idag har jag blivit lite klokare och lärt mig saker. Som till exempel att en finne på gäddhäng inte är det lättaste att bli av med. Det stämmer nog ganska bra, det där ordspråket eller vad det nu är:
“Man lär så länge man lever”
Jag nickar och håller med och inser att jag är en erfarenhet klokare idag. Detta utan någon som lärt mig det också utan helt självlärd. Stolt och inser att man nog kan lära gamla hundar att sitta. Ni behöver inte se så förvånade ut.
Då var den här. Jag kan nog inte säga äntligen men det är ändå ganska härligt.
Årets första färg har satt sig. Och som dom tidigare 35 åren eller något liknande är det grisskärt som är innefärgen och det är den där moderna v-stilen som gäller även i år också. Det är ju synd att gå ifrån ett vinnande koncept liksom.
Sol som gassande från en klarblå himmel och doften av koskit mötte oss när vi steg ur bilen. Jag har bara hört talas om dessa kosläpp men aldrig blivit färdig att köra iväg. Men nu så.
Tjejerna har tyckt det var roligt och framförallt intressant då dom frågat om diverse saker som inte deras föräldrar kunde svara på. Jag menar det är ju inte allt för ofta vi befinna oss i öppna landskap utan vi brukar hålla oss till skogen. Det har varit en helt underbar dag.
Dagens makabra sak. Det såldes nygrillade hamburgare som mumsades framför kossorna. Nu menar jag inte att kossorna förstår att det är rumskompisen Rosa som ligger mellan bröden utan att vi står och tittar på dom samtidigt som vi faktiskt mumsar på deras rumskompisar. Lite sådär ironiskt när Rosa bytte plats för att det var mest skit där hon stod och att hon på grund av detta blev den som hamnade mellan bröden och dom andra fick skutta vidare.
Ska vi leka kompis?
Kan ni vara snälla och dämpa belysningen!
Fika på den nysådda ängen och kossornas glada vår-muande i bakgrunden. Ibland behövs det inte mycket för att få lite guldkant på tillvaron.
Det händer ibland att jag plötsligt ser samband med vissa siffror eller om man tänker efter så kan vissa siffror återkomma i olika skepnader.
Idag är det som bekant valborgsmässoafton. Och det var med det i tanken när jag var på affären tidigare idag. Handlade morötter helt ovetande vad lite siffror skulle göra med mig.
666 gram morötter. 666 vet vi väl alla vad det betyder. Tänkte inte så mycket mer på det mer än att jag kände ett litet omen såhär valborg och allt. Så såg jag priset och med ens såg jag ju då det dolda budskapet i det också. Som för att dölja 666 hade det helt enkelt hoppat över 3 från första siffran till andra. Ja jäklar, omen började hopa sig en efter en.
“Särskilt trodde man, att på Valborgsmässonatten (mellan den 30 april och den 1 maj) häxorna red på kvastar eller getabockar till de gamla offerplatserna, i synnerhet till Blocksberg och där gjorde ofog i djävulens sällskap. För att oskadliggöra spökeriet förde man oväsen (med rop, skott och horn) och tände eldar på höjderna. Sådan blev nämligen den kristna tidens förklaring av dessa till sitt ursprung hedniska vårseder”
Så för att avsluta allt detta så dag som gått i 666 tecknet besökte vi naturligtvis den hedniska vårelden och såg häxorna dansa in våren medans kyrkokören sjöng för att hålla dom borta. Nu återstår väl bara att ha lite ofog med djävulen då 
Efter en timme på bänken i Grannhålans simhall och Lillys avslutning satt vi oss och tog en kopp kaffe. Sorlet runt oss var sådant där som inte min tinnitus alls uppskattar för att inte tala om sorlet tidigare inifrån simhallen. Det var kanske det som satt kvar och susade högt.
Vi satt där och småpratade innan vi skulle köra hem och det var då det hände.
I samma stund som jag hörde orden lämna min mun hörde jag hur fel det lät. Jag hade av någon anledning fått tillbaka min Grannhåledialekt. Hur kunde detta hända på en timme? Jag motade snabbt barnen till bilen. Det behövdes drastiska handlingar här och snabbt. För skräcken jag kände över att hamna i denna dialekt igen gjorde mig kall inombords.
På med bilen och ur högtalarna strömmade tyska ord. Jag försökte tralla med så gott det gick, allt för att glömma ordens form när dom lämnade min mun tidigare. Så stannade vi till på affären hemma i Hålan och då fick jag höra min vanliga dialekt när jag pratade med kassörskan. En sten föll från mitt hjärta och jag kunde pusta ut. Puh, vilken lättnad.
Jag tycker det är dags igen för en liten utmaning och jag gillade verkligen att underkasta mig er vilja senast så jag hoppar på att ni åter igen vill hjälpa mig.
“För att bevisa att man kan raljera över precis vad som helst, så gör vi nu så här:
En kommentar från dig kära läsare med ett ämne som jag ska skriva ett inlägg om. Ju mer kortfattad din beskrivning är, desto bättre. Ett enda ord räcker, exempelvis "Snor" eller varför inte "Makaroner". Jag kommer att välja sju ämnen bland er som kommenterar.”
Så passa på att få vara den som sitter med piskan om får bestämma. Ge mig några trevliga ämnen nu som jag kan sätta tänderna i. Hit me.
Tant Skarp var den som startade denna utmaning första gången.
Det är något speciellt med bokryggar. Kanske är det för att det är dom man ser när man tittar i en bokhylla, att det är dom som skvallrar om vad som gömmer sig där inne innan man drar ut boken för att kunna läsa. Det är liksom den som väcker intresset, oavsett om det är för hobby, nöje eller måsten. Sen kan ni bara tänka hur mycket text som faktiskt döljer sig i mina böcker och med ens blev allt lite större.
Fler trissar hittar du HÄR
Jag höjer min blick från min datorskärm och tittar på det underbara jag har satt på väggen. En glimt av det kan göra mig alldeles varm inombords och jag känner mig lyckligt lottat. Känner jag mig lite deppig försöker jag ofta titta på det för att känna den där värmen sprida sig.
Oj vilken rödskimrande dröm jag har haft i natt. Det har varit rött så långt ögat kunde nå. Böljande små kullar med olika former omslutna av mjuka kuddar. Jag prata helt enkelt om:
Tomater.
Jag har i natt drömt om ton med ekologiska tomater. Detta har varit en helt ny upplevelse för mig och jag kan inte få bilderna ur huvudet heller. Ett hav med tomater fint nerbäddade i små lådor. Intensivt rött så långt ögat når. Djupt röda med glansig yta som man bara längtar efter att få sätta tänderna i.
Sexdrömmar kan jag försvara på något vis med tomater. Hur förklarar man det? Inte en aning men vackert var det i alla fall.
Jag har idag upptäckt en helt ny kategori inom bilförare som jag faktiskt aldrig stött på innan. Idag råkade jag ut för det två gånger samtidigt. Oddsen borde vara ganska usla för det men så var fallet i alla fall.
Bilförare 5
Denna bilförare tar sig friheten att sicksacka sig fram på en halvtom parkering. Har man koll på vad man gör är väl detta inte så värst farligt. Problemet med dagens bilförare x 2 var att båda hade sikte på samma parkering, på den halvtomma parkeringsplatsen, och körde därför tvärs över hela och verkade bara ha ögonen på parkeringsrutan. Så där kommer jag körandes, lite sådär halvsjungandes med Rammstein dunkande ur högtalarna, och ser dessa bilar komma. Jag fick ställa mig på bromsen och med ett rejält knyck stannade jag. Då hade jag en vit Volvo så nära fronten man kan komma och en svart annan bil nästan i passagerarsidan på mig. Jag står naturligtvis rakt och dom kom alltså körandes tvärs över. Kvinnan i Volvon blänger på mig och jag kan lova att jag blängde tillbaka samtidigt som jag uttalade några, många, ord som inte är för små öron och slog ut med armarna. Kvinnan i Volvon slog ut med sina armar också för att visa att hon skulle parkera i rutan. Jag svor igen och blängde och svor igen, denna gången med utgångspunkt att hon skulle se det. Jag är glad att jag hade handlat färdigt för hon hade nog inte velat träffa mig just då. Fasen, slutar dom aldrig att dela ut körkort i cornflakes-paketen.
Stressad som fasen stegade jag in hos den lokala handlare. Dörrarna öppnades och plötsligt började bågarna blinka röt och tjuta. Jag tittade mig runt och insåg att det var jag som utlöst det. Eftersom jag är känd så vinkade dom bara in mig så jag snabbt kunde ta mitt paket bacon och betala. Gick genom kassan och då börjar fasen bågarna där blinka rött och tjuta. Som tur var var det samma personal som vinkat in mig en minut tidigare som var i kassa så jag tog skamset mitt paket bacon och lommade ut. Jag kände blickarna i ryggen på folket som stod i kön. När dörren öppnades skulle min skam fullbordas när jag tog steget ut och bågen i dörren vid ingången började blinka rött och tjuta. Jag lyfte inte blicken utan nu stirrade jag stint ner i marken och lyfte bara blicken så pass mycket att jag såg var jag gick. Som en skamsen hund med svansen mellan benen lämnade jag affären bakom mig.
Jag har inget nytt på mig och har haft dessa kläderna på mig mängder av gånger när jag varit på affären. Jag kommer frysa i morgon när jag ska göra stan och springa på en massa affärer och inte våga ha jackan på mig eftersom jag inte vet varför den tjöt nu. Kommer bli en intressant dag i morgon.
Obs! Uttrycket känd innebär att jag är en rebell som drar kortet när jag handlat för fem kronor och sedan packar i små påsar som jag inte betalar. Jag kände bara att jag ville förklara det eftersom det tidigare rådde lite delade meningar om vad jag var känd för. Så rebell = känd.
Det finns ett antal kategorier vad gäller bilförare. Detta har jag blivit varse om nu när jag för till jobbet varje dag. Det har jag i och för sig vetat innan också men det är väl just nu när jag kör fem dagar i veckan som jag faktiskt inser att det inte bara är engångsföreteelser utan att dom finns där hela tiden i någon skepnad. Låt mig förklara.
Bilförare 1.
Bilföraren man inte vill ha framför sig på en 2-1 väg. När det är enkelväg puttrar denna sak fram i 80 km och bakom börjar en kö sakta bildas. Detta verkar denna förare gå igång på verkar det som eftersom den när det bli tvåfiligt gasa upp i 120 km för att ingen ska kunna köra om för att lagom till att det är enkelfiligt igen vara nere i 80 igen. Grr, vad får denna bilförare ut av detta idiotiska beteende, förutom att det verkar gå i brallan av tillfredställelse över att vara den som bestämmer hur stenen ska dras.
Bilförare 2.
Bilföraren man inte vill ha bakom sig på en 2-1 väg. Med sina penisförlängare med blåskimrande lyktor kan man se denna i backspegeln långt innan den är ifatt. Men när den är ifatt så sitter den som klistrad i häcken på dig. Jag vet inte vad det är som gör att den inte fattar att man vill ha lite säkerhetsavstånd och att ligga och sniffa mig i häcken få mig inte att köra fortare. Värre är det om det är en lastbil. Brr, stora saker vill man inte ha i häcken. Grr, vad för denna bilförare ut av detta idiotiska beteende, förutom att den verkar tro att den äger vägen och att alla andra ska flytta på sig och anpassa sig efter dennes beteende.
Bilförare 3.
Bilföraren man inte vill ha framför sig i en rondell. Denna bilförare gör ingen större fara förutom att den skapar otrolig irritation. För när denne kommer fram till denna cirkulationsplats så stannar den om det finns en bil i eller på väg in i den. Detta oavsett var dessa bilar befinner sig så väntar denna bilförare snällt in dom och hela rondellen mister sin funktion.
Bilförare 4.
Bilföraren man inte vill ha framför sig vid en avfart. Denna bilförare blinkar snällt höger och saktar in i lugn och ro. Helt enligt konstens alla regler. Men några meter innan denna högersväng så svänger denna bilförare plötsligt vänster för att ta ut svängen. Det spelar ingen roll om det är en liten Polo eller en Volvo men denna bilförare verkar tro att den har en 24 metare som den rattar och för att inte dra vägstolpen så måste den ta ut svängen. Dock har denna förare många gånger varit på väg att dra bilen som kör om istället.
Jag skulle kunna fortsätta ett bra tag känns det som men jag lämnar några till er också. Jag är ingen 10 poängare (9,5) i trafiken men jag försöker tänka mig för och tänker på mina medtrafikanter och därför retar jag mig väldigt mycket på idioter som inte gör det. Så snälla tänk er för en gång extra när ni är ute och rattar. Vi vill alla komma hem till dom som väntar där hemma.
Vad säger ni? Jag har traskat på här i 3,5 år och inte haft en enda utlottning av något slag. Det är inte riktigt min grej men nu har jag minsann kommit över en grej som jag tyckte skulle passa utmärkt till en sådan sak.
Så vad sägs om att få 150 kronor i rabatt hos Heppo.se. Rabatten gäller till den 15 maj så skynda, skynda. Allt du behöver göra är att gissa på följande fråga.
Vad blir summan av min och kära makens skostorlek tillsammans?
Exempel 30 + 35 = 65.
Ni har fram till den 5 maj på er. Då drar jag en vinnare om det är fler som har svarat rätt. Är det ingen som svarat rätt drar jag på alla svar, så generös är jag. Tänk på att jag måste kunna nå er på något vis om ni vinner.
Jag kräver inte att ni länkar till inlägget om ni har egen blogg med det är ju alltid trevlig.
Så vad väntar ni på? Det kan inte bli enklare att tjäna 150 kronor.
Molly tittade på mig.
-Ska du ha det på dig mamma frågade hon.
-Ja svarade jag henne eftersom det var precis min tanke.
-Men mamma, det är inte speciellt… äh… fint svarade hon mig då.
Jag tittade ner på mitt klädval, som jag hade haft många gånger. En helt vanlig svartvit skjorta, oknäppt, med en svart tröja under. Jag började fundera på vad som kunde vara fel med det men kom inte på något.
Så slog det mig. Tänk om det är en sådan pinsamhet som barn tycker om sina föräldrar. Som när kära far envisas med att ha kragen uppåt på jackor fast vi befinner oss på 2000-talet och inte 50-talet. Eller när kära mor envisas med att ha alldeles för korta klänningar, sådan som inte ens är smickrande på 20-åringar. Är detta ett sådant trauma som jag nu utsätter min dotter för. Jag tittar åter ner på mitt klädval och tycker att så inte är fallet. Kan undra om mina föräldrar har gjort samma sak när vi påpekat deras “brist” på klädstil. “Det här duger riktigt bra”. Japp, jag ligger nog risigt till.
Houston we have a problem.
Det har kommit en sådan där teknikalitet in i mitt liv nu som jag inte riktigt förstår mig på. En sådan som gör att jag känner mig lastgammal eftersom det bara är gamla som inte förstår teknikaliteter (nu låtsas vi att det är så och alla håller med om det). Denna teknikalitet stavas:
När ni har skrattat färdigt, eftersom det verkar som om alla har haft det i månader innan mig, så ska jag försöka förklara.
Jag installerade denna intressanta applikation på min telefon för någon vecka sedan. Jag tycker att många postar så fina och häftiga bilder på facebook från instagram och vem kan låta bli grattis saker som ger häftiga bilder. Inte jag i alla fall. Detta var tills jag insåg att det inte bara vara att ta en bild och posta. Det var lite omständigare och jag som är så stolt att jag kan dela vanliga bilder från telefonen. Men till slut fick jag iväg en bild häromdagen men jag var lost halvvägs så jag försökte dra iväg en till och lyckades även få med lite text. Dock ej den rumsrenaste bilden men jag var sådär barnsligt stolt så jag hade inte mage att ta bort den.
Igår skulle jag kolla på min telefon och då står det att jag har en follower. Say what? Kan man följa också och då är ju frågan vad det är man följer. Är det bara på telefonen? Snacka om att vara naturligt blond samt att ändå ha färgat det platinablont. Med andra ord så dubbeldum man kan bli. Det är tur att jag kan så mycket annat som är viktigt för annars hade jag legat ganska risigt till. IQ över genomsnitt borde ge lite poäng ändå liksom.
Så utbilda mig gärna (i denna pinsamhet) och berätta vad det är jag lyckats missa i hela detta. Är det kanske så att jag som vanligt bara stirrar mig blind på att det är teknikaliteter och därför låser mig hur det ska vara? Hit me.
Jag skrev för några dagar sedan om detta med ålder, att det är kan vara väldigt svårt att se på någon hur gamla dom är. Framförallt tänkte jag då på det yngre klientelet, tonåringarna.
Främst är det nog för att jag tycker att 15-16 åringar idag ser så små och “barnsliga” ut. Dom ser verkligen ut som om dom la sina Barbie för inte allt för länge sedan och nu försöker komma över saknaden. Alltså dom är fortfarande barn, som så bör, och inte gjort något vuxet överhuvudtaget. 
Så på min fråga som jag ställde häromdagen på hur gammal jag är på bilderna så är svaret precis det Anneli har skrivit. Jag är 15-16 år på dessa bilder och det som är spännande är att jag fått svar både på 18 och 23. Så det är inte lätt att se helt enkelt.
Barnens skog. Wow, vilket ställe. Vi packade fikakorgen och begav oss ut i det otroligt härliga vädret som dessutom har ordnat årets första solbränna.
Först lite djur.
Sen en promenad på Vilsestigen.
Och dem där Vilsestigen gav skäl för sitt namn också för det var just var vi lyckade med. Vi missade en liten väg och råkade hamna uppe på någon kulle med fyllningsmassa och annat skräp.
Men till slut hittade vi rätt igen och kunde ta oss tillbaka till “basecamp” för att inta lite fika innan barnen åter sprang ut i skogen eller attackerade ormträdet.
Vi har haft en helt underbar eftermiddag. Jag kan skarpt rekommendera detta naturliga ställe som har allt som barnen älskar. Nästa gång kanske vi tar med oss att grilla också och det är till och med så det känns lite spännande och att jag funderar på att ta en natt i vindskydden som finns där. Tanken är väckt men jag måste lösa toafrågan innan det blir verklighet eftersom där bara fanns äckliga utedass. Men fler gånger lär det bli i alla fall.
Jag vill göra min blogg lite ljusare men hittar ingen bra bakgrund. Jag är ju lite kräsen också eftersom jag vill ha det i rosa nyans som jag alltid har haft det. Så är det litet rörigt och ser lite konstigt ut ibland så är det bara för att jag inte kan bestämma mig.
Det är vid sådan tillfällen jag skulle vilja vara kunnig och lägga egna html-koder med en massa fina bakgrunder. Men jag får väl nöja mig med att jag nuförtiden faktiskt kan klistra in dom på rätt ställe. Det är alltid något. Men jag få kolla vidare och jag tror nog att det finns en massa sidor som man kan få gratis bakgrunder på så Google, here I come.
