Hon satt vid sin arbetsplats i hemmet och lät blicken vandra. Den föll på några ensamt virvlande snöflingor utanför fönstret som vinden sakta förde bort. Hon kände sig frusen och den vandrande blicken avslöjade en omotivation som inte kändes bra. Hon behövde värme och att hitta den där gnistan igen.
En timme senare tog hon vattenflaskan, boken och en handduk och öppnade den träfärgade dörren. Värmen slog emot henne och hon drog efter andan. Hon steg in i den varma bastun. Några skopor vatten på de varma stenarna som fräste i protest och värmen slukade de små vattendropparna så gjorde luften fuktig. Hon bredde ut sin handduk och satt sig skönt tillrätta med fötterna uppe och öppnade sin bok.
Symtom på stress läste hon samtidigt som värmen omhuldade henne och små pärlor av svett började bildas på hennes hud. Där satt hon och läste om stress medan det slog henne att det kunde nog inte bli mer passande. Att ta hand om sin egna stress genom att låta värmen ta hand om hennes frusna kropp.
Två timmar senare steg hon ur duschen efter att gjort allt det där hennes varma kropp krävde, skrubbat, rakat, smort. Hon kände sig som en ny människa men någon motivation hade hon inte hittat. Men hon satt sig ändå med sin bok men tänkte samtidigt att det kommer en dag i morgon också för stressa upp tänkte hon inte göra igen.
Lite egentid kan göra under.
2 kommentarer:
oh vad härligt inlägg, basta var länge sedan man gjorde! :)
Jag har inte heller reflekterat kring det, för jag trodde ärligt inte någon hade problem med det, förrän hon rampljusade om det. Då var jag tvungen och ta upp det. För jag misstänker fler tycker som jag! :)
Det är så skönt att ta en bastu ibland. Blir ganska ofta under det kalla delen av året. / Nettan
Skicka en kommentar