Engelska är ett språk

Engelska är ett språk. Ett språk som talas av 322 och en halv miljoner människor världen över. Den halva kan vara jag.

Vardagsengelskan är inga problem att förstå när man hör den. Att tala den är kanske lite värre eller snarare mycket värre. Att hitta de där rätta orden som man normalt bara säger utan att tänka på det. Lägger man sedan till att det är affärsengelska inom logistiken så kan det bli snäppet värre igen. Så med andra ord så är det skitsvårt. Ord som bara finns inom logistiken och dessutom på icke modersmål.

Sedan är det då skrivandet, the writing. Detta var nog det jag tyckte var mest frustrerande. Jag som i vanliga fall inte har några problem at få fram ord och få det att flyta när jag skriver satt plötsligt där och tittade på mitt papper. Jag visste precis vad jag skulle skriva men jag visste inte hur jag skulle formulera mig. Jag var tvungen att börja fundera över vad det var jag skrev och det tyckte jag inte alls om. Kanske en vanesak

Så första dagen tillbaka i skolbänken ger mig ganska delade känslor minst sagt. Kursen avslutas med tenta den 3 september så tiden är ganska knapp. Jag känner mig riktigt orolig över detta eftersom det inte är något som jag kan plugga mig till på samma vis som de andra kurserna.

Jag hoppas i alla fall att det i slutändan kommer att vara 322 och en miljoner människor som klarar av detta. Håll tummarna.