Vi är, ska vi kalla oss überskåningar. Ja, i alla fall om man räknar bort 25 % ångermanlänning och 25 % hälsinge då. Vi har en sådan där härlig bonnig dialekt som man troligtvis bara kan få i en liten Håla, Sådan där dialekt som det lätt blir att man brer på brädden. Vissa av oss i alla fall. Men vi dras långt ifrån med finskånskan som Malmöiterna har utan den är lite egen.
Därför är det lite underligt att tjejerna plötsligt börjar prata stockholmska. Båda två. Sådan där hemsk stockholmska som alla videobloggande pinuppor har där varje ord på något konstigt vis har en massa iii som säg långt fram på tungan samtidigt som den nästan lämnar munnen (jag har inga källor på att det är så men när jag sitter här och säger: Vad säger fåglarna i Danderyd? Piiip, piiip så sker det så).
Här heter det ursäkta, rätt och slätt. Men tjejerna har nu lagt till ett sch-ljud av någon anledning. Så nu heter det tydligen urschäkta. Så det kan låta lite konstigt:
-Urschäkta, jag raupade.
Både pinuppigt och bonnigt i samma mening. Herregud alltså. De kunde väl i alla fall ha valt en fin dialekt att förvränga vår vackra skånska med. De kunde ju gått tillbaka till mina 25 % ångermanlänning om de nu tvunget inte ville säga ursäkta. Jag håller tummarna att det är en fas, en kortvarig sådan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar