2012/05/26

Ord 4, Änglar

Änglar, finns dom? Det kan man ju fråga sig och det jan man svara på också. I alla fall min privata tro. För som med allt annat så finns det alltid andra som tror helt annat.

För är det inte så att det på högra axeln kan sitta en liten ängel och verkligen med sin lenaste röst tala om att jag duger precis som jag är. Att jag är bra på alla sätt som kan tänkas och verkligen får mig att tro de lena orden. Men så plötsligt dyker ängeln med horn upp på vänster axel. Med sin treudd sticker den mig i sidan för att så frön till tvivel. Små frön som viskar att jag ska inte tro att jag är något. Att alla andra bara ser mig som en tråkig blobb. Så viskar den lena rösten att jag inte ska tro på de fula saker som den hornklädda ängel säger till mig. Men på något vis har den sått de där fröna så djupt och hur mycket jag än försökte låta bli att vattna dom så gror dom ändå på något vis. Hur len ängeln än pratar med mig så lyckas den inte ta död på det fula som den onda planterat. Så är det bara.

Så änglar finns dom? Naturligtvis inte sådan änglar eftersom det enbart är min egen känsla som kommer upp till ytan. Men det är så väldigt mycket sötar att presentera det såhär.

ängel djävulsanka

Något som jag däremot tror på är att det runt omkring oss finns änglar. Inga fiktiva vackra varelser med vingar utan helt vanliga människor. Människor som ser sina medmänniskor på ett lite annorlunda sätt och ger sin själ för att hjälpa andra på ett eller annat vis. Personer som ser gott i andra och därför delar med sig vidare. Sådan personer som om det hade funnits en himmel hade haft en given plats där.

Det kan vara kvinnan som är i sina bästa år och vars man råkar ut för sjukdom alldeles för tidigt. En kamp som hon sedan för med näbbar och klor för att han ska få leva sin sista tid så värdigt som möjligt. En kvinna som trots sin sorg bara fortsätter att ge till andra eftersom hon är en sådan omhuldande person. Detta är en äkta ängel för mig.

Det kan vara läkaren som vigt sitt liv till att kunna ge andra glädjen att få uppleva föräldraskapet. Att stilla en oro i pars kroppar och att ge dom möjligheten att få längtan uppfylld. Det spelar ingen större roll att det är en yrkesroll denna läkaren har för när valet gjordes på inriktning så måste där finnas en bakomliggande önskan i att vilja se glädjen i de pars ögon som faktiskt lyckas få ett pyre. Detta är en äkta ängel för mig.

Det kan vara kvinnan som jobbar på ett äldreboende och lägger ner sin själ för de gamla. Hon gör hela tiden det där lilla extra för dom och hon gör det för att hon vill se deras ansikten spricka upp i skrynkliga, varma leenden. Hon älskar sitt jobb och hon älskar sina gamla och hon gör allt för att kunna ge dom ett värdigt slut på livet. Detta är en äkta ängel för mig.

Så änglar finns runt oss hela tiden. Personer som ser vår mänskliga godhet i sin helhet och ger sig själva för att andra ska kunna göra det också. Det finns otroligt många där ute som är otroliga människor men tyvärr är det oftast inte dom vi i första hand ser. För det personer som vi först ser och som uppmärksammas är de som sitter på den vänstra axeln och har gigantiska horn i pannan. Dom onda som vi har alldeles för många av i vår värld. Men idag försöker vi inte tänka på dom utan idag tänker vi på våra vardagshjältar och änglar. För dom finns.

2 kommentarer:

Karin sa...

Åh, vilket bra inlägg! Så där är det ju.
Själv övar och övar jag ju på att inte lyssna på den där med horn. Den som egentligen inte alls finns, utan bara är mitt eget ego som spökar.
Jag lyckas faktiskt ganska bra i de flesta fall. :)
Genom att börja med att se på sig själv i spegeln, och berätta för sig själv att man är bra, blir det lättare att inte lyssna på egot.
Då man gör det blir man också av med "suget" att klanka ner på andra. - Man behöver ju inte lyfta upp sig själv genom att trycka ned folk man har ikring sig.
Sen har vi det där med att göra andra gott. - det mår man ju själv allra bästa av, så det är inte konstigt att en som är sjuk fortsätter hjälpa andra. Det är ju ett utmärkt sätt att få glädjekickar, och dessutom inte få så mycket tid att fokusera på sjukdomen.
Jag tror att vi alla är änglar, om vi bara släpper våra rädslor (egot) och törs släppa fram vårt sanna jag.
För jag tror på att det finns en himmel, och att vi alla kommer därifrån, och ska tillbaka dit igen, när vi lämnar våra kroppar.
Att vi är samma energi som änglarna, bara i en inte fullt så koncentrerad form. :D
Änglar, visst finns dom! - Överallt! :)

Yohanna i Las Palmas sa...

Ja vad bra skrivet och jag tror absolut att det finns änglar jag också. Speciella mäniskor som ger det lilla extra.

Hälsningar
Yohanna

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails