Han snickrar och hamrar ♫ ♪ ♫ ♪

Nu jäklar blommar löken. Kanske inte riktigt ännu men hopp finns.

Kära maken har gjort en ordentlig lekplats för maskarna och andra kryp. Fast nu var det kanske inte dom i första hand som tänktes på när denna snickrades ihop. Jag vet att jag skulle snickra den men kära maken tog detta på sig utan att jag ens frågat. Jag vet inte om även han skrämdes lite av tanken att jag skulle ge mig på något sådant avancerat. Han såg mig säkert, för sin inre syn, hur jag stod där med cirkelsågen och säkert både drog en reva i benet och ett eller några till fingrar. Detta med tanke på att jag säkerligen hade blundat under tiden eftersom jag hade tyckt det var lite otäckt. Men bara lite för jag är annars en mycket modig person (harkel, harkel).

Och skåda mitt verk. Fyra jordgubbsplantor och två rader med gräslök. Helt själv har jag lyckats få ner dom i jorden. Jag är nog mest stolt över att äntligen satt gräslök eftersom jag nog köpt påsar med frö de senaste tio åren för att göra precis detta. Verkar som om jag är lite trögstartad med vissa grejer men nu är jag nöjd. Får införskaffa lite mer jordgubbsplantor också för jag måste säga att det ser lite fjuttigt ut. Men vad fasen, där finns grejer i jorden i alla fall.

Lärdom av detta? Man ska aldrig säga aldrig.