Våga vara obekväm och ifrågasätt

Just nu känner jag mig jäkligt nöjd. Detta efter att jag har fått besked om att som det ser ut idag inte kommer att bli någon fritidsgård på dagiset.

Jag är så nöjd med mig själv att jag faktiskt har använd min medborgliga rätt och visat vad jag tycker och tänker om saken. Jag är jäkligt nöjd och glad med det fina stöd jag har fått från så många håll.

Jag är så jäkla nöjd över mig själv att jag inte bara har suttit och gnällt utan verkligen skrivit och skrivit och spridit och spridit e-mail, inlägg och facebook-statusar i ämnet.

Jag vill tro att jag gjort något nytta i detta beslut att inte skriva kontraktet. Att jag varit en liten pusselbit som till slut blivit en helhet.

Det är bara att inse att man som medborgare ska vara obekväm och ifrågasätta saker som man tycker är fel. Att våga är otroligt viktigt och vår rättighet.

Så nu är det kanske dags och få dem att lösa fritidsgården då. För jag vill poängtera att jag vill att ungdomarna ska ha en fritidsgård. Det är inte den jag varit emot utan placeringen. Så jag kanske ska gnugga geniknölarna och plita ihop en frågan om det nu då. Fast just nu är jag ganska matt efter alla dessa turer. Jag har inte ens kunnat plugga med någon reda så jag kanske helt enkelt måste ta tag i det först med tanke på att jag tentar på fredag.

Men jag är så stolt över mig själv med det jag gjort hittills i all fall.