Precis lagt sina Barbie och nu försöker komma över saknaden?

Jag skrev för några dagar sedan om detta med ålder, att det är kan vara väldigt svårt att se på någon hur gamla dom är. Framförallt tänkte jag då på det yngre klientelet, tonåringarna.

Främst är det nog för att jag tycker att 15-16 åringar idag ser så små och “barnsliga” ut. Dom ser verkligen ut som om dom la sina Barbie för inte allt för länge sedan och nu försöker komma över saknaden. Alltså dom är fortfarande barn, som så bör, och inte gjort något vuxet överhuvudtaget. Detta blir lite kollision för egen del. För jag har alltid sett mig äldre än vad jag är. Både på gott och ont men så hade jag inte så mycket val heller. Så när jag ser dessa små 15 åringar med sina omogna åsikter så börjar jag naturligtvis att fundera på om jag också var sådan. Jag vill tro att jag inte var det och jag tror också att jag inte var det. Att jag hade omogna åsikter för att jag helt enkelt inte visste bättre hade jag säkert. Men mitt sätt var nog inte så 15 årslikt som dagens 15 åringar. Men jag tror nog att det är kanske tanken på vad jag gjorde som är lite skrämmande att dessa små 15 åringar skulle kunna göra som blir lite härdsmälta i mitt huvud. Jag kan knappt tänka mig att dom har kysst en pojke och det steget till vad jag hittade på är så långt som det kan bli. Så det är kanske just det som jag har svårt att förstå. Att det faktiskt var jag som gjorde saker som man kanske inte ska syssla med i den åldern. Att det faktiskt var jag som la min ålder åt sidan och låtsades vara mycket äldre än jag var. Eller så är det helt enkelt så att jag nu blivit gammal och det är därför dom är barn. Jag var kanske precis likadan fast jag tror annat.

Så på min fråga som jag ställde häromdagen på hur gammal jag är på bilderna så är svaret precis det Anneli har skrivit. Jag är 15-16 år på dessa bilder och det som är spännande är att jag fått svar både på 18 och 23. Så det är inte lätt att se helt enkelt.