Så byttes dom högljudda däcken bort i helgen. På bilarna sattes nu dom tysta däcken och det kändes bra. I alla fall just då för i morse när vi vaknade hade det lyckats frysa. Jag var väl inte sådär värst glad åt detta i morse med tanke på vad jag tycker om att köra på vägar som man inte riktigt vet om dom är hala eller inte. Men jag kom helskinnad till jobbet.
När jag sedan traskade till bilen efter att jag hade gjort min dag blåste det en isande vind och från himlen virvlade det vita små flingor. Inte så mycket att det la sig med luften var full av dom. Det var detta kära maken sa:
-Bestämmer jag mig för att ta däcken så ska du se att det kommer mer snö.
När han spände sista däcket i helgen kom dom första vita flingorna virvlandes. Det var väl vädrets sätt att säga april, april. Jag vill ha värme och slippa den tjocka jackan.
Nu blir det att försöka sova lite. Jag har haft så himla svårt att somna dom senaste kvällarna och hoppas att det vänder i kväll. Det är så jobbigt att ligga och vrida och vända på sig och bara vänta på att John Blund ska hitta en. Ikväll vill jag att han kommer med sin sandsäck med en gång. Godnatt, älskade vän och sedan bara strö mig med sin magiska sand. Det är vad jag önskar ikväll. Ja och förstås att det inte blir något tråkigt väglag till i morgon.
1 kommentar:
Oftast tycker jag att man känner att det preciiis är på väg att släppa (innan det släpper) om det är halt, så det har jag faktiskt inte så ont av.
Men visst är det så typiskt att det kommer nu när människor har börjat byta! :-P
Skicka en kommentar