Det är liksom kört, nu ligger mitt öde i andras händer

Jag har nu skickat in mitt examensarbete. Det har legat här och gottat till sig i en vecka nu och nu kan jag inte göra så mycket mer.

Jag har varit och grävt i den varje dag. Öppnat, kollat och ändrat något mening eller något ord. Deadline är vid midnatt idag men jag insåg att det spelar ingen roll om jag väntar hela dagen för jag kommer ändå inte vara 100 %-igt nöjd med det. Så det var lika bra att bli av med skiten om man säger så.

Men jag mår fysiskt illa, på riktigt, sedan jag skickade iväg det. Nu sitter jag här och tycker att det är riktigt jobbigt att jag inte kan göra något mer. Det är liksom kört. Nu ligger mitt öde i andras händer och det är så otäckt.

De som har läst det här hemma, utanför skolan, har tyckt att det var bra. Personer som själva har skrivit c-uppsatser. Men ändå tvivlar jag på att det är tillräckligt bra. Ja, lite typiskt mig med andra ord.

För även om det är så att jag har fått jobb så vill jag har en klart och godkänt intyg på att jag faktiskt har klarat av mina 2 år på skolan och att jag har fått ok-stämpel i rumpan. Och det här examensarbetet är det enda som skulle kunna sätta käppar i hjulet för mig nu. Men tanke på att jag fått jobb på min praktikplats så förmodar jag att betygen därifrån är goda.

Så snälla håll nu tummarna på att jag fixar även detta och kan få min examen. I mitten på nästa vecka skulle vi få reda på utgången. Jag orkar fasen inte må illa fram till dess. Avskyr sådant här. Jag känner inte ens för gymmet idag och då är det illa. Måtte denna vecka gå fort så jag får ett svar.