Vi har fått ett nytt och fräscht personalrum på jobbet. Nu är det kanske inte så värst nytt för de andra men för mig som knappt har jobbat eftersom jag levt i böckernas värld i snart ett år, så är det väldigt nytt.
Så jag tog mitt glas cola, prisa glömskan från personalfesten att den stod där, och tassade in i rummet på min rast. Mina illgula Foppatofflor, skäll gärna på mig för min White trashighet men jag kommer inte att lyssna eftersom de är sköna att jobba i och Prada ej passar, ställde jag av. Jag lutade mig lite framåt och sniffade snabbt in. Jag ville inte börja med att kontaminera soffan och jag hade helt enkelt glömt om de vackra tassarna luktade efter några timmar i de gula White trashiga sakerna. Inga flugor och ingen konstig doft så jag kunde nu med en skamfri rörelse slänga upp dem i soffan. Sedan var det bara att inta en liten halvliggande ställning och dra den mjuka pläden över benen. Jag funderade att sluta ögonen en stund men funderade på om den där tomten hittade till jobbet också. Ni vet den där tomten som passar på att blöta ner kudden precis vid en sovandes halvöppna mun. Det är helt enkelt den enda anledningen jag kan komma på och av någon anledning kommer han alltid när man slumrar en stund på soffan. Den lyckas dessutom göra det blött på hakan också. Det måste väl ändå finnas roligare tomteuppdrag kan man tycka. Så jag bestämde mig för att inte utmana ödet och locka dit den med risk att det skulle bli en mörk blöt fläck på den fina lila kudden.
Men det var jäkligt skönt att ha skön soffa att mysa i en stund.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar