Har ni någon gång funderat på hur det är att leva i en musikal? Hur det är att brista ut i sång över den enklaste detaljer i vardagen samtidigt som fåglar börjar kvittra med och alla människor börjar dansa okontrollerat till sången.
Jag vet hur det är. Jag har en Lilly som just nu kan brista ut i sång när hon tvättar sig, när hon leker, ja när som helst. Och hon sjunger om vad hon gör också. Jag har någon gång försökt ta mig in som statist genom att ta några danssteg och sjunga med. Detta genomskådas på en hundradels sekund och sågas längs med fotknölarna med smalnande ögon och en skarp blick samtidigt som en liten suck och ett utdraget mamma då yttras.
Med ett litet sårat hjärta tar jag mig några ensamma danssteg vid spisen istället när ingen ser. Nu återstår det bara att brista ut i sång: Jag lagar mat, jag lagar jättegod mat till alla hungriga… Det får jag prova nästa gång men risken är nog stor att de kommer att stå i dörröppningen båda två: Men mamma då. Ibland gäller det att vara järv.
4 kommentarer:
hihihi detta känner jag igen mig i :) Min äldsta dotter sjöng också om "allt" som gjordes när hon var liten men om jag "råkade" sjunga med så tystnade hon och sa: mamma du kan INTE sjunga! Jaja men jag nynnar för mig ibland iaf ;) Kram
Tänk vad mycket gladare liv vi skulle ha! (Förmodligen) :-D
Så där hör jag nästan jämt där hemma! Du får gärna vara statist i min musikal :) kom hem till mig så kan vi sjunga nåt om att plocka fram fika. Spännande att småprata i sång??
Västgötskan: Jag har också funderat på att det borde bli roligare när vem som helst kan brista ut i sång och dans. Kan dock kännas lite töntigt i början men det vänjer man sig säkert vid ;-).
Katrin: Ja, jag får anta din inbjudan en dag. Kan bli en spännande fika :-).
/ Nettan
Skicka en kommentar