Om en vecka lämnar jag landet och beger mig till västliga breddgrader. Jag ska packa hajk-dojorna, kameran och bekväma kläder för att kunna bege mig ut på några turer.
Jag ska följa med systeryster hem till Norge. Helt själv utan barn och det är det som känns så konstigt. Det är ju så att det inte är ofta jag gör något utan att barnen är med. Inte för att jag inte tycker om att ha dem med mig för det gör jag. Jag älskar att hitta på saker med dem. Men det är också därför som jag längtar till denna minisemester. Samla energi och enbart tänka på sig själv, det är det jag längtar efter. Inte behöva tänka på lunch, middagar, insmörjningar och hitta på saker att göra tillsammans.
Lite sådär egoistisk känner jag mig faktiskt. Det ska jag väl inte egentligen men det är nog oundvikligt känns det som. Men tänk vilken härlig morsa de får tillbaka sedan. Japp, så är det säkert.
4 kommentarer:
låter gött :)
Åh det där med att lämna ungarna är ju så svårt. Det blir lätt dåligt samvete fast man inte borde ha det.
Hoppas du får det underbart i alla fall.
Hälsningar
Yohanna
som skickar med en länk om du skulle bli sugen på att vara med ;)
http://yohannailaspalmas.webblogg.se/2012/july/real-life-veckohandling.html
Det är lugnt gumman jag och tjejerna kommer att ha det kanonbra här hemma.
Alltid med blandade känslor man åker från sina kids men som du skriver - vilken glad mamma de får tillbaka och jag tror att man som mamma saknar dem mer än man kanske är saknad själv. De har nån som är med dem och gör roliga grejer och skämmer bort dem lite extra!
Skicka en kommentar