Visste ni om att ett gäng med 5-åringar kan vara jäklar på att sjunga i stämmor. Vi snackar inte tvåstämmigt utan till och med trestämmigt.
Lillys dagis gick luciatåg i morse. De skulle vara ute.
När mätaren visade på –19,7 klockan halv sju (står fortfarande på sommartid så jag befinner mig inte i Finland) så var det lite lätt förvirring här hemma på de vuxna. Här nere i södern blir man förvirrad av –20 grader för plötsligt måste vi fundera på hur man klär sig då. Så skulle vi då står ute också. Långkalsonger, jeans och termobyxor blev det slutliga modevalet. Våga vägra frysa liksom med en lätt touch av Michelingubbe-varning.
Kära maken gick ut för att starta den stora bilen och kära maken kom in igen utan att bilen stod ute och brummade. Ja men självklart, en frusen bil som vägrar att starta. Den orkade knappt dra runt alls och jag måste säga att den såg väldigt frusen ut. Bilfan. Jag förväntar mig faktiskt att vissa saker alltid ska fungera när jag behöver dem, bilen och kära maken är sådana.
Så det var bara att kolla upp bussar eftersom jag skulle in på skolan idag och eftersom jag missade i måndags på grund av andra äventyr så hade jag liksom inget val. Så packade vi in oss i lilla blå i full Michelin-utstyrsel och tuffade iväg till dagis klockan kvart i sju, denna okristliga tid.
Som tur var hade de bestämt sig för att vara inne. Så av med alla kläderna innan man svettades ihjäl och på med lusselinne på Lilly.
Sen kom de då sjungandes på Lucia-sången och ställde upp sig. Och de sjöng sedan, de till vänster höll ett högt tempo och de till höger höll ett normalt tempo. Detta blev helt ofrivilligt stämmor som ibland lät väldigt häftigt och ibland bara sådär som en förälder kan gilla och le åt, bedrövligt med andra ord.
Lite lussefika och sedan var det bara att traska iväg till bussen, fullt påpälsad igen. Framsidan på min jacka var alldeles vit av frost från min varma andedräkt och en bit av mitt hår som stack utanför mössan hade stelnat till en isig hårpinne.
Bilfan startar fortfarande inte. Snacka om tjurig. Tur jag inte ska in i morgon eftersom jag var tvungen att lägga mig när jag kom hem för jag höll på att kräkas av åksjuka från bussen.
Det är väldigt vackert ute nu när träden är alldeles frostvita men jag gillar verkligen inte denna kyla. Kallt är inte min grej helt enkelt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar