Det var så sockersött det kan bli här

Dagen KG var här. Dagen som jag hade peppat mig inför. Dagen som alltid ska vara mysig och sockersöt att den nästan klibbar sig fast och lämnar ett spår av polkagrisränder efter sig.

Dagen KG, Klä Granen, var ett faktum. Jag packade försiktigt upp ljusslingan, det vill säga efter att kära maken varit i källaren och fixat ett praktexemplar till gran, och väntade in det som brukar hända. Sladdtrassel brukar vara ett givet moment här vilket resulterar i att det blir kinkigt vilket resulterar i att det där sockersöta smälter fortare än isglass i solsken.

Sladdtrassel uteblev och i min förskräckelse över detta nya fenomen backade jag undan och lät tjejerna fixa resten. Jo, jag fixade glittret men annars har de klätt granen själva.

Lugnt och fint med glada miner. Det var så sockersött det kan bli här tror jag. Måste bara utbrista: Häftigt.

Man skulle nästan kunna kalla det en Disneygran tror jag.