Det tar nog hela kvällen eller tills mamma lackar ur

Igår kände jag att vi behövde göra något trevligt tillsammans på kvällen. Mest för att komma från de här datorerna som vi lätt hamnar framför allihopa.

Så jag kom på idén att vi skulle minsann spela brädspel. Så jag for ner i källaren för att leta upp dem men kom upp tomhänt. Tydligen är det så längesedan vi spelade brädspel att vi har lagt dem på ett sådan där bra att ha ställe som alla vet om. Ja, vi vet alla hur de fungerar. Men till slut föll slanten ner och vi hittade en hög med spel.

Jag peppade mitt tålamod när vi plockade upp det första spelet.

Peking mysterier dukades upp. Ett spel där man ska lösa ett mysterier med hjälp av olika vittnen och sedan lista ut vilken av brottslingarna som gjort det. Kanske det är We Wan, Ah Tjoo, So Long, Le Lak eller Fel I Yen. Skulle förmoda att detta spel idag klassas lite som Tintin-tidningarna. Men spelet löpte på utan större problem.

Sedan kom jag på den briljanta idén att vi skulle spela Monopol. Kära maken backade sakta undan och jag protesterade inte. Vi spelar inte detta spel tillsammans längre. Planerar ni att leva resten av era liv tillsammans så är min rekommendation att inte skaffa ett Monopol och om det nu mot förmodan finns i hemmet så lägg det på ett sådan där bra ställe som alla vet var det är men att det bara råkar komma ett ton med skräp ovanpå. Bara en lite försäkran, från mig till dig helt i all välmening.

 
Vad som har hänt med Valhallavägen original kommer jag inte ihåg bara. Jag anar men jag vet inte säkert ;-).

Det blev jag och Molly som satt och spelade och jag hade modet uppe. I alla fall några rundor tills pengarna började försvinna framför mig.

För vem fick alla kort med saker som skulle betalas? Jag.
Vem hamnade på alla extraskatter som skulle betalas? Jag.
Vem hamnade i fängelse för jämnan? Jag.
Vem hamnade på fri parkering och fick inkassera allt som jag hade betalat extra hela tiden? Molly.

Så monopol fungerar fortfarande som vanligt. Inga förändringar alls förutom att det nu var avkomman som satt framför mig istället för maken.

Molly frågade i början om vi snart var färdiga. Jag var ärlig och svarade henne:
-Det tar nog hela kvällen eller tills mamma lackar ur.
Jag sa det då på lite skoj trodde jag eftersom jag i min enfald trodde att spelet nuförtiden fungerade annorlunda.

Vem som vann?

  
Mollys sida men jag blev räddad av att kära maken behövde hjälp. Han kände nog att urladdningen närmade sig så han ville nog rädda kvällsfriden.

Dålig förlorare? Vem? Jag? Vet jag ingenting om. Men monopol mot sin snart 8 åriga dotter ska man inte förlora. Eller hur?