Jag är så grymt nervös just nu. Jag är så nervös att jag bara klarade dricka upp en halv kopp kaffe för att det kväljde mig. Magen känns som en stor landningsbana för jumbojetar. Jag kommer på mig själv med att bita ihop käkarna hårt för att jag i princip funderar, vilket jag så väl vet kommer leda till en sprängande huvudvärk i eftermiddag när allt är klart.
Jag ska äntligen, med mycket blandade känslor över det där äntligen, på intervju för LIA-plats. Så klockan halv tio ska jag träffa en man som kommer att sitta och bedöma mig om jag är värdig att komma in och jobba på LIA för dom. Och det är detta som gör mig totalt vettskrämd. Anledningen är helt enkelt att jag har så svårt att prata för mig. Så finns det tillfällen jag önskar att jag var annorlunda och hade en svada som alltid visste vad den skulle säga så är det nu. Jag är livrädd att han ska bedöma mig enbart utifrån min person och inte efter vad jag faktiskt kan åstadkomma. Men det är ju detta jag inte riktigt vet själv, helt utan erfarenhet i branschen. Jag önska så att jag skulle kunna gå in i denna intervjun med en självkänsla och säkerhet på mig själv och veta vad jag pratar om. Men jag har ju inte ens några anställningsintervjuer bakom mig som jag kan relatera till.
Håll tummarna för mig nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar