En definition på snögubbe

Ibland kan det vara lite svårt med definitioner.

När tjejerna för ett tag sedan, när den första snön kom för en eller två veckor sedan, gick ut för att bygga snögubbe så var det en sådan där typisk Disney-snögubbe jag tänkte mig. Detta visade sig att jag definierat alldeles tokigt när dom en stund senare bad mig komma ut för att kika på den fina snögubben.

På marken var toppen av ett huvud med ögon och näsa. Jag såg åter igen den där Disney-snögubben för min inre syn, mässandes I´m melting, I´m melting, och detta var vad som blev kvar efter värmen. Naturligtvis sa jag inget om min lilla inre film när jag såg deras stolta miner.
Tyvärr blev den ändå inte långlivad när det visade sig att det var en alldeles perfekt äthöjd för doggen. Så på en liten kisserunda glupskade han i sig ögon och näsa och kissade sedan på det tomma ansiktet. Det kan inte vara lätt att vara snögubbe.

-Mamma, när jag blir mamma…

-Mamma, när jag blir mamma kan ni inte bära mig längre. Då orkar ni inte det. Hon såg sådär förnuftig ut som bara hon kan göra när hon börjar förklara och berätta.
-Nej det gör vi ju inte svarade jag.
-Då ska jag bo i ett annat land fortsatte hon.
-Men det bli långt från mamma ju påpekade jag för henne.
-Ja svarade hon med ett litet fnitter. Men vem ska köra min dit då?
-Då är du så stor så du säkert kör själv.
-Jaha, sa hon. Då tar jag lilla blå så får ni bara köra med den stora bilen till jobbet. Fast när jag är mamma ska jag inte gå på dagis utan jag ska gå på en mammaskola. En sådan mammaskola som du går på sa hon till mig.
-Det kan du ju göra svarade jag med ett litet leende på läpparna.

Ett leende som kommit av att jag fick denna härliga diskussion på morgonen enbart av att jag sa till henne att hon var min stora tjej. Se hon har varit utan blöja två nätter och det har gått jättebra. Verkar som om hon är beredd att släppa den nu eftersom det var hon själv som ville denna gången. Dom andra gångerna vi har försökt har det nog varit mer vi som tyckt att det varit dags. Men det insåg vi snabbt att det inte var. Kan säkert vara att det är en sak som hon verkligen kan bestämma själv över. Men nu verkar det vara på g. Yeay.

Ibland är det bra med mycket kläder

Nu är det så att vinter och kyla inte alls är min grej. Men jag måste erkänna att det är ganska skönt ibland att det ska på både termobyxor och jacka för ibland kan modekombinationerna bli lite väl färgstarka.
-Mamma, får jag gå in till P sedan när vi varit ute frågade hon.
Jag kunde tänka mig skräcken i ögonen på den andra mamman om hon sett klädvalet.
-Nej, hjärtat det går inte idag. Så tramsigt av mig egentligen. 

Obs. Alla vita prickar på golvet är anledningen till Lillys minskade snutte. Dom små trådarna som hon drar loss och slänger på golvet. Spåren är lätta att följa och hon kan inte dölja var hon varit.

Det var en gång…

Det var en gång en gammal lönespec. Detta är min första hela månad, juli 1995, som jag fick lön för. 59 kronor i timmen, herregud vilken slavlön. Jag jobbade dessutom heltid och fick ut den astronomiska lönen av 7637 kronor. Helt otroligt men det var mängder med pengar för oss då. Jag hade bara haft 750 kronor i studiebidrag på gymnasiet samt att jag hade ut omkring 1500-2000 kronor från IKEA. Kära maken läste också då och hade riktigt studielån men jag vet inte riktigt hur mycket han hade ut. Med denna inkomst kan man tro att vi bodde i en trång etta eller något liknande men vi hade en trea. Vi hade det knapert men hade ändå råd att gå ut på puben ibland. När jag började jobba bytte vi till en två för att jag hyrde in mig i stan hos en kompis eftersom planerna var att flytta ner dit sedan. Nu blev det ju inte riktigt så men tanken var god. I ett halvår var vi särbos när jag jobbade men sedan fick jag vikariat och kära maken blev färdig med sin skola. Och äntligen kunde vi återförenas som sambos och då hamnade vi ju i Hålan eftersom det var här jag jobbade.

Och sedan har det rullat på. Sedan den första lönespecen har jag fått lönespec varje månad sedan dess. Dom enda tillfällena jag inte jobbat är när jag var sjukskriven 3 veckor för ryggen och när vi fick tjejerna samt nu när jag studerar. I 16 år har jag varit kommunen trogen och gjort min plikt. Och när jag började blev allt av en slump. Hade jag fått jobb någon annan stans hade vi troligtvis hamnat med boende där. Tänk vad slumpen gör. Hade jag inte hamnat här hade jag aldrig träffat många av dom otroligt härliga människor som jag idag känner. Slumpen har kanske en mening.

Ps. Dessutom kunde dom inte stava mitt namn. Jag vet inte hur länge jag försökte få rätt namn på mina specar men det dröjde länge innan det blev så. Jag menar, Janett? Jag vet inte hur många gånger jag får stava mitt namn. Att det ska vara så svårt att stava ett helt vanligt namna utan z:an. w:n eller andra konstiga stavningar som verkar finnas på diverse namn. Men mitt namna stavas som mitt namn, JEANETTE.

En gummiorm

Vet ni vad detta är för något? Jo det ska jag tala om för er. Detta är en gummiorm. Snopna? The one eyed Snake får plötsligt en lite mer visuell mening.

Kära maken och Molly satt framför tv igår. Dom satt och slötittade på Mina, jag och Irene. Molly skrattade glatt när Jim Carey for rundor i badrummet, vilt kissandes omkring sig. Vi vuxna vet anledningen men det vet inte hon som tur är. Så går han ut i sovrummet och hittar denna sladdriga jättedildo som han börjar vifta med. Varför vi inte bytte kanal vet jag inte men i alla fall. Jag hörde Mollys fråga:

-Pappa, vad är det?
Med en snabbhet som en liten vessla svarade han då följande:
-Det är en gummiorm.
Hon godtog naturligtvis detta svar eftersom vi är kloka vuxna människor som vet vad vi pratar om. Jag däremot höll på att bryta ihop av totalt garv. Och jag kände bara att, vad skönt att det inte alltid är jag som får dom där härliga frågorna som hon så många gånger har. Ska bli intressant att se när hon råkar se en sådan här igen och proklamerar att det är en gummiorm. Risken finns väl att det blir som när jag fick reda på hur barn blev till. Min mamma hade inte riktigt talat sanning när hon sa att man slutade med p-piller. Men nu vet jag bättre. Och jag vet också att små vita undanmanövrar verkligen behövs.

Fototriss ~Less is more~

Less is more? Detta var riktigt klurigt och jag har varit ute och sökt och sökt för att kunna tolka det rätt. Och nu när jag valt mina bilder, som faktiskt är arkiv denna gången, är jag fortfarande osäker på om jag tolkat det rätt. Men min minimalism tolkar jag såhär och hoppas att den är rätt.

Fler trissar kan du se HÄR

En snuttefilts liv del 2

I början av juli förra året ville snuttefilten berätta sitt liv. Nu ett halvår efter är det dags att göra en uppdatering tyckte den eftersom den nu är inne på slutfasen av sitt liv. Det skrämmer den lite hur fort det sista halvåret har gått och hur åldrandet har eskalerat.

Snutte som ny (dock reservsnutten här) 2007.

Snutte, det mörka ovanpå reserven, juli 2011.

Snutte, det mörka ovanpå reserven, januari 2012.

Ja vad säger man? Tiden sätter sin spår eller något liknande kanske.

För allas trevnad

Du kommer utifrån snö och slask och innanför dörren finns en liten behållare. I behållaren ligger där nya fina blå tossor och på en skylt går det att läsa:

“Använd gärna skoskydd för att underlätta för vår städerska”

Vad gör du då?

Jag och Lilly var nere på sjukhuset i förmiddags och för att komma till vårt väntrum behövde vi gå genom två långa korridorer. Under denna lilla promenad gick vi förbi kanske 6-8 personer som satt utanför diverse dörrar och väntade på sin tur. Inte en enda av dessa hade tänkt på städerskan. Jag tycker det är riktig dålig stil för visst sätter man på sig tossor om det behövs. Jag kan förstå om det är äldre som inte är så rörliga för där fanns ingen stol att sitta på i foajén men vad har vi unga, viga och rörliga att skylla på. Lathet? Det är ändå hennes jobb att städa? Nej skärpning vill jag säga för det är ganska respektlöst att bara strunta i en sådan enkel sak. För allas trevnad liksom.

 
Sedan kan man ju ändå lösa det som Lilly och ta av sig skorna i väntrummet. Ja, jag vågade låta henne göra det eftersom den stackars städerskan precis städat i vårt väntrum.

Stalker-varning

När jag häromdagen mötte en tjej på affären som jag kände sa jag naturligtvis hej. Tjejen nickade tillbaka och jag var på väg att stanna och börja prata med henne och höra efter hur det var med barnen. Jag inser i samma andetag som jag ska fråga att jag känner inte alls henne. Jag läser ju bara hennes blogg och plötsligt kändes det som om jag kände henne men insåg att så var inte alls fallet. Ibland kan det bli lite tokigt för tänk om jag helt lugnt börjat fråga ut henne och inte insett faktum att hon bara är en cyberbekant. Snacka om stalker-varning.

Utmaning: Ord 6, Egentid

Varför har det blivit sådant drev efter egentid? Dom senaste åren har alla småbarnsföräldrar proklamerat om att det där med egentid är väldigt viktigt. Att den behövs för att man ska bli en bättre förälder och för att man ska orka med allt och så vidare i en ganska lång oändlighet.

Låt mig säga följande. Att ständigt ha sina barn upp på sig tär faktiskt på ens egen energi. Det spelar ingen roll hur mycket jag älskar mina barn för ibland behöver jag bara få vara jag en stund och det är väl här egentiden har kommit in. För min del behöver det inte vara speciellt mycket utan det är dom där små sakerna som gör det.

1. Att få vara ifred på toaletten. Detta har blivit ett litet fenomen här hemma. Så fort jag låser in mig ( ja, jag har börjat låsa och anledningen kommer alldeles strax) så blir det skyttetrafik till toadörren. Det ska hämtas saker, det ska frågas saker och det ska diskuteras diverse viktiga saker. Detta gör mig väldigt frustrerad att inte få vara ifred där när det är där jag verkligen vill vara ifred. Jag vill liksom ha en egen liten stund där inne i lugn och ro och kunna pudra min näsa. Istället blir det till slut, efter att någon/några knackat och sparkat på dörren och krävt att få komma in, att jag blir arg.
-Låt mig vara på toa, jag skiter faktiskt vill man bara skrika men nu gör ju jag inte sådant (skrika eller skita?).

2. Att få vara ifred i duschen. Detta målet är uppfyllt men vägen dit har varit lång. Att få ställa sig i duschen och i lugn och ro få njuta av vattnets varma strålar som smeker varje vrå på kroppen är renas lyxen. Den lyxen har jag nu om kvällarna eftersom jag helt lagt om mina rutiner för att få den där stunden. Japp, tro det eller ej så kan jag ändra på just mina rutiner även om det inte är något jag gärna gör. Men det är väl också en sådan sak som man lär sig med tiden när man har barn. Så istället för att ha barnen springandes upp och ner i trappen och vara orolig att det ska hända något och att därför duscha på 2 minuter har jag nu min tid att stå länge. Och det finns nog inget bättre ställe än i duschen att hämta krafter. Man slappnar av, man tömmer hjärnan och funderar ut andra både viktiga och mindre viktiga saker.

3. Att få vara ifred framför favoritprogrammet. Ego? Nej inte ett dugg tycker jag. Att bara få kura upp sig i soffan under filten, utan barnen nu eftersom vi redan haft vår mystid innan, och bara få vila ögonen på tv:n är ett måste. Att få denna tiden 2 timmar i veckan a´1 timme måndag och 1 timme torsdag kan inte vara så värst mycket att begära. Det är inte så att jag begär att få sitta och häcka framför tv:n flera timmar om dagen utan dessa två tider vill jag ha för mig själv, helt utan barnspring.

4. Att få vuxentid, om jag säger så. Det är väl den viktigaste egentligen. För har man inte möjlighet att vårda relationen vi har, jag och kära maken, så faller allt. Och detta är viktigt i ett förhållande och jag behöver verkligen den tiden. Och även här måste man ändra sina rutiner sedan förr. Inte enbart på grund av barnen utan även för att man har olika faser i sitt förhållande. Man kan inte kräva att det ska vara flera gånger per natt alla dagar i veckan. Men att verkligen vårda det man har har jag varit inne på många gånger. Man kan inte bara låta allt bero utan man måste jobba på sitt förhållande. Och egentiden tillsammans är riktigt viktig och den finns alltid att få eller ta på något vis. Istället för att slänga sig 30 minuter på soffan och bara slappa så släng er 30 minuter på sängen eller på annat ställe där det är barnfritt. Att få denna egentid tillsamman gör att man hämtar energi och det är detta som är så viktigt att jobba på tillsammans.

Att jag vill ha och behöver egentid gör inte mig till en sämre mamma. För hur kan det göra det om jag under dessa små stunder, som jag vill ha hämtar ny energi och denna energin gör mig välmående och för mig framåt. Så oavsett vad alla prettomorsor säger så måste i alla fall jag ha min egen lilla tid. Och vet ni? Den tiden jag lägger på mig själv får barnen tillbaka tiofalt sedan. Så någon bättre win-win situation kan man nog inte få.

Utmaning: Ord 5, Barns tankar och funderingar

Ibland tycker jag faktiskt, helt ärligt, att jag har otroligt klipska barn. Detta är inte enbart för att jag är deras kloka mor då utan för att dom faktiskt är det. I alla fall med vissa saker.

Vet ni att om man drar in oboy i näsan hamnar det i bihålorna? Lilly talade om detta för mig härom morgonen. Ja naturligtvis vet vi det men bara att komma på det är ganska wow. Kanske inte att just snorta oboy men att faktiskt veta att det hamna i bihålorna om man drar in det. Detta är smart, kanske inte det första.

Molly har en period där hon är väldigt intresserad av evolutionen, mer än vanligt får jag väl säga för hon har alltid varit nyfiken på detta. Att vi har varit apor en gång i tiden verkar hon tycka är hur häftigt som helst men hon verkar inte riktigt förstå det. Men det är klart det är svårt att förstå för en annan också så att begära att en 7-åring ska göra det är kanske lite mycket.
-Mamma, när vi var apor levde mormor och farmor då?
Med ett leende svara kära maken henne att det var ju  mycket längre tillbaka. Tror nog att tankarna var att kanske tala om detta för dessa paranta damer på 57 och 71 år men ännu är inte bomben släppt.
-Nej det är klart fortsatte hon. Det fanns ju inga hus och affärer utan bara gator och vägar som dom kunde gå på.
Även där fick vi rätta henne och meddela att det inte ens fanns vägar och gator då utan att aporna troligtvis bara bodde i träd eller grottor.
-Ok svarade hon. Men dinosaurierna då. Dom levde då?

Och där var vi åter igen inne på dinosaurierna som hon av någon anledning alltid hamnar på till slut.

Jag älskar när dom kommer och ska återberätta saker för mig. Många gånger blir jag väldigt förvånad över hur mycket dom faktiskt kan. Är det något program dom aldrig missar så är det Hjärnkontoret och där lär dom sig otroligt mycket.. Molly berättar ofta för mig om kroppen och rymden. Ja sedan är det ju allt om väder och vind också förstås. Och nu har det åter igen blivit lite om vår herre också men denna diskussionen har jag väldigt svårt att ta eftersom jag inte har en uns av tro i mig och jag vill i princip bara säga att det är påhittade sagor men det funkar ju inte riktigt så till barnen. Ja får snällt svälja mina åsikter där men jag går helst undan för att inte behöva snärja ihop munnen och börja svära över alla påhitt.

Men jag är fortfarandeimponerad av Lillys bihålor.

Är det solstormens fel?

För en gång skull, på väldigt länge i alla fall, kom jag i säng i ganska hyfsad tid igår. Så när klockan var 11 hade jag redan släckt och hade fått besök av John Blund också. Så när jag vaknade av att det var ett vitt ljus i tv-rummet kände jag bara att fasen vad natten gått fort och ändå är jag fortfarande så trött. Detta var tills jag vände mig om och tittade på klockan. Dom ilsket röda siffrorna deklarerade att klockan var 00:51. Men vad hände i tv-rummet så dags? Drog täcket runt mig och tassade ut och hittade Lilly liggandes i soffan och tittade på ABC-nyheterna. Det kan kanske vara spännande att se dom men klockan 1 på natten är ingen höjdare, inte för mamman i alla fall.

Jag vet inte om man kan skylla på solstorm som man kan skylla på fullmånen men vi gör det idag. För någon fullmåne var det inte ute så några tokigheter på grund av den är det inte. Men jag fick henne att gå och lägga sig igen även om det var i vår säng. Så resultatet av min tidiga sänggång igår blev inte alls en utvilad, pigg och fräsch jag utan det blev precis som vanligt. Men man kan inte skylla mig för att inte gjort ett försök i alla fall.

Utmaning: Ord 4, Venus

Venus, Venus, Venus. Vad tänker man på när man hör det ordet först?

Venus: Planet
Venus: Som i berg
Venus: Gudinna

Buden kan vara många och betydelsen på detta lilla ord kan nog vara ännu mer än mina tre små. Jag tänkte på dom i den ordning jag har skrivit upp dom.

Venus, planeten, är nästan en självklarhet att jag skulle få upp först men tanke på att jag är ganska fascinerat av våra planeter där ut. Även om jag inte vet speciellt mycket om just Venus eftersom jag är en Jupiter-tjej så var det ändå det som poppade upp först. Jag har försökt att se denna planet när den visar sig men jag är osäker på om jag lyckats. Troligtvis har jag det eftersom den ska påminna om en starkt lysande stjärna. När det ändå är rymdtema så är frågan varför det heter följande: 
Män är från Mars, Kvinnor är från Venus. En bok som heter så. Att män och kvinnor kommer från olika planer och det är ett under att vi träffas och eftersom vi ändå gör det så är det inte så konstigt att vi inte förstår varandra. Så enkelt, eller? Som alltid när det gäller relationer då.

Venusberg. Naturligtvis ploppar detta upp i mitt huvud också. Ett litet mjukt berg med stötdämpande effekter. Nja, kanske inte riktigt men man kan undra varför vissa har mer bullfi**a än andra. Fast det är väl som med allt annat kanske. Vissa saker är stora och vissa är små. Frågan är varför det just heter Venusberg? Om det kan vara att det är första steget för att komma närmare en kärleksfull handling om jag nu helt plötsligt ska skiva det lite finkänsligt. För själva Venusberget är ju inte vackert i sig själv precis, oavsett hur man väljer att frisera det. Så kan det mycket väl vara men jag kan naturligtvis vara helt ute i det blå för jag är ju dock bara en liten amatör, i alla fall vad gäller att analysera dom delarna.

Venus, gudinnan. Det är väl hon, kärlekens gudinna som har gett namnet åt alla andra Venus-grejer så hon borde kanske ha hamnat överst men inte i min värld. Bananarama säger väl allt om det egentligen, även om dom inte kan dansa. 

I´m your Venus, I´m your fire At your desire. 

Vår intelligens gör oss grymma

Sådant här får mig att må riktigt illa och skämmas över vår mänskliga intelligens. Men det är väl på grund av vårt tänkande och vår intelligens som vi kan bli så grymma som vi kan vara.

Jag vill tror att människor som jobbar med att hjälpa andra människor på något vis har en viss empati för sina medmänniskor. Detta vill jag påstå stämmer i dom allra mesta fallen oavsett vad media kablar ut. För en bråkdel av alla som jobbar till exempel inom vården har inte denna empati för sina brukare och verkar tycker att dom kan göra vad dom vill mot dom. Att som vårdare på något vis bruka våld eller på andra vis vara nedvärderande mot brukare är totalt förkastligt. Våra brukare har hamnat i en enorm beroendeställning gentemot oss vårdare och att på något vis utnyttja detta bryter mot både skrivna och oskrivna lagar.

Jag tittade på klippet från Italien och blev alldeles gråtfärdig. Att behandla gamla, svaga, försvarslösa människor som dom gör på detta klippet är fruktansvärt. Att se att det inte är av misstag dom gör det utan helt medvetet är vidrigt. 
Jag såg en man gå i en korridor och vid sidan satt det en äldre i rullstol. Mannen tar några steg mot den äldre och kör sonika ut armbågen som träffar den äldre i huvudet. Mannen går bara vidare.

Jag skulle vilja veta vad det är som gör att man känner att man har rätten att göra andra illa på detta viset. Äldre som lever sina sista år på ett hem och som ska känna en trygghet blir istället utsatta för misshandel. Denna behandling som misshandeln är skulle inte ens djur blivit utsatta för. Känner man att man har den rätten att göra andra illa så ska man nog fundera på var man gör på ett hem för äldre. Jag skiter fullständigt i om det så är det enda jobbet som finns för har man inte mer samvete än att tycka det är ok att misshandla äldre så ska man inte ha något jobb.

Det är väl här som problemet ligger hos många. Det räcker att vara ute på diverse forum för att se synen på vad vårdare gör. Att se åsikter som att det kan vem som helst klara av och att det enbart är jobb som man tar tillfälligt i väntan på något bättre är ganska skrämmande. Att se ner på andra människor, då menar jag brukarna, på det viset är riktigt nervärderande. Dessa brukare som levt hela sina liv ute i samhället och behöver hjälp sina sista år ska inte behöva bli bemött på ett förminskande sätt. Dom har lev sina liv och hjälpt andra på olika vis och plötsligt är det dom som själva behöver hjälp. Dom äldre drar sig in i det sista för att be om hjälp så när det väl kommer ska dom i sin skam över att inte klara sig själva inte behöva bli utsatta för misshandel. Att få känna trygghet och närhet är en av dom primära behoven människor har och det spelar ingen roll vilken ålder du är i.

Att ha empatin är en förutsättning för att jobba med människor. Att ge en klapp på axeln eller kinden och få ett varmt leende tillbaka gör en hel dag. Så varför är då vi människor så grymma mot varandra? För inbilla inte mig att vi mår bättre av det i alla fall. Fy fan för denna grymhet.

Vem fasen är Helena

Öppnade mitt mail och titta mig omkring. Helena, vem fasen är Helena? Det kan bli lite schizofrent ibland.

Ska dom nu envisas att skicka ut så kan dom i alla fall sätta rätt namn. Någon gång har jag fått något liknande med då har det stått:

“Hej, skriv dit förnamnet”

Känns verkligen seriöst, eller hur? Ja, om någon undrar så har jag gett upp att klicka på avanmäl nyhetsbrev för det hjälper inte.

“Tack för din avanmälan. Din e-post tas nu bort från våra listor”

Tror dom hade behövt uppdatera sina hårdvaror (eller är det mjukvaror?) så en sådan enkel sak hade fungerat. Ja spam är verkligen toppen.

Så jäkla häftigt

Jag har idag sett så mycket sprit som jag aldrig i hela mitt liv gjort, allt som allt.

Att komma in på studiebesök på Absolut Vodkas höglager i Åhus var en helt ny upplevelse. Det är svårt att förstå storleken på det men jag kom i och i princip bara stod och gapade. Fy fasen vad häftigt. Vi stod på en brygga och framför oss reste sig 10 stycken hyllor upp mot taket. I varje stallage befann det sig 11 pallar upp och 66 pallar bort. I varje stallage alltså. Mellan stallagen körde en helt automatisk robottruck som hämtade pallar på alla möjliga plan och körde upp pallar på alla möjliga plan. När vi sedan lämnade detta gigantiska lager och gick in genom nästa dörr så kom vi till ett lika stort lager. Jag tror det är svårt att förstå min fascination över detta om man inte varit där och detta området är helt nytt. Det var definitivt det bästa studiebesöket hittills för det har gjort att jag har förstått hur stora stora lager verkligen är. Och jag skulle tippa på att detta ändå var ett litet höglager.

När jag gick där försökte jag briljera mig själv genom att försöka räkna ut hur mycket sprit där fanns men jag gav upp ganska fort.

Varje stallage har 11 * 66 = 726 pallar
I båda lagerna fanns 20 stallage,  20 * 726 = 14 520 pallar

Och detta är enbart pallar. Jag kollade lite snabbt och på hela pallar, om jag nu räknade rätt vill säga, fanns 5 lager med 12 lådor och varje låda innehåller 9 liter.

Varje pall innehåller 5 * 12 = 60 * 9 = 540 liter

Detta skulle då betyda att om där enbart finns hela pallar och jag har räknat rätt så är där

14 520 * 540 = 7 840800 liter Absolut i diverse smaker.

Detta lagret har en omsättningshastighet på ca 22 vilket innebär att lagret varar ca 1,5-2 veckor. Sug på det ett tag. Nästan 8 miljoner flytande vätska som enbart räcker i 2 veckor. Jag är faktiskt lite mållös nu när jag själv faktiskt har fått fram dessa siffror (om dom nu stämmer för det finns det inga garantier för).

Lite svårt att se men något liknande och det går ändå inte att riktigt se och förstå om man inte sett det. Så jäkla häftigt.

Utmaning: Ord 3, Tomat

Då har det trillat in lite mer ord på utmaningen. Så håll i er nu för kommande ord jag ska ge mig på är Venus, barns tankar och funderingar samt Ajax fönsterputs. Där är fortfarande möjlighet att ge mig fler ord om det är något ni tycker är missat med dessa. Men just nu ska jag briljera med ordet tomat.

Ibland när jag är på affären, inte här i Hålan då eftersom det enbart finns vanlig- och kvisttomat här, kan jag blir lite fundersam på vem som kommer på alla tomatsorter. Helt förståeligt när dom är röda men när jag tittar på randig tomater som är mörk, mörk röda då kommer dom där tankarna som jag får ibland. Dom där som gör att jag ibland funderar på om man är som man ska för inte kan andra gå och fundera på hur tomater kommer till . Men hur kommer man på att man ska odla fram en randig tomat? Jag är ingen sådan som vet hur korsplantering eller vad det nu kan heta, går till. Är det kanske så att man bara råkar lägga en mörkröd kärna alldeles för nära en gul? Vips så har dom blivit nära vänner och upp kommer plötsligt en randig tomat. Ungefär som när man häller röd saft i en vit pelargonia så blir det rosa blommor. Detta var något jag bara råkade komma på när jag av någon anledning tömde glaset i krukan istället för i mig själv. Det tog ett tag innan jag fattade att det var jag som hade ordnat det så alla var väldigt konfysa över den vita pelargonians förvandling. Jag sa dock inget eftersom kvinnan som ägde blomman var väldigt rädd om sina blommor och var en jäkel på det också. Det blev liksom min och blommans lilla hemlighet. Och det verkar vara samma med dom randiga tomaterna. En liten hemlighet tomaten och odlaren mellan. Hmf, kan jag tycka för jag är fortfarande nyfiken på hur denna lilla skapelse kom till.

    

Utmaning: Ord 2, Potträning

Låt mig säga några ord om potträning. Detta fenomen som kan göra vilken förälder som helst helt lyrisk. För vem har inte stolt ställt fram pottan och förklarat för sin 2 åring vad som händer där. Med miner som inte går att beskriva har miljontals föräldrar stått och visat hur man ser ut när man både kissar och bajsar. Så med skrynkliga ansikten, stånkande läten och med spända armar har vi stått där vid pottan och barnen har med stora ögon följt vad vi gjort. Troligtvis med tankar om vad det är för marsianer som står framför dom. När dom väl kommit över detta traumat som vi föräldrar lyckats ge dom med vårt stånkande och grimaserande har det gått några veckor från första försöket. Så sätter dom sig och reser sig i princip i samma stund. Tittar ner i pottan och inser att det inte kommit något. I detta läget har vi föräldrar läst på lite och vet nu att vi inte ska agera överdrivet i dessa pottsammanhang utan nu vet vi att vi ska vara neutrala. Så där står vi nu utan grimaser eller stånkande läten och tittar på. Inombords bubblar det naturligtvis av förväntan att just denna gången ska vara den första men vi visar inget.

Det går några veckor och pottan har nu fått stå på diverse ställen i huset. Kanske det kan vara så att det är roligare att sitta på den om det är Dora på tv:n? Ja vi testar och plötsligt har tv-rummet blivit även en pottstation. Kanske det känns tryggare att sitta på pottan på sitt eget rum? Ja vi testar och plötsligt har deras rum också blivit en pottstation. Och plötsligt har man pottstationer i hela huset.

Så kommer då stunden då det i botten av pottan ligger små pölar. Som i ett trollslag har vi glömt bort vårt neutrala sätt och istället uppfinner vi nu, helt ovetande naturligtvis, en pottdans. Med ett yeay ropandes, klappande händer och små hopplasteg dansar vi runt i rummet och barnet ser lite lätt chockat ut. För nu har vi på en bråkdel av en sekund gått från neutral till marsianer till något från yttre rymden. Så upptäcker vi föräldrar att vi är på pottstation tv-rummet vilket innebär full insyn från gatan. Pottdansen slutar tvärt och vi tittar oss lite skamset omkring. Med ett konstaterande om att gatan är tom kan vi med lätthet kosta på oss ett extra yeay och några extra hopplasteg.

Nu kan vi äntligen koppla av. Operation potträning slutförd.     

Utmaning 1: IKEA

Nu har jag fått lite ord till min utmaning, att kunna skriva om vilket ord som helst. Detta ordet har ni valt till mig och jag väljer ut 7 stycken, om det nu blir så många. Jag har nu potträning, tomat och IKEA. Tre helt olika ord. Vissa lättare än andra men det är väl det som är själva utmaningen. Att jag ska kunna skriva om vilket ord som helst oavsett om det är lätt eller svårt. Jag har i alla fall valt att börja med följande ord: IKEA

Nu är det så att IKEA har funnits med mig i hela mitt liv eftersom min pappa jobbar där och gjort så länge jag kan minnas. Jag minns många av varuhusets alla förvandlingar. Avdelningar som flyttats, väggar som flyttats och ramper som tagits bort. Jag minns när dom stora rullarna med mattor fanns där och jag minns den där karaktäristiska gummilukten som fanns runt dom. Detta är en av lukterna som jag ibland kan känna när jag går genom mattavdelningen även om den inte ens är i närheten av den där lukten av mattorna på dom stora rullarna.
Jag gillar även lukten på tag-själv-avdelningen, ni vet den avdelningen där alla platta paket ligger och man plockar dom till dom stora vagnarna. Jag vet egentligen inte vad det är för lukt där men den påminner mig om när jag var liten och jag var med pappa på jobbet. När jag gömde mig bland pallar i hyllorna, bland skitiga paket av hård kartong. Och ska jag försöka mig på att förklara lukten så var det denna kartong som luktade tillsammans med allt smuts som fanns på dom. Inte mycket till att förklara men ändå.
Mina syskons mamma jobbade också där fast hon hade den stora äran att jobba i glassbaren som det så fint hette då. Då låg den i anslutning till restaurangen och där fanns en uppsjö med olika sorters glasser till olika sorters glasskreationer. Jag minns att hon alltid bjöd på en valfri glass, för det fick hon tydligen göra till sina anhöriga då. Där åt jag många Coca cola-floater. Ja, jäklar vad gott det var. Har försökt mig på det här hemma med aldrig lyckats få dom IKEA-style.

Mina två första jobb var även på IKEA. Jag hade mitt första sommarjobb som städar. En hel sommar började jag klockan 6 för att städa på textilavdelningen. Med små spackelspadar och lacknafta skrapade jag klisterlappar från golvet som kunderna slängt där när dom vägt fel. Mina händer var ofta torra och nariga över alla medel. Pratar vi lukter så kan jag säga att på textilavdelningen luktar det väldigt speciellt. Där är det alltid ett lager med textildamm under alla bingar och detta luktar starkt. Det där dammet satt sig dessutom i näsan och i munnen så även dom var nästan jämt torra. Det var en riktigt hård sommar och jag beundrar alla som jobbar så dag ut och dag in.
Mitt andra jobb var mycket lättare. Lekhagen med en massa barn. Jag hade vissa kvällar i veckan som jag satt där och hade jag tur var där inga barn och jag kunde plugga istället. Mycket smidigt.

Nu går snart denna eran i graven när hela varuhuset ska flytta till nytt hus. Detta nya hus kommer nog att se likadant ut som alla andra hus och jag tycker faktiskt det är lite sorgligt. Speciellt eftersom jag varit med så länge även om besöken nu är sporadiska med några månaders mellanrum. För vem kan klara sig utan IKEA-ljus?

Glöm nu inte lämna fler ord som ni vill att jag ska skriva om.

Stackars lilla flicka

“Tja, tja bloggen

Alltså jag får typ spel på alla fula människor. Nu är ju alla människor fulare än mig ändå liksom men fattar dom inte. Dom går typ i sina patetiska hem utan att sminka sig. Och inte har dom liksom en sådan här cool pole som jag har. Vad gör dom hela dagarna liksom. Vem behöver jobba typ. Alltså jag har min pole som jag tränar med för att få knu**vänlig rumpa, som alla män självklart vill sätta på. Dom fattar ändå inte att jag bestämmer över vem jag vill knu**a med. Dom kommer fram till mig på stan, of course, och tittar på mig och jag jag vet vad dom vill. What ever liksom. Men titta på mig. Jag förstå dom liksom.
Vi snygga brudar som är födda typ på 90-talet är mycket kåtare än alla som är födda typ på 70- eller 80-talet liksom. Så patetiska dessa gamla nuckor är alltså. Tänk att typ vara sådan liksom.”

Nej jag är inte bitter på något vis. Jag tycker väl mest synd om dessa tjejer som tror att världen kretsar kring dom. Att inte se allt bakom gör hela grejen ganska sorglig faktiskt. Jag råkade se ett klipp på en tjej i 20-årsåldern. Hennes beteende gör att jag undrar om hon över huvudtaget är så gammal men vi antar det. Hela klippet gick ut på att hon bara ville knu**a, helt enligt hennes regler. Hon sitter där med sin tillgjorda stockholmdialekt, sina typ, liksom, ah och smackande med munnen och hon verkar helt ärligt tro att alla ska ta detta på allvar. När jag såg klippet skrattade jag så jag fick ont i magen men nu efteråt har jag nog mest ont i magen över att jag verkligen tycker synd om henne.

Jag skulle bara vilja säga till henne att flicka lilla, du vet inte mycket om man nu inte pratar väskor då. Att på allvar gå runt och tro att tjejer är kåtare nu än dom var på 70- och 80-talet. Flicka lilla, jag lovar att dom var precis lika kåta då men nu ser samhället lite annorlunda ut (samhället=det som finns utanför bubblan). Ska jag dessutom tala om en annan sak så kan jag säga att det blir bara bättre och bättre. Och inte nog med det så skulle jag tro att vår äldre generation fortfarande njuter av ett ordentligt knu** också. Och det skulle inte förvåna mig om det är dom som verkligen är kinky och använder alla hjälpmedel som finns (kinky är inte det samma som att dom har sex).

Det mest tragiska i detta är faktiskt att söka den ständiga bekräftelsen och får man inte den så blir det en kniv i ryggen. Att sätta betyg på k*kar, som bra och dåliga, så inser man hur skadat allt är. Att på allvar tro att det enbart är detta organ som sköter jobbet då inser man hur gammal personen verkligen är. Att tro att det enbart är organet som ger tillfredställelse eftersom det är så det är på porrfilmer där stora stakar pumpar torra, rakade muttor.

Helt ärligt tycker jag synd om dessa tjejer. Tjejer som inte för en sekund skulle ta mitt inlägg på allvar eftersom det skulle varit jag som varit avundsjuk, ful och patetisk som vågat säga att världen faktiskt inte kretsar runt dom. Det som är hemskt är att när deras bubbla spricker och dom plötsligt ser verkligheten som den är kommer det att bli väldigt chockartat. Stackars lilla flicka.

Att planera ett party

Molly har börjat planera sitt kalas till hon fyller år. Jag menar, det är ju ändå så att oktober börjar närma sig nu så det är alltid bra att ha bra framförhållning. Detta har jag inte en AANNIINNGG om vem hon kan ha fått det från (harkel, harkel).

Hon ska ha ett ostparty. Hon älskar ost, denna tjej och detta har jag inte en AANNIINNGG om vem hon fått det från (harkel, harkel). Jag frågade henne hur man skulle göra med ett ostparty eftersom jag enbart för min inre syn såg hur ett gäng små schweizerostar kom struttandes. Ni vet sådan där runda med hål i som finns i alla tecknade filmer.

-Men mamma, man har ostmuffins sa hon som om jag var från yttre rymden eller något liknande.
-Men man kan väl inte bara ha ostmuffins tyckte jag.
-Nej man äter annan ost också sa hon som om det var det mest naturliga i världen.

Ja så dum jag är att jag inte förstod det då. Allt är ju verkligen solklart med ett sådant party.

-Men mamma, det blir lite problem för jag tror inte Julia vill komma då eftersom hon hatar ost sa hon och så genast lite fundersam ut. Så kanske finns det hopp om att detta ostparty ska avpolletteras lätt och smidigt. Men så enkelt brukar det inte gå när hon fått något för sig men jag håller tummarna.

Bloggutmaning: Raljera över precis vad som helst

Råkade springa på en rolig utmaning när jag var ute och tittade bloggar. Och utmaningar vet ju alla vad jag tycker om. Den går helt enkelt ut på följande:

“För att bevisa att man kan raljera över precis vad som helst, så gör vi nu så här:
En kommentar från dig kära läsare med ett ämne som jag ska skriva ett inlägg om. Ju mer kortfattad din beskrivning är, desto bättre. Ett enda ord räcker, exempelvis "Snor" eller varför inte "Makaroner". Jag kommer att välja sju ämnen bland er som kommenterar.”

Så varför missa tillfället att få bestämma om vad jag ska skriva om när valet är helt fritt. In och kommentera nu för jag tycker det låter spännande i alla fall och vill gärna göra denna utmaning men det är faktiskt upp till er.

 

Pust

*Skrivit tenta i operativ distibutionslogistik. Check
*Druckit alldeles för mycket kaffe på grund av att jag tentat. Check
*Huvudvärk på grund av alldeles för mycket kaffe på grund av att jag skrivit tenta. Check
*Trött på grund av huvudvärk men absolut inte på grund av kaffeintag men på grund av att jag skrivit tenta. Check

Så spännande va? Nu ska jag i alla fall försöka ladda om till ikväll fast jag känner helt som ovan plus att jag känner en ganska stor irritation över att vi fortfarande inte fått svar på vår förra tenta som snart är 5 veckor sedan vi skrev.
Vi ska ut och äta, något tjejerna verkligen ser fram emot. Vi har till och med bokat bord för att vara säkra på att få ett. Nu vet jag inte om det är någon rusning vid den tiden vi ska ut men varför chansa nu när vi väl ger oss själva denna möjligheten. I vilket fall som helst ska det bli riktigt roligt att komma ut alla tillsammans. Så ladda, ladda, ladda om frun nu.

Varför mår våra ungdomar så dåligt idag?

Det är tragiskt hur många ungdomar som mår dåligt ute i vårt samhälle. Ungdomar med depressioner och sömnsvårigheter.

Man kan fråga sig varför det blivit en så stor ökning av detta idag. Det har alltid funnits men idag verkar det som upp mot hälften av alla ungdomar mår dåligt på något vis. Främst är det flickor som drabbas men även pojkar råkar illa ut.
Men varför har det ökat?

Min teori, som enbart är en teori från mig, är följande:

*Samhällsklimatet är ett helt annat idag mot bara några år sedan. Hela samhället är mycket hårdare och som ungdom inte veta om man går ut i arbetslöshet efter skolan, om det kommer att finnas någon egen ekonomi eller om det är tillförliten på föräldrar som kanske inte dom heller har det så bra ställt måste ge en stress. En stress som ständigt ligger där och gror och gnager borde göra att den där stressen blir större och större tills den är ohanterbar.

*Det hårda klimatet i skolorna tror jag är en annan bidragande orsak. Att lärare i princip inte har några befogenheter alls i skolan längre tror jag ökar mobbning. Mobbning är en av dom värsta saker man kan bli utsatt för och att ständigt vara utsatt gör att självkänsla sakta bryts ner och bygger kanske på en begynnande depression.

*En av dom stora, stora felen som finns idag är att alltid vara tillgänglig. Jag menar verkligen ALLTID. Att ständigt finns på mail, facebook eller mobil är fruktansvärt stressande och kan inte på något vis vara nyttigt. Det går att missa ett samtal utan att världen rämnar men det inser inte ungdomar. Och att alltid vara uppkopplad på något vis tror jag faktiskt är en av dom största anledningarna till att det ser ut som det gör idag.

Vad ska man göra då? Vad ska man göra som förälder?

*Föräldrars tillgänglighet till sina barn. När klimatet är som det är tror jag det är ännu viktigare att finns vid sidan och fånga upp signaler. Att försöka bromsa tempot som finns idag och att få barn att inse det. Att vara noga med att det faktiskt finns familjetid varje dag till exempel att middagen alltid äts tillsammans eller att man på något vid är tillsammans.

*Att försöka få ungdomar att förstå att dom inte behöver vara tillgängliga 24/7. En sådan sak tror jag man kan vinna mycket på. Jag har inga ungdomar själv ännu men jag kan tänka mig att detta är som att slå huvudet i väggen.

Jag tycker synd om alla ungdomar som råkat ut för denna psykiska ohälsa som finns. Jag har inga svar att ge till dom men önskar så att jag hade det. Men jag tror att mina teorier är en liten del av så mycket mer men jag tror definitivt att dom finns med. 

Vad vore jag utan dina andetag

Titta vad jag fick av underbara Wicky idag med text av Kent. Den låten har blivit lite av en ny “vår-låt” för mig och kära maken så den passar så bra.

Normala människor använder detta till vad det är, en otroligt fin ljuspåse med glas inuti som man då naturligtvis eldar i. Nu är jag ju inte normal då eftersom jag aldrig skulle våga ha ett ljus i den men jag har ett fint nytt pennställ som jag kan ha på min fina nya arbetsplats. Tack Wicky

Man borde inte bli Blue av The Cure

Såg en liten, liten artikel som gjorde mig alldeles euforiska.

“The Cure till Hultsfredsfestivalen”

Blodet rusade och jag blev varm i hela kroppen. Det fanns alltså en chans till att få uppleva dom. Det skulle inte bli några fler turnéer men detta var inte fy skam det heller. Robban, here i come tänkte jag och började youtuba lite härlig musik. Jag var sådär härligt hög som man blir av glädje.
Letade genast upp biljetterna och min euforiska stämning byttes snabbt ut mot grusade drömmar. Biljetterna kostar 1400-1800 kronor och detta är inga pengar en studerande småbarnsmorsa med en kär make som är elevassistent har att lägga för att åter få se dessa underbara personer på scen. Jag kände mig väldigt melankolisk med en gång. Fan, fan, fan att man inte är rik.

Jag läste lite senare att idag var årets deppigaste dag, blue monday, och jag förstod vad dom menade. Kanske inte så mycket av det just denna dagen egentligen var utan för att jag inte skulle få uppleva pulserna genom kroppen när man står nedanför scenen och musiken fyller en mer än vissa andra saker. Jag är inte deppig för att det är mitt mellan pengar eller att det är mörkt ute. Utan idag är jag enbart lite deppig för att detta troligtvis var sista chansen att få vara där. Sista chansen att få dregla över en Robert Smith som sakta rör sig som ingen annan. Fan, fan, fan.

Jag skulle också klarat av att sätta rubriker i tidningen

Kan inte låta bli att fundera på om det lättaste viset inte ändå är att föda .

Finns inget sunt i att ge sin 6-åriga dotter bröstimplantat

Jag läste precis det värsta och mest tragiska jag läst på länge.

En brittiska vars mål är att se ut som en mänsklig Barbie har gett sin 7-åriga dotter presentkort på bröstimplantat och fettsugning. Jag skulle så önska att detta är en pluffartikel men tyvärr tror jag inte det.

För det första. Hur tänker man som vuxen när man ger sin då 6-åriga dotter presentkort på bröstimplantat? Visst hon får inte använda det förrän hon är 16 år men det är inte där dilemmat ligger. Vilka signaler ger men detta stackars barn?
“Du måste ändra dig fysiskt för att bli tillräckligt fin”
Att få detta inpräntat som barn att man inte duger som man är tycker jag är ren misshandel. Det är sådan barn som växer upp i en låtsasvärld och inte vet hur verkligheten ser ut för att ständigt jaga den där kicken det måste vara. Fasen låt barn vara barn så länge dom är det. Det är så kort tid innan allt allvarligt börjar så varför ta det från henne redan som 6-åring?

För det andra.
“– Poppy bönade och bad om bröstimplantat, så jag gav henne ett presentkort”
Sedan när är det barnen som bestämmer hur det ska vara. Som vuxen ska du kunna vara en vägledning för dina barn och kunna led in på rätt och fel. Det finns inget rätt i att en 6-åring tjatar sig till bröstimplantat. Har man något som helst bakom pannbenet så säger man nej till en sådant befängt tjat. Att sedan försöka förklara för ett sådant litet barn att hon är fin som hon är och all det där är nog ganska lönlöst tyvärr när man som mamman själv inte kan vara nöjd utan behöver bekräftelse genom att ändra sig själv till oigenkännlighet.

Det är fruktansvärt att sådan sjuka ideal förs över på våra barn. Barn som behöver uppmuntran och kärlek. Och uppmuntran är inte det samma som att ge efter och försöka vara en “bra kompis”. Att köpa sina barn på det viset är bara äckligt och patetiskt. För det finns inget värre än när vuxna förstör sina barn, vad det än må vara. Och detta är definitivt ett sådant fall. Ska vi på något vis kunna bryta det sjuka idealet med oproportionella kroppar måste vi för fasen börja med oss själva. Är det värt att visa våra barn att man inte duger för att vi själva ska ha läppar som sticker ut som ankläppar eller tuttar som är fasta som kanonkulor och är tre nummer för stora för våra kroppar? Nej fy fan för sådan här misshandel.

En liten utmärkelse som värmer ett skånska hjärta

Jag fick en award av Västgötskan. Jag blir alltid lika glad när man får sådana sådär spontant. Tack, snälla du :-).

Liebster betyder tydligen "käraste" och awarden ges endast till de som har färre än 200 följare. När man fått utmärkelsen ska man:

*Tacka den som gett utmärkelsen 
*Välja ut 5 bloggar man vill ge awarden till 
*Hoppas att de vill skicka vidare awarden

Jag läser många underbara bloggar, men några av dessa godbitar har ni här!
Låt er inspireras!

Annicake 
Barnens hjältar
Beellaaa
En kopp kaffe
Tant Marit

Nu vet jag ju inte riktigt om det är så att alla har under 200 följare men vad jag kunde utläsa så ska det nog stämma. Gör det inte det så ber jag vederbörande om ursäkt men vill ändå ge den till dessa fem.

 

Fredagen den 13:de och annat skrock

Blir det några kalla kårar längst med ryggraden nu?

Har vi mer otur denna dagen? Enligt ett försäkringsbolag som gjort en undersökning är det snarare så att olyckorna minskar något denna dagen. Och detta är ju en lite intressant vändning. Men frågan är kanske om det inte är så att alla som känner lite obehag av denna dagen är extra försiktig just därför. Dom tänker sig kanske för en extra gång oavsett vad som ska göras och så blir det att olyckorna minskar. Jag tycker själv, om jag nu får säga så, att detta är en helt logiskt förklaring till varför det är så.

Det där med skrock är ganska intressant att läsa om faktiskt. Jag har själv varit en mycket skrockfull person vad gäller vissa saker men som tur är har jag blivit vuxen och mycket har nästan försvunnit.

Att det just har blivit fredagen den 13 tvistar de lärda om, alltså inte jag. Där finns bud på allt från att dom var 12 runt bordet med Jesus och så kom Petrus, bedragaren eller något liknande. Ungefär samma som i nordiska mytologi där den ondskefulla guden Loke kom till Valhall och sedan gjorde att Balder blev ihjälskjuten. Men det fanns även tecken på att 13 var oturstal innan vår tideräkning också. Antika trolldomsböcker visar på att talet användes i förbindelse med formler och förbannelser som riktade sig mot underjordiska makter. Detta är bara några av teorierna om hur denna dag uppkommit.

Det är lite komiskt att det på slutet av 1800-talet uppkom “13-klubbar” som verkade för att visa att “13-vid-bordet” skrocken inte stämde. Att när där blir 13 runt ett bord kommer den ena att dö inom ett år. När dom ändå var i faten passade dom på att visa att annan skrock inte heller var något att vara rädd för. Dom gick under stegar, krossade speglar och åt med en massa välta saltkar på bordet.

Just talet 13 är nog det skrock som fortfarande lever kvar ganska starkt i samhället. Det är bara att titta på en del stora hotellkedjor som inte har ett enda rum som 13 finns med. I Turning Torso är plan 13 ett serviceplan där det aldrig kommer att finnas boende eller permanenta arbetare på. Så visst är det så att 13 fortfarande lever som en liten hotfull siffra. Och inte nog med det så kommer det att komma ett förödande asteroidnedslag 2029. Datum för detta är den 13 april och naturligtvis är detta en fredag.

Andra lite roliga skrock:
-Att trampa på A-brunnar ger otur i kärlek
-Att gå under en stege ger 3 veckors olycka
-Att krossa en spegel ger 7 års olycka
- Man ska knacka med knogen i trä och komplettera med ramsan peppar, peppar ta i trä för att förhindra att något otrevligt man sagt ska drabba en. (Denna erkänner jag mig skyldig till att använda)
-Att lägga nycklar på bordet. Kan komma från bruket på vissa hotell, där damer som erbjuder sexuella tjänster visar detta med att de har egen rumsnyckel, som de lägger på bordet bredvid sig. Något att tänka på kanske.
Ja, där finns ju många, många fler skrock än dessa.

Är du skrockfull av dig?

Vad skulle ni göra om ni fick byta kön för en dag?

Vad skulle ni göra om ni fick byta kön för en dag?
Den frågan ställde dom på Bandit Rock i morse är jag körde till skolan. Jag han inte höra så många svar med blev ganska förvånad av dom jag hörde.

Komma underfund med kvinnlig intuition? Köra bil? Helt ärligt, är det vad man tänker på om man skulle byta kön för en dag?

Det är i alla fall inte vad jag tänker på. Suprice, kanske? Men helt ärligt visst hade man provat dom där sakerna som är typiska för det andra könet? Som till exempel hur det är att ha sex. Hur det känns för det andra könet när dom får orgasm. Ja det är i alla fall jag nyfiken på. För jag inbillar mig att min är skönare än hans av någon anledning. Varför vet jag inte. Kan kanske vara jämförelsen med att det kliar i örat. Vem är det skönast för? Fingret eller örat? Naturligtvis för örat. Men det hade varit häftigt att få det svart på vitt istället för att tvista om det.

Att få en pungspark. Gör det verkligen ondare än att föda barn? Jag har väldigt svårt att tro det men vad vet jag. När man föder barn kan man ha smärta kanske uppemot 24 timmar om man har otur. Pungspark, borde inte smärta under så lång tid om den nu inte blir krossad eller något liknande. Kanske öm några dagar men jag lovar att man är jäkligt öm i flera veckor efter en förlossning, minst.

Möjligtvis hade jag nog provat att sitta ner och kissa också för att se att det skulle fungera utmärk. Det finns inget positivt alls i att kunna stå upp och pinka förutom vid ett tillfälle. På resande fot hade det varit ganska skönt att slippa sätta ner sin söta ända på äckliga toaletter utan bara kunnat hala fram den. Men annars inte. Som undersköterska, nördvarning, kan jag tala om att man tömmer blåsan bättre när man sitter än när man står och en tom blåsa mår bättre än en som ständigt har lite som kanske ligger och skvalar.

När jag provat alla dom där sköna grejerna, som jag anser är ett måste, hade jag nog gått ut i garaget och skitat ner mig lite med lite bilgöra. Skruvat lite här och där, givetvis hade jag då vetat var jag skulle skruvat, och fått lite olja och smuts på händer och armar. Jag hade till och med låtit mina händer bli skitiga utan att använda handskar denna dag.
Givetvis hade jag räddat min kära fru från spindlar och andra otäcka småkryp. Och sotat ur den otäcka pannan som står i den otäcka källaren. Allt sådant som en underbar make gör.

Vad hade ni gjort om ni fått byta kön för en dag? 

 

Akrobatiska övningar

Ibland utför man akrobatik man inte trodde var möjligt. Kanske inte akrobatik-akrobatik men någon liknande i alla fall fast mycket mindre graciöst.

Jag har lyckats med konststycket att snubbla på dammsugarsladden. Jodå, det går. Jag trampade på sladden samtidigt som jag fick in andra foten under på något vis. Nu var det dessutom den delen som går från dammsugaren så det var ingen sladd som gav med sig när den lämnade två hål i väggen. Nej här blev det ett ganska tvärt ryck. Jag stapplade några steg framåt och viftade säkert lite osexigt med armarna medans jag försökte återfå balansen. Någon millisekund såg jag mig famla och falla mot golvet och benpipor som lämnade sina positioner när dom knäcktes. Nu blev det som tur var inte så allvarligt men med den farten jag hade skulle det faktiskt inte varit en omöjlighet. Nu slutade det ganska väl med en ordentligt öm ovansida på vänsterfoten med ett fint vitt streck tvärs över. Detta vita, fina streck kan jag mycket väl tänka mig ändra lite färg sedan.

Ja det händer mycket spännande i mitt liv

Pjong, där kom den

Visst ser man Stig-Helmer framför sig när man tänker på järnvägar? Jag har lite svårt att förstå fascinationen över just tåg och järnväg. Det var i alla fall fram till idag när vi skulle dra fram historia om järnvägen, som skulle få plats på 1 a4. Detta var inte lätt kan jag meddela. Men herregud vad jag har suttit och läst och kollat bilder. Det är riktigt intressant hur allt har vuxit fram. Och tittar man sedan på när den första tunneln byggdes var det fångar som fick spränga och sätta sina liv till. Men kroppsstyrka stod dom med sina hackor och spadar och grävde fram en liten dit i taget. Idag har vi borrar som Åsa (Hallandsåsen) med en borrdiameter på 10,2 meter. Lite skillnad.
Att sedan jämföra hur vagnar såg ut för att inte tala om hur loken utvecklats från stora, vackra, svarta monster till oranga tråkiga lådor.

Nu växer snart Stig-Helmertofsen upp på mig tror jag.

Det är när man sitter och letar historia på en sådan ändå relativ kort period som man faktiskt inser hur jäkla fort utvecklingen har gått det senaste seklet. Människor som man träffat som varit födda i början av 1900-talet har varit med om en otrolig utveckling. Det är inte riktigt samma utveckling nu kan jag tycka för nu finns det helt andra resurser än då. Tänk att då varit med om när bilarna började rulla på vägarna som gjorde att man kunde åka några mil och utforska mot idag när vi faktiskt är ute i rymden och utforskar. Det är verkligen häftigt.

Pjong, där vecklade den ut sig, Stig-Helmertofsen.

Kurre pratar engelska

Molly är helt säker på att Kurre från Tjuvarnas jul är med i nya Hamilton-filmen.
-Och mamma, han kan prata engelska. Häftigt va?
Vad besviken hon kommer att bli när hon inser att det inte är någon barnfilm så hon inte får se den.Det är en vuxenfilm som Lilly brukar säga även om jag nog inte tycker att Hamilton är så mycket vuxenfilm. Möjligtvis om det stått en massa xxx efter.

Förföljd

På något vis känns det som om jag är förföljd och att dom försöker säga mig något.

“Vi ser vad du gör och HUR du ser ut så vi vill bara hinta dig lite“
Hmm, jag får väl kolla hur min webkamera är riktad .

Spärrad sedan 2005?

Man ska tydligen skicka in en studieförsäkran varje termin. Detta hade jag inte en aning om när jag fick meddelande om detta i förra veckan. Men det är ju inte så svårt tänkte jag och loggade in på CSN.

Upp ploppar en sida som meddelar mig att jag måste fylla i min adress först så jag knabbrar snabbt in det och tryckte på skicka. Upp ploppar samma ruta igen och samma procedur görs igen och faktiskt igen. Jag kan väl säga att jag morrade lite vid detta laget men jag bestämde mig för att försöka dagen efter. Jag morrade lika mycket dagen efter också  och nu blev jag även lite sådär röd av ilska och irritation. Ja sedan var det ju trettondagarna och inte jobbar några myndigheter då.

Lyckades få tag på dom i förmiddags och blev skickad enbart en gång till en kvinna som först inte riktigt förstod vad som hänt. Hon skulle kolla upp det till mig och höra av sig efter.
Hon ringde vid lunch och jag hade fått någon spärr som låg sedan 2005. Say what? Jag har aldrig haft med CSN att göra innan i höstas och då kunde jag komma in. Hon kunde inte riktigt förklara det men hon löste det till mig i alla fall. Och jag måste säga att hon var riktigt trevlig också.

Så nu sitter jag här stolt med en studieförsäkran vid sidan om mig som jag ska skicka till skolan.

His back

Man må säga vad man vill om fotboll men det är ändå så att det finns vissa legender. Jag har lite svårt att förstå besattheten man kan få för vissa lag och vad det är som gör att man väljer ett lag framför ett annat. Hur man hittar sitt eget favoritlag. Det går säkert i arv många gånger men när det inte gör det.

Men finns det sådana legender som Paul Scholes så kan jag också tänka mig att heja en lite stund. I alla fall så pass länge som man kan vila ögonen på honom. Jag har haft det uppe innan men det tåls att ta upp igen. Denna man är bara så jäkla sexig och jag vet att jag är ganska ensam om att tycka detta. Men det struntar jag i för fotboll kan han spela och på ett hårt sett. Så då får kanske jag också bänka mig framför tv när Man U spelar och hålla kära maken sällskap. Men vi behöver ju inte säga att jag inte bryr mig så mycket om vad som händer utan jag vill bara ha en lite glimt av legenden.

Nettans Tiramisucupecake med kaffe

Fick en förfrågan om jag kunder göra cupecake med italienskt tema. Jag funderade ett tag på hur jag skulle lösa detta. Jag började tänka i banan att göra frosting som var grön, vit och röd. Jag vet inte men jag tyckte det var lite tråkigt så jag funderade lite till. Och eureka, jag kom på det. Tiramisucupecake. Nästa dilemma blev att luska ut hur jag skulle lösa detta med smakerna och jag var ute och läste om olika sorters tiramisu. Så till slut lyckades jag få ihop en alldeles egenkomponerad cupecake, vilket jag förövrigt är mycket stolt över att klarat av.

Vaniljmuffins med kaffe (12 st i muffinsplåt)

125 g smör
2 dl strösocker
2 ägg
1,5 dl mjölk
1-1½ krm vaniljarom
4 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver

Blanda mjöl och bakpulver i en skål. Vispa rumstempererat smör och strösockret luftigt. Häll i ett ägg i taget och häll sedan i mjölk och vaniljarom. Rör snabbt ner mjölblandningen.
Ställ muffinsformar i en muffinsplåt och fyll ca 2/3 med smet. Grädda i 12-15 minuter (känn med sticka) i 200 grader mitt i ugnen. Låt svalna.

Brygg en kopp starkt kaffe och låt svalna. Häll i någon tesked strösocker och blanda rund. Skär av toppen på muffinsen och häll ca 2 teskedar med kaffe på den kalla muffinsen som får suga åt sig det i mitten.

Mascarponefrosting

3 dl grädde
1 pkt (250g) mascarpone
1 dl florsocker

Vispa grädde, bara så pass mycket att det bildas små toppar. Vispa ihop mascarpone och florsocker. Klicka i mascarponeblandningen i grädden och vispa ihop det snabbt till en fast frosting. OBS! Vispa inte för länge för då blir det grynigt. Spritsa med en gång. Frostingen blir sådär härligt vit.

Pudra, med en finmaskig sil, kakao över alla cupecake.

Dekorera med rosetter gjorda på kolasnören.

Voila, Nettans tiramisucupecake som blev mycket smarriga om jag får säga så själv.

Acceptansen mot den ökade alkoholkonsumtionen är skrämmande

Vi hade en lite diskussion om alkoholens vara eller icke vara igår.

Att alkoholkonsumtionen har ökat är ett faktum men frågan är varför det verkar vara så ok att den gör det. Att tillgängligheten till alkohol har ökat kan kanske vara ett faktum. Vi här nere i södra Sverige har tillgängligheten till Tyskland där vi kan åka för en billig peng och för en ännu billigare peng rent bokstavligt fylla våra bilar med öl, vin och sprit. Men förråden fyllda kan det sedan drickat när som helst.

Det är väl framförallt detta när som helst som jag tycker är riktigt tragiskt. Man ska inte inta alkohol dagligen. Alkohol är till för festliga tillfällen och inget annat. Det är skrämmande hur “europeiserade” vi plötsligt blivit och att så många tycker att det är fullt normalt.
Jag tror att man behöver ta sig en funderare om man känner att man behöver dricka vin eller öl varje dag för att till exempel kunna varva ner efter jobbet. Behöver man alkohol för detta ändamålet tror jag att man behöver ta sig en funderare på vad som egentligen är fel. Man ska inte behöva alkohol för att kunna varva ner.

Människokroppen är inte gjord för den mängd alkohol som innebär några bag in box i veckan. Det är fruktansvärt att den acceptansen finns mot detta. Dagens alkoholister är inte dom som ligger utslagna på parkbänken utan dom som sitter hemma på kammaren och är lite smålullig kväll efter kväll. Men detta blundas det för eftersom det verkar vara ok. Ok för att andra européer dricker vin till maten varje kväll. Problemet med detta är att dessa européer har en helt annan kost än vi har och detta tror jag spelar stor roll mot kommande alkoholskador. För det andra så dricker dessa européer enbart det där glaset till maten. Jag köper inte argumentet med att det går bra för dessa så varför inte för oss.

Frågan är när uppvaknandet kommer eller snarare om det kommer. Men risken är stor att det kommer alldeles för sent.

Jag tycker inte det är ok att dricka alkohol dagligen eller ens flera gånger i veckan. Vad är din åsikt?

Utmaning

Hittade en roligt utmaning hos Västgötskan. Och utmaningar är svåra att låta bli. Så läs och gottas åt detaljerna.

1) VAD GJORDE DU FÖR TIO ÅR SEDAN?
För tio år sedan var vi framme i kön till IVF. Så vi hade många turer ner till Curakliniken i Malmö för att få uppleva föräldraskapet. Dock lyckades det inte då utan det tog nästan 1 1/2 år innan vi orkade göra nästa försök. Helt enkelt en av många jobbiga år med längtan och förväntningar och många brustna drömmar.

2) VAD GJORDE DU FÖR ETT ÅR SEDAN?
Då hade jag planerat hela min höst med ansökningar till olika skolor. Jag visste vilken som var min prio 1 och ja, vi vet ju också nu att så blev det.

3) FEM SNACKS DU GILLAR?
Oj, vad svårt.
Jag är lite av den typen som gillar chips, speciellt Pringles Sourcreame & onion är en liten favorit.
Sedan är jag väldigt förtjust i lakrits men kan emellanåt få lite cravings efter surt. Sådan där Fizz eller Fuzz eller vad som heter. Små sura flaskor med en blå del och en rosa.
Sen är det så att jag är barnsligt förtjust i glass med strössel också och det får räknas in som snacks idag tycker jag.

4) FEM SÅNGER DU KAN HELA TEXTEN TILL?
Hihi, ja frågar man kära maken så skulle han nog säga att jag inte kan någon. Lite rätt har han nog för jag är riktigt usel på låttexter även om jag inte gillar när han påpekar det, hela tiden. Men några kan jag faktiskt.
Bä, bä vita lamm kan jag stolt skryta med att den sitter riktigt ordentligt. Helt rätt också. Och det är väl kanske lite fler barnvisor som jag kan hela texten på.
Jag tror faktiskt att jag skulle kunna dra av några 80-tals dängor också, sjungna helt rätt. Final countdown med Europe är helt klar en sådan men där är fler sådan. Men jag kan inte komma på några såhär på rak arm.
Jag skulle tro att jag kan en hel del The Cure också, i alla fall när jag hör dom.

5) FEM SAKER DU SKULLE GÖRA OM DU VAR MÅNGMILJONÄR?
Jag vet faktiskt inte vad jag skulle göra. Det finns så mycket man skulle vilja ha pengar till när man sitter och längtar efter saker.
Jag skulle i alla fall säkrat tjejernas framtid. Att kunna ge dom den möjligheten att börja sina liv utan penningbekymmer är en ganska skön tanke.
Jag tror jag hade försökt att ge släktingar lite också men med vår stora släkt hade nog pengarna bara räckt till dit.
Men att få lite guldkant på tillvaron hade inte varit helt fel. Att kunnat göra enkla saker utan att behöva vända på varenda krona. 

6) FEM DÅLIGA VANOR?
Jaha, där kom en sådan där tråkig en. Var ska jag börja?
Jag är väldigt envis av mig har jag hört men blir jag överbevisad så ger jag mig även om det kanske är med ett litet muttrande.
Jag är en fruktansvärt dålig förlorare i sällskapsspel. När det börjar gå dåligt kan jag kinka ihop rejält men det brukar gå över efter en stund.
Jag är tyvärr inte den mest ordningsamma person som finns. Inte här hemma i alla fall. Jag är en jäkel på att flytta runder saker som hamnar i samma hög som tidigare när jag är färdig eftersom jag flyttat den till A sedan vidare till B när jag är vid A och så vidare i en oändlighet. Men det är mest bara högar med papper för när det kommer till rent organisatorisk planering är det få som slår mig (lite skryt måste det bli i en sådan fråga).
Jag vill gärna ha kontroll på saker även om detta blivit mycket, mycket bättre de senaste åren.
Morgonhumör, behöver jag säga mer.  

7) FEM SAKER DU GILLAR ATT GÖRA?
Älskar att skriva. I jakt på min kommande bok så håller jag mig till min lilla blogg där jag kan lindra den värst skrivabstinensen.
Jag älskar att kura upp mig i soffan efter middagen och ha ett barn uppkurad på varje sida och titta på Bolibompa med dom. Den tiden har nästan blivit helig för mig eftersom man inte träffar dom så mycket nu.
Med risk att låta übertöntig så gillar jag verkligen att sätta mig i bilen och köra till skolan. Jag har längtat så länge att kunna göra något spännande för min skull så det är säkert därför.
Fota är ett intresse jag har som går lite upp och ner. Jag gillar att fota men det är inte alltid jag hinner med det. Det är väl likadant som med att göra cupecake. Gillar men hinner inte så mycket nu. Skolan tar mycket tid eftersom det är det som gäller nu. Det är ju once in a lifetime för mig.

8) FEM SAKER DU ALDRIG SKULLE KLÄ DIG I, ELLER KÖPA?
Onepiece. Jag har ett öppet sinne för dom flesta fetischer men hur vill man som vuxen springa omkring i en jättepyjamas ute bland folk. Har man nu den läggningen får man kanske göra det i sin egen inredda kammare tillsammans med sin sugerdaddy eller sugermommy.
Jag skulle aldrig dra på mig en stringbikini. Detta är inte enbart för att skona andra utan helt enkelt för att det är gräsligt fult på alla.
Nätstrumpbyxor. Behöver jag säga kasslervarning.
Kortkort är också en sådan där grej som jag aldrig förstått mig på. Det är inte snyggt någonstans att ha en liten kjol som slutar precis under skinkorna som kasar upp vid minsta rörelse. Även den är inte fin på någon. Tänk att böja sig fram och plötsligt vara “öppen” för alla.
Stilettklackar. Jag har aldrig förstått hur man lyckas gå i sådan. Jag kan i och för sig inte ens gå i ett par skor med liten klack. Men jag måste erkänna att kvinnor som har höga klackar och kan gå i dom har ofta jäkligt snygga spiror.
 
9) FEM FAVORITLEKSAKER?
Leksaker? Alltså en sådan fråga kan man inte ställa till en med sådan fantasi som mig. Bzzzzzz. 
Kameran gillar jag. Den kan man leka fram väldigt häftiga bilder med. 
Och min lilla dator. Hade jag inte haft den hade jag ju inte kunnat dela med mig av allt viktigt jag har att dela med mig av.
Min lilla telefon är kanske mer en leksak än en telefon. Wordfeud kan man väl säga.

10) TIO PERSONER JAG VILL SE GÖRA DEN HÄR UTMANINGEN
Den som känner sig manad. Alltid kul att läsa lite privata saker om andra. (Tagit dom orden direkt från Västgötskan)

Så vågar du anta utmaningen?