Jag vaknade med världens huvudvärk i morse. Och inte nog med det så susar det rejält i mitt höger öra också. Inte det vanliga lilla susandet som jag alltid har utan det susar så högt så att det nästan piper hela tiden. Hoppas verkligen det lägger sig under dagen för det är nästan värre än huvudvärken. Och huvudvärken känns nästan som om den är på väg tillbaka efter att blivit attackerad med lite panodil.
Den lätta tinnitusen jag har har jag lärt mig att acceptera så jag vill verkligen inte att den ska bli värre. Jag kan ibland försöka påminna mig hur det var när det var riktigt tyst men jag kommer faktiskt inte ihåg. På kvällarna när här är helt tyst i huset skulle jag önska att det var helt tyst i mina öron också. Men suset finns alltid där och kommer väl alltid att vara där också. Men som sagt var så hoppas jag inte att det håller på att bli värre.
Men jag tycker inte det skulle kunna bli värre när man inte utsatt sig för några höga ljud. Fast det är klart att tjejerna kan vara ganska högljuda ibland men samtidigt tycker jag inte det skulle kunna göra det värre. Det är ju inte discoljud eller hörlureljud. Det återstår väl att se om det bara är en tillfällighet mer mer tjutande i örat. Hoppas det.
Så när vi satt där vi frukosten och jag knaprade mina panodil började Molly prata om hur man gjorde om det hände något och man måste ringa polis eller brandkår.
-Man skulle ringa då sa hon.
-Kommer du ihåg vilket nummer frågade jag henne
-Hmm, 112 sa hon samtidigt som hon visade med fingrarna.
-Bra gumman sa jag. Så händer det mamma eller pappa något och vi inte svarar så ska du ringa det numret så kommer det hjälp.
-Ja sa hon. Och jag måste öppna dörren också.
-Ja så dom kan komma in och hjälpa. Jag tror jag skriver en lapp så du kommer ihåg numret.
Sen var det lite funderingar om hon skulle ringa om någon kompis ramlade och slog sig så det kom blod.
-Nej då räcker det med att du springer och hämtar kompisens mamma eller pappa eller om du hämtar någon av oss.
Jo det var ju bra. Nu verkade hon ha koll på det.
Jag måste bara prisa Evas Superkoll. Hon lär sig väldigt mycket genom det programmet. Igår hade dom om just SOS Alarm och vad man skulle göra. Vi har pratat om det hemma innan men när hon ser Eva så verkar det fastna med en gång. Måste nog vara en av dom bästa program som finns. Det är tom så en annan vill se dom för ibland lär man sig faktiskt något nytt.
1 kommentar:
Hej!
Tack så jätte mycket! Riktigt nöjd över den faktiskt :)
Skicka en kommentar