Ibland går saker i arv.
När det är som bäst.
Hur kunde det bli såhär?
Men det är ändå ganska häftigt att telningarna och jag kan tralla på samma låt även om den där smurfliknande versionen får en att tänka på piller med någon cool bild på, visselpipor och lagerlokaler.
Men det är inte bara den här låten som går här hemma. Här går många smurfliknande låtar. Högt, länge och om och om och om igen.
Jag förstår inte riktigt tjusningen. Förstår den inte alls. Men ska jag vara ärlig så gjorde nog inte mina föräldrar det heller. Jag tror de ville ha den såhär.
Tre generationer bara sådär. Kommer bli spännande att se generation fyra sedan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar