Jag har länge funderat på detta med tatuering, tattoo, gaddning eller vad man nu kallar det.
Jag har funderat och kommit fram till att jag skulle kunna tänka mig något fint. Problemet är väl bara vad något fint är och var detta något fint ska sättas.
Men idag hittade jag en. Jag funderade på om jag skulle överraska kära maken och sätta den på insidan av låret men till slut så blev det på underarmen. Och grant blev det och det speglar lite av mitt nya jag.
Gnuggisar is da shit. Där satt den, i alla fall i fem minuter innan min ömtåliga hud började protestera och jag fick ta bort den. Det är väl det som är fördelen men gnuggisar. Att de är lätta att ta bort när man tröttnar. Men fördelen med riktiga saker måste nog ändå vara att de är fasen så mycket snyggare. Jag skulle tro att den fördelen väger tyngst.
Denna hade jag kunnat tänka mig. Speglar nog mig. Hur alla tror att jag är en sådan ängel med de ska bara veta liksom. Jag har funderat på den fram och tillbaka och tänkt att den nog hade blivit väldigt fin i nacken, precis där ryggen börjar om man säger så. Men det lär nog aldrig hända även om jag är sugen. Jag vet inte om jag är tatueringsmänniska även om jag tycker det är grymt snyggt ibland.
Man jag måste säga att den är i alla fall snyggare än gnuggisen.
5 kommentarer:
en sak jag alltid ångrat är just att sätta min tatuering på ryggen.. jag kan aldrig se den själv.. mycket störigt tycker jag :(
Jag ångrar min tatuering i nacken... Syns nästan alltid, ser fult ut med halsband på och det gjorde oooooont, ont så jag minns det 12 år senare. Och då har jag ändå fött två barn där emellan! Och nu har den blivit suddig och behöver fyllas i. Ännu mer ont...
Då var det bestämt, snabbt och lätt. Ingen tatuering i nacken för frugan. Känner jag frugan rätt så lär det inte bli någon heller ;-) / Nettan
Tänk om en hormonstinn 18-åring lyssnat på råd lika bra som du ;)
Skicka en kommentar