Det sägs ju att plötsligt händer det och ja, jag kan intyga att så är fallet.
Plötsligt yr den lilla omkring efter middagen. Hon tömmer diskmaskinen, det hon når, hon sätter i diskmaskinen, hon tömmer handlepåsar, hon sätter in i skåpet, hon ska sätta saker på rätt plats i matkällaren.
Och där står vi och funderar vad som hände liksom. Vi har blivit Tasmanian devilade utan att vi hunnit med att inse det. Men det är bara att inse, och att tacka och ta emot för denna gången, att plötsligt bara händer det. Och det gäller att njuta av det för imorgon kommer det garanterat plötsligt vara precis som vanligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar