2014/11/29

Den längtande sucken är tonåringens suck av snuskiga fantasier

Det kan hända att det finns tillfällen då hon känner sig lite extra gammal. Sådan tillfällen när det är dags att kora de där sexiga männen.

För när den där listan med världens tio sexigaste män kommer upp och man måste googla godingarna för att veta vilja de är, ja då är man lite till åren kommen.

För jag minns, en gång för länge sedan när frugan var ung, när den där topp tio på sexigaste männen gjorde att man dreglade bara man såg namnen.

Tom Cruise, George Clooney, Johnny Depp, Mel Gibson och Jon Bon Jovi var namn som fick tonåringar att smällta då. Nu när de där tonåringarna är kvinnor i 40 minus åldern så är det fortfarande namn som får en att dra lite efter andan.

Men den där längtande sucken är tonåringens suck av snuskiga fantasier som fanns då. För på något vis har dessa sexiga männen inte längre den släta hyn, det mörka håret och de svällande musklerna längre. På något vis har de åldrats medan en annan naturligtvis fortfarande är ung och fräsch. Ja eller kanske inte men en flicka kan väl drömma.

Man inser dessutom att man inte är någon ungdom längre när man faktiskt kan tycka att de där grånande, åldrande männen med rynkor kring ögonen fortfarande är väldigt sexiga, vissa i alla fall. Att ålder faktiskt är en stark sexfaktor det också.

Det i alla fall tills en pojkspole på 25-isch kommer och råkar ha uniform. Brandman, polis, militär you name it. Då kan det hända att det pirrar lite extra i tant.

2014/11/27

Tiltat i pannan "Pålitlig lyssnare"?

Så har vi det där klassiska syndromet "Kom och prata med tant Nettan även om ni inte känner henne".

Jag kan inte förstå hur det kommer dig att helt okända människor kan börja prata och berättar saker för mig. Helt klart känner jag mig lite ärad men jag vet inte vad det är som göra att folk öppnar sig så för mig. Jag börjar tro att det står tiltat i panna "pålitlig lyssnare" eller något liknande.

Idag när jag traskade in på affär ett möttes jag av en medelålders kvinna. Och plötsligt började hon berättar om sonen som höll på att renovera ett torp, hur det mitt i allt grävande hade fått gräva ner hunden eftersom den blivit dålig och dött,  hur de väntade på pannan, hur de funderar på värmesystem som för tillfälligt bestod av en kamin, hur de hade fått måttbeställa ytterdörren och så vidare. Allt detta berättade hon för mig för att komma fram till att hon i sin korg hade lite ljusstakar till fönstrena för att liva upp det tomma torpet.

Jag har absolut inget emot att folk pratar med mig men blir så konfunderad vad det är som gör att de verkar kunna vara så öppna. Jag har inte en aning faktiskt men ett väldigt intressant fenomen. Det är vid dessa tillfällen man önskat man kunnat lite mer om mänsklig psykologi. Det hade varit intressant och ställt frågan till den som börjat prata om varför de valde just mig. Troligtvis hade de inte vetat det och jag hade ju inte velat göra dem generade.

Jag hade dessutom en äldre dam på samma affär som började diskutera pepparkaksbak med mig. Hon hade bakat pepparkakor hela sitt liv och nu kunde hon inte riktigt komma på vilka kryddor hon skulle ha i.

Nettan till undsättning när jag lotsade henne på rätt spår när vi stod där och diskuterade pepparkakskryddor. Den där nöjdheten i tantens ögon när vi löst pepparkakskrisen var helt obeskrivlig. Att mina ord hade hjälpt henne att minnas vad hon skulle ha utan att på något sätt förminska henne gjorde min kväll.

Det behövde jag för affär två var helt ärligt en nära döden upplevelse. Helt sjukt mycket folk och jag fick en riktig Ullaredskänsla fast på Maxi. Men det är en annan historia.    

2014/11/24

Tant Noj nojjar till det

Tant Noj nojjar för tillfället över vissa djur.

Då Tant Noj nu är ute och springer om kvällen, på ett sådant där ställe som förr benämndes som elljusspår men som idag består av helt vanliga lyktstolpar som står på lagom avstånd från varandra. Om kvällarna är det nu mörkt så in i skogen ser man inte. Men man hör saker.

Och Tant Nojs hjärta slår inte bara fort av ansträngningarna av löpningen utan även av nojjande över att stöta på något skogslevande djur.

Prasslande, grenknäckande och andningar gör att Tant Nojs ögon troligtvis, om det varit ljust ute och något kunnat se, varit vitt uppspärrade. Samtidigt har Tant Noj koll på vilka träd man skulle kunna gömma sig bakom ifall det skulle komma ett vildsvin eller en älg utrusandes. För det är just dessa, vildsvin och älg, som Tant Noj faktiskt är säker på att hon kommer att springa på där ute i skogen, på den trygga upplysta slingan.

Nu visade det sig att det borde vara något helt annat Tant Noj borde nojja över. För när hon kom springandes, där den upplysta slingan hade övergått till asfalt med hus vid sidan om, som det hände.

Från ingenstans, fast det var ju inte riktigt sant eftersom Tant Noj såg precis varifrån, kom en stor svart hund rusandes mot henne. Den svarta hunden skällde arg och Tant Noj utstötte ett skrik som inte riktigt går att beskriva men som var som ett löjligt falsettskrik blandad med andfåddhet och samtidigt tog hon något balettliknande , skutrande löpsteg med armarna viftande med händerna vid ansiktet. Tant Noj såg troligtvis mycket rolig ut för utomstående just då.

Hussen ropade på hunden och Tant Noj hörde hur hunden vässade sina klor mär den gled på asfalten när den tvärnitade.

Tant Noj, som var väldigt trött innan denna händelse, fortsatte den lilla biten hem fullpumpad med adrenalin.

Så nu är Tant Noj en erfarenhet rikare. Ibland nojjas det över helt fel saker även om det troligtvis fortfarande är vildsvin och älgar som kommer finnas i tankarna vid nästa löprunda. 

2014/11/21

Hur fasen hamnar de där?

Vissa saker är ett mysterium som man liksom inte kan nysta upp hur mycket man än funderar på det.

Skor kan vara ett sådant. Nu menar jag inte de som ockuperar hallen även om det också kan vara ett mysterium var alla skor förökar sig någonstans. Kan vara i den mörka garderoben då jag har hört att spännande saker kan hända i mörker.

Skor som är ett mysterium är de ensamma skorna som kan vara liggandes vid vägkanten. En ensam sko men hur hamnade de där?

Hade det varit en mobil, nycklar, kaffemugg hade det varit lite mer förståeligt då det faktiskt kan hända att de hamnar på biltaket när andra grejer ska lastas in. Och kör man sedan så kan jag tänka att de där andra sakerna kan bli luftburna. Swisch, borta.

Men jag har lite svårt att föreställa mig att man skulle lägga vänsterdojan på biltaket. Jag kan liksom inte ens komma på en möjlig anledning till att göra det så det är inte därför det ligger en ensam doja lite varstans på någon random vägren.

Det skulle kanske kunna vara så att när någon i bilen blir varm om tassar och vill lufta dem så kanske detta sprider en odör som gör att någon annan öppnar fönstret för att vädra och samtidigt hänga ut skorna gör att lufta dem varav den ena flyger iväg. Eller kanske inte.

Det skulle kanske kunna vara så att ett grällsjukt par åker bil och som straff sliter den ena av den andra den ena skon och hivar ut den från fönstret. Haha, du får minsann hoppa rundor på ett ben för du har bara en sko. Typ. Eller kanske inte.

Det skulle kanske kunna vara så att det är något utkast från någon skoätande svart hål som finns i en mörk garderob där skor förökar sig och som kastar ut de gamla.  Eller kanske definitivt inte.

Så de där ensamma skorna som ligger ut med vägen är fortfarande ett mysterium för mig. Hur fasen hamnar de där?
   
Viktiga saker fyller mitt söta huvud. Verkligen.

2014/11/18

Omättliga och ständigt hungrande efter varandra

Några toner som strömmade ur högtalaren. Toner som jag så många gånger hört men som idag tog tag i mig.

Som i ett trollslag hade de transporterat mig 23 år tillbaka i tiden. Välbekant dofter och känslor strömmade över mig.

Lukten av välbekant duschtvål blandades med doften av cigarettrök. Känslan av halvfuktig rulltobak mot mina fingertoppar. Känslan av den gammal, sticksig 70-talssoffa mot mina ständigt nakna lår. Känslan av nyförälskelsen som likt en orkan drog genom min kropp som aldrig kunde få nog av honom. Omättliga och ständigt hungrande efter varandra. 

Du underbara ungdom som hade sin charm. 

De där tripperna är så underbart att få. Ibland är det en doft, ibland en känsla och idag var det en låt. Den underbara nostalgitrippen.

2014/11/13

För sådan är någon

Ibland kan det helt enkelt bli fel. Det kan bli väldigt, väldigt fel. I alla fall om det är så att man inte stannar upp några sekunder för att verkligen se vad man håller på med.

Om man säger att någon skulle få för sig att skriva ett meddelande med väldigt, väldigt vuxet innehåll i som är ämnat för en viss person så är det väldigt, väldigt viktigt att det hamnar hos denne också.

För låt säga att någon är på väg att skicka detta meddelande med väldigt, väldigt vuxet innehåll till någon som absolut inte är ämnad att läsa det som dessutom skulle råka vara avkomma till någon och en viss person. 

Det hade varit risk för men för livet för avkomman då det faktiskt är så enligt avkommor att någon, alla någon, och en viss person, alla viss personer, enbart skulle få för sig att göra sådant som stod i meddelandet vid avling av avkomnor om ens då.

Men som tur var såg någon det stundade misstaget i tid, innan fingret hamnade på sänd, och situationen var räddad och en viss person fick det istället. Ja även avkomman räddades från men. Ja någon också, i alla fall från den där jobbga förklaringsbiten.

Någon kommer fortfarande ihåg när denne i sina barndoms glada dagar tittade på Sköna söndag eller var det kanske i smyg på Fräcka Fredag och krävde förkkaring från sin egen avlare att förklara vad oralsex var. Vad någon kommer ihåg så fick denne ingen förklaring på detta men någon minns att avlaren började skärs salladen i ett rasende tempo. Någon förstår plötsligt avlaren mycket bättre nu, hur sådana där frågor liksom överrumplar.

Någon minns också hur denne faktiskt lyckades, eller snarare misslyckades, att skicka ett sådant där meddelande med väldigt, väldigt vuxet innehåll till sin andra avlare. Någon kan tänka sig att det var en väldigt, väldigt jobbig situation men insåg att någon faktiskt var tillräckligt gammal för att skicka sådan meddelande även om det var ämnad till en viss person.

Någon har i alla fall lärt sig något idag. Att alltid kontrollera vem pilen står på. För meddelande som är ämnade till en viss person är just ämnade enbart för denne. Helt klart är någon klokare nu, mycket klokare. I alla fall till nästa meddelande skyndsamt ska skickas iväg. För sådan är någon.

2014/11/11

Nöjd och tillfredsställd pustar man sedan ut

Vissa saker ska man helt enkelt hålla bakom stängda dörrar i hemmets lugna vrå.

Stängda, och gärna låsta, dörrar och persienner som är väl skevade för att grannar inte ska chockas. I ett insynsskyddat rum kan man sedan plocka fram alla attiraljer som behövs för att kunna bli totalt urlakad.

Så kan man äntligen starta tv för att få rörliga bilder på de lättklädda männen och kvinnorna. De rör sina blanksvettiga kroppar i ett hårt tempo. De pustar och stönar när tempot ökar.

Själv tar man fram hjälpmedel och pulsen ökar. Svetten tränger fram i pannan när man försöker följa med i deras tempo.  De hejar på varandra och självklart vill man inte vara sämre än de och slits med i deras hejarop.

Till slut faller man ihop i en hög, med hjälpmedel slänga till höger och vänster, när man nått målet med svetten lackandes.

Nöjd och tillfredsställd pustar man sedan ut.

Hemmaträning är fasen da shit. Dock ser man inte så graciös ut som de på tv:n när man ligger där på magen intrasslad i gummiband som liksom drar ihop en på ett väldigt icke sensuellt vis. Man ligger där böjd som en banan men problemet är bara att man normalt inte ska vara så värst böjbar på det hållet. Men vad fasen,  kan de hurtbullarna det på tv:n så kan väl jag.

Fast jag försökte fnittrade, fortfarande intrasslad i det där gummibandet, ta mig loss och det enda man kan göra är att släppa handtagen som i en rasande fart begav sig ner mot fötterna. Swisch och jag var lös.

Vem har påstått att hemmaträning bara är tråkigt? Inte jag.

2014/11/10

Bara för att män har ett eget namn på sin onani måste vi kvinnor också ha det?

Ibland tar det lite tid att bearbeta saker. När man hör något och tycker att det låter toppen. Men så börjar man fundera och plötsligt låter det inte alls så toppen som det gjorde från början. Startsträckan är liksom lite lång.

Kvinnlig onani har varit på tapeten igen. Det är väl bra att det kommer ut i ljuset för att få bort den där tabustämplen som verkligen är fastetsad vid detta ämne. Men målet var denna gång att ge kvinnlig onani ett eget namn.

Joho, toppen tänkte jag först. Sedan såg jag förslagen och började fundera på om det verkligen var nödvändigt att namnge något som faktiskt redan har ett namn.

Men allt är ju för att män har ett eget namn på sin onani även om det kanske inte är det mest läckra och tändande ord som finns. Det var de som tyckte att vi kvinnor också kunde använda runka. Nej, säger jag direkt. Runka är för det manlig könet som har något att runka av så att säga.

Andra förslag var:

Pulla: Alltså pulla är en höna. Känns inte alls som om det skulle vara ett namn på onani. Tummen ner.

Gnugga: Men snälla, vi är väl inga trisslotter även om målet är att uppleva extas när högsta vinsten delas ut. Tummen ner.

Klittra: Det var många som gillade det. Inte jag. Det känns som ett tramsigt ord som kommit till av att förvränga en del av det kvinnliga könet. Det känns absolut inte som ett ord man skulle kunna använda. Känns nästan som om det skulle bli ännu mer tabu. Tummen ner.

Ibland känns jämställdheten lite överdriven. Bara för att män har annat ord än onani på sin akt måste vi kvinnor också ha det? I detta fallet tycker jag faktiskt inte det. Jag tycker att onani funkar alldeles utmärkt. Jag får kanske ändra mig sen när alla börjar diskutera klittra men jag tycker det låter genant. Mycket mer tabu-aktigt än onani

Så vi får väl se vad som kommer att hända med den kvinnliga onanin. Förhoppningsvis fortsätter vi alla oavsett namn.

  

2014/11/09

Får familjen plutt fason på plutteriet?

Då var det dags att vara lite experimentell. Visst låter det spännande?

Att experimentera är ofta spännande. Men i detta läget vet jag inte om det kommer att bli så spännande som det låter.

Sköljmedel, detta mjukgörande medel som är fullproppad med härliga kemikalier. Kemikalier som vi sedan har inpå våra kroppar och som gnider sig in, dag efter dag.

Jag har under en tid funderat på detta. Främst eftersom både jag och tjejerna har väldigt känslig hy och får pluttar hur enkelt som helst. Den lilla telningen har dessutom eksem på benet som inte vill ge med sig. Så nu är det dags.

Jag släppte bomben igår, kanske ingen bomb då eftersom det mer var ett förslag men experiment och bomb hör ihop i många fall. Det blev inga hejarop från min kära make precis. Det blev till och med kalla handen.

Det går faktiskt inte att ta på sig ett par jeans som inte har blivit tvättade med sköljmedel sa han. Jag hoppas inte han har rätt för då får jag kanske ställa klockan tidigare för att lyckas åma mig i mina byxor. För våra, mina och tjejernas,  kläder är nu tvättade utan sköljmedel.

Det är helt klart värt ett försök för att se om familjen plutt kan få ordning på plutteriet. Det är helt klart värt ett försök.

Det är detta jag måste tänka på under första tiden innan man har vant sig vid icke, supermjuka kläder. Så nu håller vi alla tummarna för att det hjälper.

2014/11/07

Gammal, kränkt och räddad

Man, si sådär normalstor sådan, hund, si sådär normalstor medel a' 40 kg.

Hund tillhör den äldre sorten. Den riktigt gamla sorten som inte är så lätt på tassen längre.

Mannen tillhör dock inte den äldre sorten. Fast de är kanske beroende lite på vem som tillfrågas. Mannen tillhör det där mellanlägget, lite lagom helt enkelt.

Mannen släppte ut hunden som snällt tassade bak för att uträtta sina behov. Mannen gick efter med sitt pannlampa a'la pussylight i pannan. Och det var då det hände.

Hunden tassade lojt upp för den lilla smala trappan, på sina gamla stolpiga hundben, till altanen. Mannen som för sin inre syn kunde se hur hunden tog sig rumlandes ner för trappan gjorde det enda han kunde för att rädda situationen.

Med ett stadigt, starkt tag lyfte han upp hunden. Hunden muttrade lite, bara sådär som en gammal lättkränkt hund kan göra, och efter två steg ner började han även att sprattla lite. 

Mannen höll honom i sitt stadiga grepp, för skulle han tappa honom nu hade liksom hela räddningsaktionen varit förgäves. Hunden sprattlade mer och visade sitt missnöje tydligt. När mannen kände gräset,  ja kanske inte bokstavlig men fast mark i alla fall, så satt han ner den sprattlade, kränkta hunden på marken. Gammal och lätt dement tassade hunden iväg och hade troligtvis redan lagt händelsen bakom sig.

Det hade dock inte mannen som snällt berättade det för sin kvinna när han kom in. Kvinnan, som hade en otrolig förmåga att visualiserar saker både på gott och ont, såg hela scenariot för sitt inre. Och eftersom kvinnan såg allt var det lika bra att visa alla andra vad som hände också.

Som vanligt har mannen och kvinnan inget men kära maken och frugan att göra. Yeah right. 

2014/11/04

Jag funderade på om jag vågade titta på bilden. Vad kunde jag vänta mig?

Jag läste de två meningarna som stod skriven på en av de alla sociala nätverk som finns på stora internätet.

“Fick en ny soffa. Gav den nytt liv med hjälp av min mamma”

Jag funderade på om jag vågade titta på bilden. Vad kunde jag vänta mig? En ny skinnklädsel? Tunn beige med något mönster av någon blomma, några namn, några födelsedatum och en svart tribal. Nya nitar med amalgamfyllning? Ny stomme av vita polerade ben? Fransar som hänger i nederkanten av något som kommer från Rapunzel?

Jag tog mod till mig. Men se där, en helt vanlig soffa. Målad och omklädd. Kan undra om personen lagt mamma som stoppning då?

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails