2014/03/31

Ord som är hur naturliga som helst men ändå börjar jag skruva lite på mig när jag hör dem

Nu är det ju så att vissa ord har jag lite svårt för. Ord som är hur naturliga som helst men ändå börjar jag skruva lite på mig när jag hör dem.

Efter ett återbesök hos tantpetaren idag med mackapärinsättning igen så visste jag att hon skulle börja fråga innan jag skulle bli uppbjuden i den där stolen.

Jag satt lite på spänn och väntade på att hon ställa fråga: Har du haft samlag de senaste dagarna så vi ska vara oroliga?

Samlag. Alltså jag känner mig som en liten skolflicka som blir påkommen med handen i kakburken när det ordet används. Jag tänker på en gammal fröken som med sin pekpinne talar om att samlag har man bara när man ska avla sin avkomma som sedan kan ta över gården med alla kossor. Jag tänker på ett par, frigida, som med släckta lampor försöker föröka sig och därför måste göra det. Det finns liksom inget sexigt alls i det ordet.

Så jag började skruva på mig lite lätt när jag insåg att nu kommer den.

“Har du haft sex den senaste tiden?”

Av någon anledning tyckte jag inte frågan alls var jobbig. Sex låter så mycket bättre. Något som två stycken som älskar varandra och inte kan låta bli varandra sysslar med. Något man gör tillsammans och som man längtar efter. Något som man kan bygga upp spänningen för en hel dag.

Så jag babblade på att det var säkert att sätta in den där mackapären för vi hade tänkt oss för och varit säkra.

Så mackapären är äntligen på plats efter alla turer. No entrance på en vecka sa hon. Herregud tänkte jag.

Men att två ord, som faktiskt betyder samma sak, kan få mig att känna så olika.

2014/03/27

Vem har skrivit några snuska berättelser? Jag, jag, jag

Vem drömmer om att skriva en bok?

Jag, jag, jag.

Vem har en otrolig snuskig fantasi?

Jag, jag, jag.

Vem har skrivit några snuska berättelser?

Jag, jag, jag.

Vem inser att hon hade kunnat varit rik och berömd om hon bara att blivit färdig att skriva en tanksnuskbok?

Jag, jag, jag.

Vem känner sig lite sur över att Mr Grey inte kommer från hennes fingrar som frenetiskt dansar över tangenterna?

Jag, jag, jag.

Vem funderar på att lägga barnen tidigt ikväll för att hon är sååå trött för det har absolut inget med att göra att hon måste läsa vidare om Mr Greys alla nyanser?

Jag, jag, jag.

Vem, vem, vem? Jag, jag, jag.

Typ.

2014/03/24

Något rätt gör man ju tydligen ändå

Just nu är jag 2 meter lång, kanske till och med 2,5 meter.

Jag kan många gånger känna mig som en dålig mamma som inte gör annat än att tjatar på mina telningar. Sådär som troligtvis många av oss känner har jag lärt mig. Och när man får den här känslan, ganska ofta då, så funderar jag på om man verkligen ger tjejerna de redskap inför livet som de behöver. Som till exempel att se rätt och fel, att de är snälla och omtänksamma mot sina vänner.

Så hur stolt blir man inte när man får berättat för sig vad den stora telningen gjorde för en kompis häromdagen.

Ett gäng hade börjat prata om illa om en vän och min stora tjej hade sagt ifrån att de minsann inte skulle göra det för det var hennes vän och så gör man inte. Detta hade hon sagt till dem rakt ut.

Hon hade stått upp för en vän och hon gjorde det med råge.

Jag pratade med henne idag om det och sa till henne att det var precis så som man ska göra. Att säga från när någon far illa. Hon är precis lika blödig som jag är så jag riktigt såg hur rörd och stolt hon blev och att det glänste till i hennes ögon.

Och hur stolt jag är över henne går liksom inte att beskriva. Något rätt gör man ju tydligen ändå.

485176_578254908853117_269516804_n

2014/03/22

Ibland väljer man att bjuda på sig själv och ibland blir det bara så

Tänk er följande scenario.

En kvinna kommer hem till en annan kvinna för att titta och prova ett par byxor. Kvinna 1, vi kan kalla henne kvinna N, blir inbjuden att följa med kvinna 2, vi kan kalla henne kvinna M, in och följer snällt efter. Det gå genom ett kök och kommer in i ett större rum där kvinna M tar fram byxorna som skulle tittas och provas. kvinna N vänder då sin blick till höger.

Kvinna N är då på väg att skrika allt vad hon kan men lyckas behärska sig. Istället kommer ett ynkligt kvidande fram ur henne, jag skulle tro att ett tyst fy fan också undslapp hennes läppar, när hon samtidigt vänder på klacken och lika snabbt som hon kom in nu åter står i köket.

Kvinna N har nu en puls på säkert 500 och tror att hjärtat ska trycka sig ur bröstkorgen, hyperventilerar som en tok och börjar få svettpärlor i pannan. Hon tar tag i en köksstol med båda händerna och lutar ner huvudet för att försöka hämta sig och lugna ner sin kropp som är i akut flyktläge, superakut för att vara exakt.

Anledning till denna reaktion var att i ett litet terrarie satt en stor hårig, åttabåt, sak. Sådana stora håriga, åttabana saker har kvinna N väldigt svårt för att enbart se på bild och här satt en livs levande som säkert hade kunnat fräta sig ut från den där glasburen med hjälp av sina giftiga käkar. Och kommer en sådan lös hade kvinna N suttit mycket pyrt till eftersom hon visste att sådan stora håriga, åttabana saker har stora planer på att ta över jorden (det ser väl alla på deras pliriga små blickar).

Så med detta i tanken var det en självklar att kvinna N reagerade som hon gjorde även om hon nog tyckte det var lite pinsamt ändå. Men vi ska inte glömma att kvinna N blev helt tagen på sängen i detta ärende.

Kvinna N fick dock ett par perfekta svarta byxor med sig hem och hon gjorde säkert kvinna M:s dag och då menar jag inte genom att köpa ett par byxor.

Så kan det gå för vissa och såhär i efterhand kan kvinna N svära på att den stora håriga saken nog hade en meter mellan tassarna. Kvinna N får fortfarande rysningar bara över tanken på hur när hon var, helt ovetande till en början (vi pratar många sekunder här).

spidder

Kvinnan i berättelsen har förstås inget med den som skriver att göra. Lovar……

2014/03/20

Annat säkert preventivmedel?

För några veckor sedan var jag hos tantpetaren och skulle byta den där grejen som ser till att de små simmarna kör ihjäl sig i svängarna. Det gick ju inte så bra med den saken när det var så att tantpetaren helt enkelt inte kunde hitta de där små snörena som skulle göra att den kunde tas ut.

Det hela slutade en och en halv vecka senare på gynakuten när det visade sig att mitt första besök verkade ha gett mig en fin liten äggledarinflammation av något slag. Penicillinkur för typ hästar eller kanske till och med elefanter sattes in och jag tog sista idag. Jag känner mig väldigt pigg och kry i kroppen nu men som sagt att efter den mängden så vore det illa annars.

Det positiva av mitt andra lilla besök var då att den äkta, äkta tantpetaren utan problem hittade vad den första tantpetaren letade efter och kunde utan problem avlägsna den. Detta till ägaren lättnad helt utan smärta eftersom det var det som skrämde henne från början. Men ut kom den utan problem.

Problemet var kanske snarare då att nu kunde de ju inte sätta in en ny när innan jag var friskt. Jag hade tydligen även samma bacilusker som förr gjorde att de dog i barnsängen. Jag förstod liksom allvaret i det hela och fällde naturligtvis en tår av självömkan. Det där med att vara blödig stavas nästan Nettan, jag lovar.

Så med tanke på min analytiska sida då har nattens dröm givetvis blivit härrörd till avsaknaden av mackapären som har ihjäl simmarna i svängarna. För i natt har vi varit på Curakliniken och fått tillbaka ett befruktat embryo bestående av åtta celler. Ett helt perfekt embryo men andra ord.

Med tanke på att tanken på fler barn ger mig lite rysningar så är ju frågan hur det kommer sig att vi nu i natt fått, helt självmant då för sådan behandlingar är liksom inget man gör för nöjes skull kan jag säga. Helt säker av rädsla att vi helt sonika ska lyckas med konststycket, en gång till, att helt själva råka tillverka ett litet liv till. Vad är oddsen för det liksom?

Så jag blev lite glad när jag faktiskt fick en tid till återbesök och ny mackapärinsättning redan nästa vecka. Sedan måste jag säga att det var väldigt kallt och rått av dem att dagarna efter skicka ut ett brev och flytta fram, hallå hur tänkte ni nu alltså, tiden ytterligare en vecka. Mycket rått gjort måste jag säga.

Men bra mår jag i alla fall och det är alltid något. Eller hur?

 raggsockar 
Annat säkert preventivmedel?

2014/03/18

Att njuta av det lilla

Jag går.

Den stenbeklädda gången knastrar under mina fötter. Fåglarna har börjat tävla om vilken som först kan hälsa våren välkommen. De kvittrar och kvittrar och deras prat fyller mig.

Jag går.

Jag möter en kvinna med en  hund. Hon pratar tyst i sin telefon som om hon inte vill störa fåglarnas välkomstsång. Hon tittar upp och nickar åt mig.

Jag går.

Jag drar in den regntunga luften. Jag tar ett djupt andetag och sluter för en sekund mina ögon. Det luktar jord och gamla löv. Löv som sakta kommer att förmultna för att ge liv åt det som komma skall.

Jag går.

Jag möter en man med raska steg. Han har en reflexväst på sig. I öronen har han hörlurar. Kanske lyssnar han på någon spännande ljudbok. Han missar fåglarna. Han tittar på mig, ler och säger hej. Lite sådär försiktigt som man gör när man har hörlurar av rädsla för att skrika ut sitt hej.

Jag går.

Jag hör ett sakta brus i fjärran. Sakta börjar vinden hoppa från trädkrona till trädkrona och till slut träffar den mig. Mitt hår blåser åt sidan och en kall hand smeker min nacke. Jag drar jackan tätare kring mig.

Jag går.

En löpare susar förbi mig. Hans rödbeklädda fötter tar honom snabbt framåt och snart ser jag honom inte längre när han försvinner bortom  kröken. Jag undrar om han kommer att löpa om mig igen.

Jag går.

Ett tåg rusar snabbt förbi borta i fjärran. Ett tåg fullt med människor som antingen är på väg till eller på väg bort från något. Kanske sitter en pappa och längtar efter att få komma hem och krama sina barn som han inte träffat på hela dagen. Kanske sitter där en chef på väg till ett viktigt möte.

Jag går.

Från en kulle kommer en ung kvinna och man gåendes från. Kanske är de ett nyförälskat kärlekspar som var tvungna att stjäla en stund tillsammans eller så har de kanske bara tittat på utsikten.

Jag går.

En bäck porlar när mängden vatten tungt pressar på. Det skummar vitt över det gula vattnet. Det luktar lite lätt av järn.

Jag går.

Jag möter fyra äldre herrar. De hälsar glatt och fortsätter sitt viktiga samtal i samma stund som jag är förbi. De skrattar och pratar när de med raska steg försvinner bakom mig.

Jag går.

Den regntunga luften nyper mig i kinderna. En ilning av vällust går från min nacke och följer min ryggrad. Tänk vilken tur jag har som har möjlighet att njuta av det som finns runt mig. Att jag kan värdesätta de små sakerna. Att jag idag bestämde mig för att verkligen se och höra vad som händer under min lilla promenad runt sjön. Det finns troligtvis mer.

Jag går.

2014/03/16

Fototriss ~Grodperspektiv~

Oh, no…

DSC_0041

DSC_0042

DSC_0043

Det kan hända att det är det sista denna grodan ser. Rest in Peace Mr Frog.

Fler trissar hittar du HÄR.

2014/03/04

Jag gästbloggade

Jag fick en förfrågan om jag ville skriva ett gästinlägg om barnlöshet, ur vilken vinkel jag ville.

Jag blev otroligt smickrad att bli tillfrågad och började genast fundera vad jag skulle skriva. Som vanligt blev det ju så att när jag väl började skriva så flöt det bara på. Det svåra var nog snarare att inte sväva ut och gå in i en massa detaljer. Detaljer som säkert hade lyft inlägget lite men jag ville främst förmedla känsla. Jag tror jag fick fram den hyfsat bra.

HÄR kan du läsa mitt inlägg om du vill.

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails