2012/04/30

Lite omen såhär i hedniska tider

Det händer ibland att jag plötsligt ser samband med vissa siffror eller om man tänker efter så kan vissa siffror återkomma i olika skepnader.

Idag är det som bekant valborgsmässoafton. Och det var med det i tanken när jag var på affären tidigare idag. Handlade morötter helt ovetande vad lite siffror skulle göra med mig.

untitled

666 gram morötter. 666 vet vi väl alla vad det betyder. Tänkte inte så mycket mer på det mer än att jag kände ett litet omen såhär valborg och allt. Så såg jag priset och med ens såg jag ju då det dolda budskapet i det också. Som för att dölja 666 hade det helt enkelt hoppat över 3 från första siffran till andra. Ja jäklar, omen började hopa sig en efter en.

2012-04-30 21.16.01

“Särskilt trodde man, att på Valborgsmässonatten (mellan den 30 april och den 1 maj) häxorna red på kvastar eller getabockar till de gamla offerplatserna, i synnerhet till Blocksberg och där gjorde ofog i djävulens sällskap. För att oskadliggöra spökeriet förde man oväsen (med rop, skott och horn) och tände eldar på höjderna. Sådan blev nämligen den kristna tidens förklaring av dessa till sitt ursprung hedniska vårseder”

Så för att avsluta allt detta så dag som gått i 666 tecknet besökte vi naturligtvis den hedniska vårelden och såg häxorna dansa in våren medans kyrkokören sjöng för att hålla dom borta. Nu återstår väl bara att ha lite ofog med djävulen då Blinkar.

2012/04/29

På en timme förändrades allt

Efter en timme på bänken i Grannhålans simhall och Lillys avslutning satt vi oss och tog en kopp kaffe. Sorlet runt oss var sådant där som inte min tinnitus alls uppskattar för att inte tala om sorlet tidigare inifrån simhallen. Det var kanske det som satt kvar och susade högt.
Vi satt där och småpratade innan vi skulle köra hem och det var då det hände.

I samma stund som jag hörde orden lämna min mun hörde jag hur fel det lät. Jag hade av någon anledning fått tillbaka min Grannhåledialekt. Hur kunde detta hända på en timme? Jag motade snabbt barnen till bilen. Det behövdes drastiska handlingar här och snabbt. För skräcken jag kände över att hamna i denna dialekt igen gjorde mig kall inombords.

På med bilen och ur högtalarna strömmade tyska ord. Jag försökte tralla med så gott det gick, allt för att glömma ordens form när dom lämnade min mun tidigare. Så stannade vi till på affären hemma i Hålan och då fick jag höra min vanliga dialekt när jag pratade med kassörskan. En sten föll från mitt hjärta och jag kunde pusta ut. Puh, vilken lättnad.

014

Jag underkastar mig er vilja

Jag tycker det är dags igen för en liten utmaning och jag gillade verkligen att underkasta mig er vilja senast så jag hoppar på att ni åter igen vill hjälpa mig.

“För att bevisa att man kan raljera över precis vad som helst, så gör vi nu så här:
En kommentar från dig kära läsare med ett ämne som jag ska skriva ett inlägg om. Ju mer kortfattad din beskrivning är, desto bättre. Ett enda ord räcker, exempelvis "Snor" eller varför inte "Makaroner". Jag kommer att välja sju ämnen bland er som kommenterar.”

Så passa på att få vara den som sitter med piskan om får bestämma. Ge mig några trevliga ämnen nu som jag kan sätta tänderna i. Hit me.

Tant Skarp var den som startade denna utmaning första gången.

Fototriss ~Text i bild~

Det är något speciellt med bokryggar. Kanske är det för att det är dom man ser när man tittar i en bokhylla, att det är dom som skvallrar om vad som gömmer sig där inne innan man drar ut boken för att kunna läsa. Det är liksom den som väcker intresset, oavsett om det är för hobby, nöje eller måsten. Sen kan ni bara tänka hur mycket text som faktiskt döljer sig i mina böcker och med ens blev allt lite större.

055

067

073

Fler trissar hittar du HÄR

2012/04/28

Jag blir alldeles var inombords

Jag höjer min blick från min datorskärm och tittar på det underbara jag har satt på väggen. En glimt av det kan göra mig alldeles varm inombords och jag känner mig lyckligt lottat. Känner jag mig lite deppig försöker jag ofta titta på det för att känna den där värmen sprida sig.

079

Fields of red

Oj vilken rödskimrande dröm jag har haft i natt. Det har varit rött så långt ögat kunde nå. Böljande små kullar med olika former omslutna av mjuka kuddar. Jag prata helt enkelt om:

Tomater.

Jag har i natt drömt om ton med ekologiska tomater. Detta har varit en helt ny upplevelse för mig och jag kan inte få bilderna ur huvudet heller. Ett hav med tomater fint nerbäddade i små lådor. Intensivt rött så långt ögat når. Djupt röda med glansig yta som man bara längtar efter att få sätta tänderna i.
Sexdrömmar kan jag försvara på något vis med tomater. Hur förklarar man det? Inte en aning men vackert var det i alla fall.

015

2012/04/27

Uttalade ord som inte är för små öron

Jag har idag upptäckt en helt ny kategori inom bilförare som jag faktiskt aldrig stött på innan. Idag råkade jag ut för det två gånger samtidigt. Oddsen borde vara ganska usla för det men så var fallet i alla fall.

Bilförare 5
Denna bilförare tar sig friheten att sicksacka sig fram på en halvtom parkering. Har man koll på vad man gör är väl detta inte så värst farligt. Problemet med dagens bilförare x 2 var att båda hade sikte på samma parkering, på den halvtomma parkeringsplatsen, och körde därför tvärs över hela och verkade bara ha ögonen på parkeringsrutan. Så där kommer jag körandes, lite sådär halvsjungandes med Rammstein dunkande ur högtalarna, och ser dessa bilar komma. Jag fick ställa mig på bromsen och med ett rejält knyck stannade jag. Då hade jag en vit Volvo så nära fronten man kan komma och en svart annan bil nästan i passagerarsidan på mig. Jag står naturligtvis rakt och dom kom alltså körandes tvärs över. Kvinnan i Volvon blänger på mig och jag kan lova att jag blängde tillbaka samtidigt som jag uttalade några, många, ord som inte är för små öron och slog ut med armarna. Kvinnan i Volvon slog ut med sina armar också för att visa att hon skulle parkera i rutan. Jag svor igen och blängde och svor igen, denna gången med utgångspunkt att hon skulle se det. Jag är glad att jag hade handlat färdigt för hon hade nog inte velat träffa mig just då. Fasen, slutar dom aldrig att dela ut körkort i cornflakes-paketen.

2012/04/26

Som en skamsen hund lämnade jag med svansen mellan benen

Stressad som fasen stegade jag in hos den lokala handlare. Dörrarna öppnades och plötsligt började bågarna blinka röt och tjuta. Jag tittade mig runt och insåg att det var jag som utlöst det. Eftersom jag är känd så vinkade dom bara in mig så jag snabbt kunde ta mitt paket bacon och betala. Gick genom kassan och då börjar fasen bågarna där blinka rött och tjuta. Som tur var var det samma personal som vinkat in mig en minut tidigare som var i kassa så jag tog skamset mitt paket bacon och lommade ut. Jag kände blickarna i ryggen på folket som stod i kön. När dörren öppnades skulle min skam fullbordas när jag tog steget ut och bågen i dörren vid ingången började blinka rött och tjuta. Jag lyfte inte blicken utan nu stirrade jag stint ner i marken och lyfte bara blicken så pass mycket att jag såg var jag gick. Som en skamsen hund med svansen mellan benen lämnade jag affären bakom mig. 
Jag har inget nytt på mig och har haft dessa kläderna på mig mängder av gånger när jag varit på affären. Jag kommer frysa i morgon när jag ska göra stan och springa på en massa affärer och inte våga ha jackan på mig eftersom jag inte vet varför den tjöt nu. Kommer bli en intressant dag i morgon.

Obs! Uttrycket känd innebär att jag är en rebell som drar kortet när jag handlat för fem kronor och sedan packar i små påsar som jag inte betalar. Jag kände bara att jag ville förklara det eftersom det tidigare rådde lite delade meningar om vad jag var känd för. Så rebell = känd.

2012/04/25

Det finns ett antal kategorier bilförare

Det finns ett antal kategorier vad gäller bilförare. Detta har jag blivit varse om nu när jag för till jobbet varje dag. Det har jag i och för sig vetat innan också men det är väl just nu när jag kör fem dagar i veckan som jag faktiskt inser att det inte bara är engångsföreteelser utan att dom finns där hela tiden i någon skepnad. Låt mig förklara.

Bilförare 1.
Bilföraren man inte vill ha framför sig på en 2-1 väg. När det är enkelväg puttrar denna sak fram i 80 km och bakom börjar en kö sakta bildas. Detta verkar denna förare gå igång på verkar det som eftersom den när det bli tvåfiligt gasa upp i 120 km för att ingen ska kunna köra om för att lagom till att det är enkelfiligt igen vara nere i 80 igen. Grr, vad får denna bilförare ut av detta idiotiska beteende, förutom att det verkar gå i brallan av tillfredställelse över att vara den som bestämmer hur stenen ska dras.

Bilförare 2.
Bilföraren man inte vill ha bakom sig på en 2-1 väg. Med sina penisförlängare med blåskimrande lyktor kan man se denna i backspegeln långt innan den är ifatt. Men när den är ifatt så sitter den som klistrad i häcken på dig. Jag vet inte vad det är som gör att den inte fattar att man vill ha lite säkerhetsavstånd och att ligga och sniffa mig i häcken få mig inte att köra fortare. Värre är det om det är en lastbil. Brr, stora saker vill man inte ha i häcken. Grr, vad för denna bilförare ut av detta idiotiska beteende, förutom att den verkar tro att den äger vägen och att alla andra ska flytta på sig och anpassa sig efter dennes beteende.

Bilförare 3.
Bilföraren man inte vill ha framför sig i en rondell. Denna bilförare gör ingen större fara förutom att den skapar otrolig irritation. För när denne kommer fram till denna cirkulationsplats så stannar den om det finns en bil i eller på väg in i den. Detta oavsett var dessa bilar befinner sig så väntar denna bilförare snällt in dom och hela rondellen mister sin funktion.

Bilförare 4.
Bilföraren man inte vill ha framför sig vid en avfart. Denna bilförare blinkar snällt höger och saktar in i lugn och ro. Helt enligt konstens alla regler. Men några meter innan denna högersväng så svänger denna bilförare plötsligt vänster för att ta ut svängen. Det spelar ingen roll om det är en liten Polo eller en Volvo men denna bilförare verkar tro att den har en 24 metare som den rattar och för att inte dra vägstolpen så måste den ta ut svängen. Dock har denna förare många gånger varit på väg att dra bilen som kör om istället.

Jag skulle kunna fortsätta ett bra tag känns det som men jag lämnar några till er också. Jag är ingen 10 poängare (9,5) i trafiken men jag försöker tänka mig för och tänker på mina medtrafikanter och därför retar jag mig väldigt mycket på idioter som inte gör det. Så snälla tänk er för en gång extra när ni är ute och rattar. Vi vill alla komma hem till dom som väntar där hemma.   

 

Skofetisch eller bara skogalen? Utlottning på rabatt på skor.

Vad säger ni? Jag har traskat på här i 3,5 år och inte haft en enda utlottning av något slag. Det är inte riktigt min grej men nu har jag minsann kommit över en grej som jag tyckte skulle passa utmärkt till en sådan sak.

Så vad sägs om att få 150 kronor i rabatt hos Heppo.se. Rabatten gäller till den 15 maj så skynda, skynda. Allt du behöver göra är att gissa på följande fråga.

Vad blir summan av min och kära makens skostorlek tillsammans?
Exempel 30 + 35 = 65.

2012-04-21 10.01.46

Ni har fram till den 5 maj på er. Då drar jag en vinnare om det är fler som har svarat rätt. Är det ingen som svarat rätt drar jag på alla svar, så generös är jag. Tänk på att jag måste kunna nå er på något vis om ni vinner.
Jag kräver inte att ni länkar till inlägget om ni har egen blogg med det är ju alltid trevlig.

Så vad väntar ni på? Det kan inte bli enklare att tjäna 150 kronor.

2012/04/24

“Brist” på klädstil?

Molly tittade på mig.
-Ska du ha det på dig mamma frågade hon.
-Ja svarade jag henne eftersom det var precis min tanke.
-Men mamma, det är inte speciellt… äh… fint svarade hon mig då.

Jag tittade ner på mitt klädval, som jag hade haft många gånger. En helt vanlig svartvit skjorta, oknäppt, med en svart tröja under. Jag började fundera på vad som kunde vara fel med det men kom inte på något.
Så slog det mig. Tänk om det är en sådan pinsamhet som barn tycker om sina föräldrar. Som när kära far envisas med att ha kragen uppåt på jackor fast vi befinner oss på 2000-talet och inte 50-talet. Eller när kära mor envisas med att ha alldeles för korta klänningar, sådan som inte ens är smickrande på 20-åringar. Är detta ett sådant trauma som jag nu utsätter min dotter för. Jag tittar åter ner på mitt klädval och tycker att så inte är fallet. Kan undra om mina föräldrar har gjort samma sak när vi påpekat deras “brist” på klädstil. “Det här duger riktigt bra”. Japp, jag ligger nog risigt till.

2012/04/23

Utbilda mig gärna

Houston we have a problem.

Det har kommit en sådan där teknikalitet in i mitt liv nu som jag inte riktigt förstår mig på. En sådan som gör att jag känner mig lastgammal eftersom det bara är gamla som inte förstår teknikaliteter (nu låtsas vi att det är så och alla håller med om det). Denna teknikalitet stavas:

Instagram

När ni har skrattat färdigt, eftersom det verkar som om alla har haft det i månader innan mig, så ska jag försöka förklara.
Jag installerade denna intressanta applikation på min telefon för någon vecka sedan. Jag tycker att många postar så fina och häftiga bilder på facebook från instagram och vem kan låta bli grattis saker som ger häftiga bilder. Inte jag i alla fall. Detta var tills jag insåg att det inte bara vara att ta en bild och posta. Det var lite omständigare och jag som är så stolt att jag kan dela vanliga bilder från telefonen. Men till slut fick jag iväg en bild häromdagen men jag var lost halvvägs så jag försökte dra iväg en till och lyckades även få med lite text. Dock ej den rumsrenaste bilden men jag var sådär barnsligt stolt så jag hade inte mage att ta bort den.

Igår skulle jag kolla på min telefon och då står det att jag har en follower. Say what? Kan man följa också och då är ju frågan vad det är man följer. Är det bara på telefonen? Snacka om att vara naturligt blond samt att ändå ha färgat det platinablont. Med andra ord så dubbeldum man kan bli. Det är tur att jag kan så mycket annat som är viktigt för annars hade jag legat ganska risigt till. IQ över genomsnitt borde ge lite poäng ändå liksom.

Så utbilda mig gärna (i denna pinsamhet) och berätta vad det är jag lyckats missa i hela detta. Är det kanske så att jag som vanligt bara stirrar mig blind på att det är teknikaliteter och därför låser mig hur det ska vara? Hit me.

2012/04/22

Precis lagt sina Barbie och nu försöker komma över saknaden?

Jag skrev för några dagar sedan om detta med ålder, att det är kan vara väldigt svårt att se på någon hur gamla dom är. Framförallt tänkte jag då på det yngre klientelet, tonåringarna.

Främst är det nog för att jag tycker att 15-16 åringar idag ser så små och “barnsliga” ut. Dom ser verkligen ut som om dom la sina Barbie för inte allt för länge sedan och nu försöker komma över saknaden. Alltså dom är fortfarande barn, som så bör, och inte gjort något vuxet överhuvudtaget. 038Detta blir lite kollision för egen del. För jag har alltid sett mig äldre än vad jag är. Både på gott och ont men så hade jag inte så mycket val heller. Så när jag ser dessa små 15 åringar med sina omogna åsikter så börjar jag naturligtvis att fundera på om jag också var sådan. Jag vill tro att jag inte var det och jag tror också att jag inte var det. Att jag hade omogna åsikter för att jag helt enkelt inte visste bättre hade jag säkert. Men mitt sätt var nog inte så 15 årslikt som dagens 15 åringar. Men jag tror nog att det är kanske tanken på vad jag gjorde som är lite skrämmande att dessa små 15 åringar skulle kunna göra som blir lite härdsmälta i mitt huvud. Jag kan knappt tänka mig att dom har kysst en pojke och det steget till vad jag hittade på är så långt som det kan bli. Så det är kanske just det som jag har svårt att förstå. Att det faktiskt var jag som gjorde saker som man kanske inte ska syssla med i den åldern. Att det faktiskt var jag som la min ålder åt sidan och låtsades vara mycket äldre än jag var. Eller så är det helt enkelt så att jag nu blivit gammal och det är därför dom är barn. Jag var kanske precis likadan fast jag tror annat.

Så på min fråga som jag ställde häromdagen på hur gammal jag är på bilderna så är svaret precis det Anneli har skrivit. Jag är 15-16 år på dessa bilder och det som är spännande är att jag fått svar både på 18 och 23. Så det är inte lätt att se helt enkelt.

041

 

2012/04/21

En eftermiddag i Barnens skog

Barnens skog. Wow, vilket ställe. Vi packade fikakorgen och begav oss ut i det otroligt härliga vädret som dessutom har ordnat årets första solbränna.

Först lite djur.

030

047

100

Sen en promenad på Vilsestigen.

085

087089

Och dem där Vilsestigen gav skäl för sitt namn också för det var just var vi lyckade med. Vi missade en liten väg och råkade hamna uppe på någon kulle med fyllningsmassa och annat skräp.

059

067

Men till slut hittade vi rätt igen och kunde ta oss tillbaka till “basecamp” för att inta lite fika innan barnen åter sprang ut i skogen eller attackerade ormträdet.

115

130

157

Vi har haft en helt underbar eftermiddag. Jag kan skarpt rekommendera detta naturliga ställe som har allt som barnen älskar. Nästa gång kanske vi tar med oss att grilla också och det är till och med så det känns lite spännande och att jag funderar på att ta en natt i vindskydden som finns där. Tanken är väckt men jag måste lösa toafrågan innan det blir verklighet eftersom där bara fanns äckliga utedass. Men fler gånger lär det bli i alla fall.

2012/04/20

Det måste vara rosa

Jag vill göra min blogg lite ljusare men hittar ingen bra bakgrund. Jag är ju lite kräsen också eftersom jag vill ha det i rosa nyans som jag alltid har haft det. Så är det litet rörigt och ser lite konstigt ut ibland så är det bara för att jag inte kan bestämma mig.

Det är vid sådan tillfällen jag skulle vilja vara kunnig och lägga egna html-koder med en massa fina bakgrunder. Men jag får väl nöja mig med att jag nuförtiden faktiskt kan klistra in dom på rätt ställe. Det är alltid något. Men jag få kolla vidare och jag tror nog att det finns en massa sidor som man kan få gratis bakgrunder på så Google, here I come. 

image

image

image

2012/04/19

Det jag går igång på är……

Jag kom fasen på mig själv idag med vad jag sysslar med. Och jag börjar bli lite orolig att jag inte valt rätt ändå.

Jag har en träff med en klasskamrat igår och det var så skönt att träffas och ventilera lite kring våra LIA-platser. Hon frågade mig lite om dom där sakerna vi har läst, som lageromsättningshastigheten, beställningspunkter och andra trevliga saker. Det slog mig då att sådana saker har jag nästan slagit från mig. Det jag går igång på är bland annat statistik och personal och detta slog mig idag. Tidsplaneringen som görs veckovis följer jag slaviskt och försöker verkligen förstå mig på den. Det kanske är så enkelt att eftersom jag känner till dom delarna från jobbet så känns dom trygga men det kan också vara så att jag har någon udda fetisch som gör att jag mår bra av att bossa lite. Jag älskar verkligen personalplanering. Hur übernördigt låter inte det men så är det. Och det var när jag insåg detta idag som mina tvivel började gro. Men jag skulle tro att jag skulle kunna få ett arbete som min handledare har efter min utbildning och då är det ju lugna gatan igen.

Jag var inom jobbet häromdagen med min ledighetsansökan för nästa år på skolan. Dom började diskutera semesterschema och jag var ju bara tvungen att lägga mig i lite och fråga lite om det. Det kliade lite i fingrarna att dra igång kopiatorn och börja kolla genom alla schema, dutta ut extra tider, kolla kvällar med delegering och få alla vikarierna på plats.

Det är lite sådant jag gillar. Att pula med saker och få dom att klaffa. Och det är nog därför jag trivs väldigt bra på min LIA också. För min uppgift är att få lagret i ordning och detta innebär att jag sitter och pular med vara alla saker ska vara för att det ska bli så optimalt som möjligt. Och det är faktiskt lite som att bygga ett schema från grunden. Man känner sig ganska nöjd när bitar börja falla på plats. Visst är det så att jag tänker på dom lagerteorier som finns men jag tänker också praktiskt hur jag själv skulle vilja gå ut och ta min vagn eller bur och börja packa. Det är kanske det som är mitt problem också, att jag tänker för mycket på människorna istället bara för på det ekonomiska. Ja, detta kan bli lite intressant när jag kommer ut sedan och ska jobba på riktigt. Det kanske blir en ordentlig smäll.

Aja, vi får väl se vad jag hamnar sedan. Men jag vet att jag hade kunnat bli en väldigt bra lagerchef. Det är jag nästan övertygad om med min erfarenhet som jag har med mig. Japp, så är det.  

005

2012/04/18

Är vi bara robotar som följer den som håller i fjärrkontrollen?

Ibland funderar jag på vad det är som gör att så många verkar tro att alla ska vara likadana.

För hur kommer det sig att det finns så mycket utanförskap i samhället. Nu pratar jag inte ens om dom stora utanförskapen som människor råkat hamna i på grund av sjukdom eller arbetslöshet. Nu pratar jag om det ytliga utanförskapet som finns. Det är så synd att vissa tror att man måste vara stöpta ur samma form för att vara värd något. Att ser du inte ut som alla andra i gruppen, tänker som alla andra, agerar som alla andra så verkar det som om det är helt ok att utsätta dom utanför för förakt. Att likt robotar i en klunga nicka och hålla med och enbart göra det som den som håller i fjärrkontrollen säger att dom ska göra.

Det gör mig så ont att enbart tänka mig in i att se världen så enkelspårig och svartvit. Att som ett stim fiskar bilda en stor klunga av precis samma sort och utan att tänka bara följa. Att aldrig se alla vackra blommor som finns vid sidan om utan enbart se en enda sort. Men av en blomma blir det ingen bukett utan det måste komma in flera olika blommor och genom att sedan vårda den kommer den att blomma ut och glädja många.

Att ha olika åsikter är en grund i hela samhället. Det stora problemet idag är att det inte finns någon respekt för andra. Att kunna respektera andras åsikter, naturligtvis så länge det inte finns åsikter som skadar och kränker andra, och föra en normal diskussion med dom. För det är när vi slutar tänka själva och bara blir nickedockor som det blir farligt. För vem bryter det skadliga mönstret då om alla bara står och nickar med för att alla andra gör det? Ibland kan det vara så att det räcker med en liten uttalad tanke, att så ett litet frö, för att få andra att börja tänka. Och sakta kan man bryta det men det gäller att det finns någon som vågar så det där fröet.

Jag läste en statusuppdatering tidigare:

“Folk har seriöst blivit helt jävla dumma i huvet..
Fan spelar det för roll om jag är tillsammans med en tjej?
Jag älskar henne otroligt mkt, Tänker inte lämna henne på grund av er om ni trodde det! HELVETE.. Patetiska jävla fittor..”

Och det är detta jag bland annat menar. När stimmet som blivit stöpta ur formen som samhället och media satt som norm och stimmet bara simmar på, helt blinda för annat än sin glänsande ledare, inte ser blommorna runt omkring. För ser man inte ut som normen eller tycker som normen så verkar det som om det är fritt fram för mobben att plöja fram. Dom plöjer fram likt ångvältar och lämnar en jämn asfalterad väg bakom sig. Men vet ni? Blommor har en tendens att ta sig genom den starkaste asfalten och sakta bilda små sprickor. Men det är för jävligt att dom överhuvudtaget ska behöva kämpa för rättigheter som för en annan är självklara. Men jag har väl inte heller blivit stöpt i den där “lika-formen” utan har mina egna åsikter. Och åsikter måste man man våga ha egna men man måste kunna respektera andras också.

“Jag tycker såhär och du tycker såhär. Fine, men vi har samma värde ändå.”

Så låt oss göra den största bukett som någon skådat genom att släppa våra skygglappar och se dom vackra blommorna runt oss. Dom som så många trampar på för att dom inte är fina nog enligt deras mått. Så ut och ta er tid att titta och inse mångfalden i blomriket.

2012/04/17

Hur gammal är jag på dessa bilder?

Jag kom att tänka på detta med ålder innan idag. Råkade se när en av tjejerna på LIA:n var född och blev lite förvånad för jag trodde hon var äldre. Och visst kan det vara svårt att se hur gammal någon är och det är inte bara dom riktigt unga utan även vi “medelålders” som är svårt att åldersbestämma.

Så mina vänner. Hur gammal är jag på dessa bilder tror ni (samma ålder på båda)?

038

041

Svårt eller lätt? Avslöjar om någon dag eller så.

2012/04/16

Jag är så jäkla stolt över mig själv

Just nu känner jag mig väldigt stolt över mig själv och det känns så jäkla skönt.

Jag har på min LIA suttit och ritat och räknat på en ny avdelning och helt enkelt kommit fram till att det inte fungerar på den platsen som var angiven. Så jag har helt enkelt “flyttat” en vägg och på så vis har jag fått plats med det som skulle in där. Jag visade min handledare i slutet av förra veckan och idag kom han och sa att VD hade godkänt mitt förslag. Jag hörde hur dom gick ut på lagret och hur min handledare sa att hon har räknat på det men fattade inte förrän han kom och sa detta. Så jag är otroligt stolt att jag har fixat detta och detta var bara ett litet sidoprojekt till min rapport men med utfallet i hand måste jag ju nästan få med det på något vis.

Andra anledningen att jag känner mig sådär härligt stolt är att jag blivit godkänd på sista kursen också och nu klarat första året. Ja, jag har ju LIA:n kvar men jag känner ingen större panik över att jag inte ska klara den. Kanske lite kaxigt men jag har faktiskt fått en ritning godkänd så helt pantad kan jag inte vara. Jag fick dock bara godkänt, första som inte varit VG, men jag har också missat alla föreläsningar vi hade. Men vad fasen gör det egentligen, jag är faktiskt godkänd.

En stolt “förstaklickare”

2012/04/15

Från goding till något helt annat på en bråkdel av en sekund

Efter en snabb inspektion av min kropp efter duschen insåg jag att den hade fått lite stryk igår.

På den vänstra smalbenet finns två fina blåmärken, på samma knä finns ett. På höger smalben hittas ett till blåmärke. Kom jag sedan lite längre upp så visade det sig att det fanns ytterligare ett på ungefär det stället där biceps normalt ska vara och detta var ganska stort.

Efter en trevlig kväll hos grannarna var det dags att gå hem omkring midnatt. Detta tyckte alla var en bra idé enda till Lilly fick ett utbrott.

Mamma ska ta på skorna, mamman försökte men då skulle pappan och när pappan försökte skulle mamman och så vidare och så vidare och så vidare och så vidare. Ja, ni förstår. Efter tio minuter tröttnade mamman total och lyfte upp den lilla och bar helt enkelt henne hem utan verken skor eller jacka. Den lilla som vilt sparkade och kråmade sig fick in några rejäla träffar med sina vassa hälar på sin mor som nu var ordentligt irriterad. Märkena efter dessa fina träffar hittades idag.

Jag tycker det är riktigt otäckt när hon får sådan utbrott för hon är helt okontaktbar och det går inte att prata med henne på något vis. Detta gör att vi står helt handfallna för vi har fortfarande inte hittat något sätt att bryta dessa utbrott när dom kommer. Från goding till något helt annat på en bråkdel av en sekund.

043

Detta ständiga gnäll

Jag kan nog tänka mig att jag både kan vara lite gnällig ibland och till och men en jäkla bitterfitta om det vill sig illa. Men det är dom där speciella sakerna som gör att jag går igång och inte kan sluta. Det blir ändå att jag kan behärska mig och inte gnälla hela tiden. Men just nu måste jag faktiskt gnälla och jag måste gnälla på dom som gnäller.

Jag läser ofta Aftonbladet på nätet. Lätt och smidigt och man kan kommentera med en gång om det är något man har att säga. Och det är här det där med gnäll kommer in för under dom flesta artiklar finns alltid tråkiga kommentarer som verkar vara lagda enbart för att vederbörande vill ha sitt namn där. Allt som oftast är det kommentarer om att just den tidningen aldrig har något vettigt att säga eller ifrågasättande och förlöjligande över artikeln. Och det är detta som börjat reta mig mer och mer eftersom dom ändå har klickat in sig på artikel, ofta säger rubriken vad det handlar om, och ändå ska det gnällas över att ingen orkar läsa skiten. Har man enbart sådana kommentarer att komma med så låt bli. Det blir bara så jäkla tramsigt och speciellt när det är sådan kommentarer om att ingen vill läsa och ändå är dom där. Välj en annan tidning eller sluta att gnälla över oväsentliga saker.

2012/04/14

Som en orgasm för själen

Det är mycket sådan där onyttigt som är gott. Men det är just bara gott och inte mer.

Så idag hoppade en helt ny goding ner i min vagn när jag var på affären. När jag startade bilen öppnade jag den. Satt tänderna i den och med ens spred sig en underbar känsla genom mig. Jag var färdig att luta huvudet tillbaka, svanka och bara skrika ut “ Oh, my fucking god” i en ren orgasm för själen. Det jag hittat nu var ren och skär njutning och det mina vänner är riktigt länge sedan jag satt tänderna i något sådant.

2012-04-14 12.16.11 
I denna glädje hopade sig mörka moln när jag såg på förpackningen “Limited edition”. Hur kan man vara så rå att först bjuda på något så underbart för att i nästa stund meddela att den inte kommer att finnas kvar. Ungefär som att fråga ett barn om den vill ha mer godis och i samma stund som den ska ta ner handen i påsen bara skratta och säga att man skojar. Fy så grymt. Tänk på det Marabou nästa gång ni tänker göra något sådant här.

 

2012/04/13

Fördomar om språk

Det är ganska intressant med språk. Jag är inte språkkunnig och kan engelska hjälpligt och förstår syster ysters svorska men det är väl där min språkliga kulinaritet slutar.

Det som gör det så intressant är hur jag uppfattar språk. Om jag tar tyskan så är det för mig ett väldigt hårt språk och jag har svårt att överhuvudtaget se hur man kan säga något vackert på det. Jag vet naturligtvis att det inte är på det viset men eftersom jag inte förstår det så blir mina tankar så just av den anledningen att det är hårt.

Sätter man sedan musik till detta språk och man sätter hård musik så blir tankarna nog ganska fort att det automatiskt inte är fina texter. Är någon men mig vad jag menar kan jag undra? Lyssnar man på hård musik och förstår språket så kan man greppa helheten. Men är det hård musik till ett hårt språk som blir det inte samma.

För att ta ett exempel, tyska Rammstein. Hård och härlig musik med texter om, ja om vad. En vän till mig rynkade på näsan och frågade om det var dom som bara sjöng rasistiska låtar. Det kändes inte bra för det enda jag visste om textinnehållet var när kära maken sagt att dom hade bra texter. Jag vet också att han inte skulle säga något sådant om det varit hemska texter eftersom jag vet att det inte finns något rasistiskt i honom som tur är. Så jag kunde bara säga att det var bra och fina texter medans min vän nästan tittade på mig med förakt.

Jag blev naturligtvis lite småputt eftersom jag visste att kära maken inte skulle ljuga för mig men ändå kunde jag inte försvara mig mot min vän eftersom jag inte visste vad låtarna handlade om. Så kära maken har efterhand som han har läst översättningarna läst dom för mig. Anledning till att jag kan låttexter så dåligt i vanliga fall kan vara att jag tycker det är lite fusk att läsa hur dom går och detta verkar sitta i fast jag verkligen behövde hjälp med dom. Och som den kärleksfulla make han är så förstod han min frustration samtidigt som även han blev irriterad över min väns påstående. Och låt mig säga att kära maken naturligtvis hade rätt. Många av texterna är fina och ännu har vi inte hittat en enda som skulle vara rasistisk. Och kära maken har säkert gått genom dom flesta snart.

Vad jag kanske ville säga med detta är att det är intressant vilka fördomar man kan ha över ett språk och genom att det plötsligt är hårt så måste det vara på det fula viset. Hade det varit en sång med dragspel men samma text kan jag nog garantera att tankarna varit helt andra. 

Sonne, översättning.

Det är lätt att söka upp översättningar har jag insett nu och det kanske är så att man bör kolla upp dom för att kunna försvara sig mot dom som redan bestämt sig för att det faktiskt inte kan finnas något fint som sägs.

2012/04/11

Var ska detta sluta?

När jag ikväll kom upp efter duschen ropade Molly på mig:

-Mamma, ska vi till Magnus och Pia och äta på lördag frågade hon mig.
Jag svarade ja och hon fortsatte:
-Men jag vet inte vad jag ska ha på mig. Jag undrar vad jag ska ha fortsatte hon.
Jag försökte säga till henne att hon inte behövde ha finfin kläderna på sig. Hon höll med mig men jag vet inte om hon gjorde det för min skull eller om det var så att hon inners inne redan visste att finfin kläderna skulle på. Var ska detta sluta månne?

012

2012/04/10

Att träffa en kändis

En helt vanlig skogspromenad slutade som en helt unik skogspromenad. Där gick jag och en vän och drog in doften från den regndruckna skogen. Mossa, jord och alla de andra dofterna som mötte oss gjorde oss glada.

Så kom vi fram till ett litet torp. Det visade sig att det var min väns torp så vi började arbeta lite på den gröna trädgårdsplätten. Och det var då, när vi stod där med jord i ansiktena och jordiga händer som det hände. Ur skogsdungen kom han, messias, och gick mot oss. Han kom fram till oss och vi frågade om vi fick fota honom tillsammans med oss. Han var ödmjuk och ställde naturligtvis upp på detta. Så där stod jag med hans arm omkring mig och följde hans andetag. Jag log på bilderna men i mig var det uppror av lycka.

scholes

Sen suddades allt sakta ut. Jag försökte hålla mig kvar men klockans gälla toner ville annat. Drömmar kan vara härliga när man är i dom. Jag vet inte om ni anade. Kanske avslöjade jag mig själv i att jag var ute och påtade i trädgården eller så var det helt enkelt så att det var faktum att Paul Scholes var ute och traskade, ensam, i dom skånska skogarna. Mm, denna man.

2012/04/09

Det är toppen som är känsligas

På min högra hand har jag fem fingrar. Det har jag i och för sig på vänster också men nu koncentrerar vi oss på den förstnämnda. Så om man fortsätter med anatomin kommer man sedan till fingret bredvid tummen. Detta finger, pekfingret eller slickepott vilket man nu gillar bäst, är ett finger som man använder väldigt mycket.
Man klickar på musen, man använder den när man låter fingrarna dansa på tangenterna, man använder den när man ska öppna saker eller pilla bort saker. Helt enkelt är det ett finger som används väldigt mycket, hela tiden.
Det kan tyckas att en liten speta på fingerblomman inte ska göra så mycket men jag kan gå i god för att så är icke fallet.

Denna lilla speta stack till när jag drog på mig skon tidigare ikväll. Jag har inte en aning om var jag får dessa spetor från för jag hade en i samma finger igår fast den satt längre ner. Det är ju inte så att jag är något skogshuggar som är ute och får spetor. Jag gillar inte heller “rått” trä som på en altan så det är inte heller något jag ligger och gnider mig mot. Jag svetsar inte, påminner alldeles för mycket om eld om jag får säga mitt, så någon lite sådan där metalloppa kan det inte vara. Men oavsett var jag fått dom från så satt den lilla svart/bruna spetan där i mitt finger. Jag kunde lätt se vilket håll jag skulle peta på den för att få ut den men den satt kvar där och hånade mig. Så jag fick helt enkelt ta till det stora artilleriet och kalla in kära maken. Så med min fina blå pincett och glasögonen i pannan, ni vet att åldern börjar komma ifatt ögonen, så skred han till verket. Han pillade och försökte få tag på toppen. Efter några försök kände jag hur han tryckte till några gånger och jag fick lite mer än vad jag räknat med när han äntligen drog ut den.

Nu sitter jag här någon timmer efter och det riktigt dunkar i hela fingret. Det känns snarare som om jag har blivit stucken i fingret ett antal gånger på samma ställe än att bara haft en liten speta. Jag är stel i fingret och det känns lite jobbigt att böja det. Herregud, jag har bara haft en liten speta och jag bli såhär i fingret. Bara att inse att toppen är det som är känsligas vad det än må vara.

009

2012/04/08

Små färgglimtar i det gråa

Det kan faktiskt vara för bra väder för att fota. Det fick jag erfara idag när jag och tjejerna var ute en bra stund i skogen. Vi gick ner till “kaninhuset” som dom byggde påsken –09.141 Så detta är ett gediget bygget eftersom det fortfarande, i alla fall delar av det, står kvar. Det som gjort att det börjat rasa är faktiskt att det lilla trädet det är byggt mot har vuxit och vissa delar av väggarna har rasat. Så dom bättrade på bygget lite och la nytt golv och flyttade ut myrorna som hade flyttat in. Dom var nöjda över uppiffningen och tyckte att nu kunder kaninerna flytta tillbaka. Synd bara att Sten (katten) käkade upp en av ungarna häromdagen.

043

Lilly skulle ha bebisen med sig så vagnen följde med. Försökte att fota utan bebisen men den skulle helt enkelt vara med. I alla fall när det skulle arrangeras bilder.

055

Molly skulle minsann inte följa med ut eftersom hon inte fick cykla på slingan. Och låt mig berätta att denna minitonåring är inte det lättaste att handskas med när hon bestämt något så hon fick vara hemma och cykla på lekplatsen. Kära maken ringde dock efter en stund och frågade var vi var för då hade hon ångrat sig. Sen kom hon joggandes och verkade väldigt nöjd.
Här ser man dessutom vad jag menade med att det kan vara för bra väder för att fota. Vissa bilder ser tjejerna väldigt bleka ut på och det är ljuset som gör det.

080Det är inte mycket färg i skogen ännu. Det är grått och trist och det enda som ger färg är lite grön mossa på någon stubbe. Då var det ganska fint att hitta en malplacerad färgklick. Åter igen var bebis med på ett hörn men denna gången valde jag själv att få med den. Det var en sådan bild som jag fastnade för nu när jag satt och gick genom dom. Just denna lilla färgklick omgiven av grått och dessutom på helt fel ställe. Helt i min smak.

148 
Lilly är inte alltid så varsam med sin bebis dock.

184Är man dessutom ute och skogsmullar så vet man aldrig vad man råkar ut för. En sveda på mitt finger visade sig att det uppstått blodvite. Inte en aning om vad jag gjort men ett sår var där som påminde om ett papercut. Det svider faktiskt fortfarande fast det gått några timmar. Lite synd om mig är det eftersom jag inte gillar att ha ont. Buhu Blinkar.

Fototriss ~Lång~

Tog kameran med mig och gick ut och skogsmullade lite efter några timmars jobb idag. Det finns många saker som kan betraktas som lång men det var inte så lätt att fånga det när jag hade en bild i huvudet hur det skulle bli. Så till slut blev det att jag lekte lite med vinklar istället.

016

096

098

Fler trissar hittar du HÄR

2012/04/07

Ordbajseri i ren förskräckelse

Som relativt vuxen men en relativ förståelse för svenska språket kan man bli lite förskräckt över vissa ungdomars språk. Framförallt över deras skriftspråk och meningsbyggnader som är lika med noll.

I en status eller kommentarsfält på en blogg kan det i oändlighet se ut på följande vis:

-Söt
-Naww. Du är söt
-Nej du. Sötis
-Naww. Du är min sötis
and the dance goes on and on and on………

Jag kan faktiskt inte riktigt förstå vad man får ut av detta förutom 45 kommentarer då vill säga. Har man inget vettigt att säga varandra? Eller det är någon osynlig dragkamp i att vinna status hos sina vänner och ett sätt att komma upp sig på? Vissa stammar i djungeln sänder ut sina pojkar och flickor på farliga uppdrag för att dom ska få sin status i stammen. Här jagas den på facebook med dom mest meningslösa, i dubbelbemärkning, kommentarsfältskommentarerna.

Sedan verkar det som om många, vuxna som unga, har fått datorer utan shift eller caplock funktioner. För frånvaron av VERSALER i början av meningar är fasen skrämmande. Allt skrivs med gemener i en oändlig rad och har man tur kan punkten fungera ibland. Jag kan ibland komma in på någon sådan här blogg:

"tja, tja bloggen. typ idag liksom chillade vi innan vi fick damp och nördade oss. jao, ciao.” 

Jag vet egentligen inte varför jag inte lämnar med en gång för dom är hemska att läsa och min hjärna som kräver lite mer intellekt än detta går på högvarv just av den anledningen att den försöker att förstå. Men det verkar ha blivit kultur att skriva som man pratar vilket borde bli väldigt tokigt i slutändan med tanke på hur många dialekter vi har.

Någon har vat, varit, hos någon. En annan ska åkt någonstans imån, i morgon. Listan skulle kunna görs hur lång som helst men ni förstå vad jag menar. Är det för att man inte orkar skriva ut ordet eller man tror faktiskt att det heter på det viset, precis som man säger det. Jag försökte en gång i min skolålders begynnelse påstå att det var kallvann i kranen men detta fick jag reda på att det inte var utan det var kallvatten och sedan visste man det.

Är det så att vi vuxna inte orkar rätta våra ungdomar längre utan bara låter deras skriftspråk glida genom? Ja, jag vet inte varför det har blivit som det har blivit men det känns inte som en positiv utveckling med tanke på att vi om 10-20 kommer att ha vuxna som inte har en aning om hur en normal mening ska se ut.
Versal i börja, inga naww, inga sötis, inga konstiga slang som vat och imån och punkt i slutet innan allt börjar om igen. Jag kan tycka att det inte känns som några orimliga krav att klara av i skrift. Det tycker jag liksom att typ alla ska fatta annars kan dom gå och chilla någon annan stans. Dampisar. Ciao.
 

 

2012/04/06

Lilly of the Day

Bestämde oss för att bege oss till stora lekplatsen i GrannHålan i förmiddags. Låste upp bilen och funderade på vad det var för något på dörren. På förardörren och den andra framdörren stod följande:

2012-04-06 12.00.47

På bakdörrarna stod följande på en vars en dörr:

2012-04-06 12.00.382012-04-06 12.00.16

Jag har inte vågat dra handen över för att se hur det ser ut under. Hoppas att det enbart är i skiten det står skrivet så det inte är fint inristat i lacken också. Kreativa barn, verkligen.

Kom upp till GrannHålan och klev ur bilen. En isande vind mötte oss och vi förstod att vi nu befann oss längre norr ut än tidigare. Någon enstaka regndroppe började också falla från den grå himlen.

2012-04-06 12.29.45 Vi trotsade dock vinden en liten stund innan vi gav upp. Så med en orörd fikakorg packade vi in oss i bilen igen och begav oss hemåt och tog fikan hos syster, bredvid den sprakande kakelugnen. Det bet gott i kinderna men värmen från brasan värmde oss snabbt och koppen med det varma kaffet värmde våra frusna händer. Vi kände oss ändå ganska nöjda över vår lilla utflykt.

Lilly of the Day:

-Vad är det som låter?
-Vadå frågade jag
-Det jag hör.

Så självklart. I alla fall om man är 4,5 år.

Så jag saknar syster yster

Det känns så väldigt konstigt. Det är helt enkelt något som inte stämmer och något som fattas här just nu.

För första gången sedan syster yster flyttade upp till Norge, 11-12 år kanske, har hon alltid varit här om påsken. Detta året kunde hon inte komma ner och detta känns nu. Jag känner mig nästan lite nere för det känns inte ens som påsk. Allt det där roliga som vi brukar dra igång till påsk blir helt enkelt inte av och jag saknar allt folk som är på genomgång om påsken just eftersom hon är nere. Och jag saknar henne som fasen just nu, nästan så det gör lite ont i mig.

017
Det blev dock lite äggmålning när mamma och Kalle var nere igår och tjejerna fick påskägg som dom nu går bärsärk på. Men ändå var det inte samma för efter äggmålningen brukar barnen gå ut på påskharejakt när påskharen varit och lagt stora chokladkaniner i trädgården, så lägligt.

Men nu är det som det är och jag måste försöka rycka upp mig. Men jag saknar henne.

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails