2011/05/31

Lite tankar om IVF och ofrivillig barnlöshet

Periodvis funderar jag mycket på detta med barn. Framförallt blir det mycket under dom perioder då tjejerna är väldigt “jobbiga”. Och det jag ofta kommer in på är att jag känner mig otacksam över att jag har lyckats få dom. Jag ska inte bråka med dom för som ofrivilligt barnlös ska man enbart vara tacksam. Men så fungerar det ju tyvärr inte även om jag skulle vilja det. Även om vi har fått kämpa för att lyckats så är våra barn likadana som vilka som helst och vi är vanliga föräldrar men med en liten annorlunda väg till att bli det.

Ofrivilligt barnlöshet klassas som en sjukdom och har gjort det sedan 1997 är det tyvärr, i ren okunskap skulle jag önska, många som anser att detta är ett lyxproblem. Detta kan jag inte alls se. Man utsätter sig inte själv för allt det som det innebär med utredningar och diverse behandlingar för att det är ett lyxproblem. Men som vanligt finns det alltid egoistiska människor som inte skulle lyfta ett finger för att hjälpa andra. “Jag betalar inte min skatt för att andra ska få barn utan bara till dom som kräver “riktig” vård”. Att ofrivilligt barnlösa själva ska få bekosta sina behandlingar eftersom det kostar samhället så mycket. Men frågan är om det egentligen kostar samhället mer än vad det skulle göra om det ignorerades.
Som ofrivilligt barnlös mår man inte alls bra. Det tär både psykiskt och fysiskt på en och detta kan medföra både en och annan sjukdom.
Att 15-20 % av svenskarna lider av detta lyxproblem är en otroligt hög siffra. Detta innebär att i genomsnitt har vart 5 par problem att få barn. Titta dig runt i din vänskapskrets och räkna ut hur många som lider av detta lyxproblem i genomsnitt. Och jag lovar att dom lider när ena vännen efter den andra får barn efter barn och dom sitter och tittar på. Vi har själva varit där och det är hemska känslor. Känslor som inte riktigt går att beskriva där hela världen rämnar samtidigt som man ändå är glad för dom.

Detta lyxproblem innebär att man utsätter sig för ganska förnedrande utredningar.
En utredning som börjar med undersökningar av äggledare. Detta innebär att en tunn, tunn kateter sätts upp i livmodertappen så ett en kontrastvätska sprutas upp. Detta görs för att se så att det är fri passage i äggledarna. När detta görs är det inte enbart du och en läkare utan en hel hord som står och tittar dig upp mellan benen. Man man ligger där snällt och bara vill att det ska ta slut.
Sedan är det dags att äta lite hormoner som inte alls känns bra i kroppen. Jag satt och somnade vid skrivbordet, rätt upp och ner. Fungerade inte för oss så efter 4 omgångar lades det ner. Då hade vi ett schema som vi skulle ha sex efter för att vara så produktiva som möjligt. Till slut var det inte ens roligt med sex längre utan det förknippades bara med att försöka få barn.
Kö till IVF som tog 1 1/2 år innan telefonen ringde och min gynekolog talade om att vi var framme.

Ner på information på Curakliniken i Malmö. Sedan började nästa jobbiga behandlingar. Hormoner och undersökningar. Vaginala ultraljud i mängder, sprutor i mängder, resor i mängder och förhoppningar i mängder. Förhoppningar som grusades med ett minus och världen rasade formligen ihop. Detta tog så hårt på oss att det dröjde 1 1/2 år tills vi orkade göra nästa försök i rädsla över att behöva uppleva denna besvikelse igen. Men efter ett misslyckat till där det inte blev några befruktade ägg fick vi förtur och började åter igen och denna lilla räkan sätt.

Jag tycker det är fruktansvärt nedvärderade att kalla detta för ett lyxproblem. Detta är bara toppen på isberget med allt vi har gått igenom.
Vi har gått igenom detta och det har gjort oss starka men det är inte alla par som klarar av denna psykiska press som det innebär.

Jag pratar gärna om mina erfarenheter och delar gärna med mig av mina tankar om detta. Jag kommer aldrig att bli en sådan som glömmer hur det en gång var att kämpa för något man önskar så högt.

Har du inte läst alla länkarna, dom som inte är vita i texten, tycker jag du ska ta dig tid och göra detta. Kanske det får dig att förstå på ett annat vis och mer få en insyn. För som sagt var så är detta bara toppen på isberget.

Finns även en fin frivilligorganisation, Barnlängtan, som du kan läsa lite om.

Dogge doggus

Dogge doggus, alias Zingo, alias Tuben, ligger på golvet bredvid mig. Men en avslappnad vädring, som låter som om det vibrerar i hela doggen, reser han hastigt upp huvudet. Han tittar först på sin rumpa innan han, med en förvånad blick vänder sig mig mig.

-Nähä du, skyll inte på mig säger jag till honom. Det var faktiskt du som vädrade oavsett hur förvånad du ser ut.

Kan undra om det skulle fungera för en annan också, inte för att jag vädrar nu då. Att vända sig mot kära maken och se helt lost ut i blicken.

-It wasen´t me. Yeah right Blinkar

042

2011/05/30

Särskriva, sär skriva. Skriver du konstigt?

Det går som en löpeld över den svenska landsbygden. Kampanjen mot särskrivningar. En särskrivning är när man delar på ord som ska sitta ihop så att det då blir en helt annan innebörd i det som skrivs. Egen förklaring men ni förstår.

En särskrivning kan bli ganska rolig eller att man helt kan missa innehållet i vad som egentligen menas. För att ta några exempel:

*På en skylt står det “Rök fritt”. Läser man det bara rätt och och ner som det står så betyder det faktiskt att det är fritt fram att röka hur mycket man vill. Medan den rätta “Rökfritt” är det förbjudet att röka.

*Ungdomar, “Extra knäck till jul”. Det kan ju kännas lite orättvist att bara ungdomarna får extra mycket knäck till jul. Fast vi vuxna spara våra tänder. Eller det är “Extraknäck till jul” och bli rik?

*Säljes: “Kassa skåp”. Men vem vill betala pengar får skåp som inte fungerar? “Kassaskåp”, aha man kan lägga saker i det och låsa.

*”Snor kråka”. Jag trodde bara det var skator som var tjuvaktiga.

*”Skum tomte”. Usch, jag kan se honom smyga omkring i kvarteren smussla med sig barnens klappar. Men en “skumtomte” kan jag redan nu längta efter att få sätta tänderna i.

*I ett CV: "Inte rädd för att visa fram fötterna". Blivande fotmodell kanske?

Som sagt så kan det bli lite konstigt ibland. Jag är ingen superstavare och det händer nog att jag särskriver ibland också men jag försöker tänka efter. Jag kör alltid stavning innan jag postar men problemet med detta stavningsprogrammet är att det gärna vill dela på ord. När det kommer upp så måste jag faktiskt stanna upp och funder en stund på hur det ska vara. Och jag läser alltid igenom mina texter, även om jag ibland missar ett och annat “ska eller sak” som jag ofta skriver fel eftersom det går för fort.

Det som är lite konstigt är när det särskrivs på diverse skyltar och i reklam där man tycker att det ska finnas kunnigt folk bakom. När det står på en skylt vid en brandpost:
”Skum släckare”. Vem vill använda den då för jag kan tycka att det inte känns speciellt säkert.
Eller klassikern på en trottoarpratare vi en mataffär:
”Kul glass”. Jag hoppas ni får många roliga timmar tillsammans som ni kan skratta åt.
Eller varför inte:
”Stekt kyckling lever med kul potatis”. Att en stekt kyckling kan leva tillsammans med en kul potatis måste vara väldigt roligt.
Men det är just vid dessa särskrivningarna man kan tycka att det borde finnas någon som stoppar det innan tryckning.

Har ni några exempel på några underbara särskrivningar?   

2011/05/29

Mamma noj returns

Sitter här en sådan morsdagseftermiddag som denna. Sitter lite som på nålar får jag nog säga.
003
Tjejerna är ute på lekplatsen och mamma noj har kommit på besök och det verkar minsann som om hon tänker stanna tills tjejerna är säkra innanför dörren igen. Nu är det ju inte så att lekplatsen ligger långt iväg heller utan den är precis utanför fönstret så jag ser dom hela tiden. Men ändå sitter jag här och vrider lite på mig för att det kryper i mig över att Lilly ska ge sig iväg eller att hon ska springa över vägen utan att hålla Molly i handen. Det sjuka är att jag när jag blir såhär kan se, verkligen se, allt som kan hända. Detaljerade, otäcka bilder som jag inte alls vill se. Vill verkligen inte ha dessa bilder men dom bara poppar upp och sedan blir jag inte av med dom.

Ibland kan jag få uppfattningen att en dels runtomkring mig kan tycka att det är överdrivet. Men det är så att dessa två tjejer är det mest värdefulla som finns så deras säkerhet är viktigast.
Att Lilly fortfarande åker bakåtvänd, som man ska göra när man är 3,5 år, att Molly har bilstol med ryggstöd verkar vara sådana saker som känns som om en del tycker är överdrivet. Men varför då kan man ju undra eftersom dom sitter alldeles utmärkt i sina stolar så varför göra det på något annat vis? 
Stora pooler ser man snart i var och varannan trädgård men det är inte ofta man ser inhägnader. Så inte enbart utsätter man sina egna barn för fara, lite beroende på hur gamla dom är naturligtvis, men alla andras barn också. Så här finns en ganska ful inhägnad runt hela poolen men det struntar jag blankt i. Dom tar sig inte med lätthet innanför i alla fall och där är till och med hänglås på grinden. Hänglåset är dock inte min ide från början utan det är kära makens men det känns tryggt.

Jag anser mig inte vara överbeskyddande mot dom utan jag anser mig bara vara rädd om dom och gör vad jag kan för att undvika otäcka olyckor. Och detta kan få mig att bli lite nojig ibland. Japp, så är det.

Fototriss ~Ljus~

Veckans fototriss vill ha LJUS. Jag gillar dessa teman där tolkningen kan vara så otroligt mycket och det är väl bara fantasin som sätter gränser. Sedan är kanske frågan om fantasin spelar ett spratt eller om den blir lyckad. Döm själva.

Ibland misslyckas man ganska fatalt när man står där och ska få ljus som faller rätt och ger en bra bild. Speciellt om man har glömt att ändra inställning på kameran. Då kan det bli diverse konsiga ljus som framträder istället. Fast vissa misslyckade bilder kan vara ganska häftiga dom med.

182

134

034

Fler trissar hittar du HÄR

Denna vecka är det dessutom tävling så man kan vinna något från Coolstuff. Denna var söt på något vis.

2011/05/28

IKEAs knallrosa lyktor

Mina fina knallrosa lyktor är inte så värst knallrosa längre. Kan väl säga att jag är ganska besviken. För är det lyktor gjorda för utomhus räknar jag med att dom tål det också. Tror minsann jag ska prata med IKEA nästa gång vi kommer upp. Vilken tur att man är kvittosamlare vad gäller dessa affärer.

002

27 mars

003

28 maj

Exakt samma lykta. Fint va?

2011/05/27

Hujedanemej

Gick där och plockade mina varor på Maxi när jag stannar till vid korvarna. På en hylla står där tärnat bacon och håll i er nu, färdigstekt bacon. Hujedanemej var är vi på väg när vi inte ens hinner steka bacon själva. Men frågan är väl ändå om man nu inte hinner steka själv, ska det då ätas kallt eftersom det tar tid att värma det. Detta känns faktiskt som höjden av lathet. Jag har tyckt att det är trams med färdiga pannkakssmet på flaska men detta tar priset

Och innan det färsigstekta baconet fick mig att se ut som en jäkla fågelholk med munnen vidöppen av förundran var jag inne i stan. Försökte leta upp en bikini till Molly men gick helt bet på detta. Ni förstår att såhär ligger det till. Ska man ha en bikini till flickor som har storlek 134 och uppåt så finns det inga söta bikini utan enbart små saker med trekantiga toppar där brösten en gång kommer att vara. Sådana där vuxna saker. Jag blir så trött på att man ska försöka göra barn vuxna när dom inte är det. Gah. Jag får väl fortsätta leta efter en bikini med en topp liknande sportbh-modell men det känns som om jag får leta länge. Och baddräkt vägrar hon ha.

050 

2011/05/26

Han, hon eller hen?

Jag kan tycka att detta med allt genus-prat som är inne just nu har gått lite väl långt i vissa fall.

Jag köper att man handeln är alldeles för inrutade på flick och pojkleksaker. Att gränsen är så väldigt tydlig när reklamblad kommer i lådan och flickor står uppklädda i rosa och leker med dammsugare och strykjärn medans pojkarna är klädda i mörka, tuffa kläder och leker med svärd och bollar. Jag tycker det är väldigt onödiga könsdragning, att kön sätts i fack redan där. Barn behöver inte visas i reklam överhuvudtaget men det är väl en annan fråga än denna.

Jag tycker det är bra att folk reagerar på kläder. Där flickor automatiskt har glittrigt och rosa medans pojkar har mörka och tuffa tryck. Sedan att det skiljer väldigt mycket i storlek på en flicktröja och en killtröja bara för att flickor ska vara små och nätta och redan från börja ska ha tighta, slimmade kläder är helt sjukt.
Det hade varit roligt att komma in på en blandad barnavdelning och sett hur folk hade reagerat. När det inte finns direkta gränser på avdelningen om det då är lättare att välja “annorlunda”? Jag vet faktiskt inte om det hade hjälpt men det hade varit roligt att prova.

När vi fick Molly var jag ganska bestämd på att inte köpa en massa ryschpysch . Jag försökte köpa neutrala kläder till henne. Detta hjälpte inte ett dugg när hon sedan fick välja. Jag har nog inte varit med om någon flicka som varit så fixerad vid prinsess-saker som hon varit. Så när Lilly kom kändes det inte lika viktigt att försöka eftersom det ändå blev superflickigt.

Det jag har lite svårt för är när barn görs könlösa. Det är ingen hon eller han utan hen. Hur mycket man än försöker att radera ut gränserna för vad som är manligt och kvinnligt så går det inte att komma ifrån att vi har våra kön. Att bli kallad för hen för att inte påpeka detta känns för mig så fel. Man är hon eller han men vad man sedan gör med det är en annan sak.

Jag har läst exempel där barn frågat en mamma om det var en flicka eller pojke som dom lekte med varav mamman svarat att det var ett barn. Barnet som frågade från början hade frågat igen och mamman hade svarat, irriterat att det är ett barn. Vad vinner man som vuxen på ett sådant beteende? Att snäsa av andra barn på det viset för att man själv väljer det könlöst. För fortfarande så är det så att man är av manligt eller kvinnligt kön oavsett hur man uppfostras.

Jag läste idag en artikel om ett par i Kanada som vägrar tala om könet på sin 5 månader gamla barn. Som en hyllning till valfriheten. Vilken valfrihet kan jag undra? Fortfarande kan man inte välja sitt faktiska kön men man kan uppfostra neutralt. Men att inte nämna könet känns faktiskt lite för mycket. Kanske är det inte jag som inte förstår men jag får inte ihop det med valfrihet.

Det är som när folk säger att dom låter sina barn välja tro men dom förbjuder allt vad kyrkligheter säger. Vad ger det för valfrihet? För att få valfrihet måste man ha saker att välja på. Eller jag är helt ute och reser? Jag vill inte vara någon bakåtsträvare på något vis men ibland tycker till och med jag, med mitt öppna sinne, att det går lite väl långt.

2011/05/25

Tävla hos Bakverk och Fikastunder

Åh, rosa formar. Detta kan jag bara inte missa.

Jag tävlar om detta rosa bak & dekorationspaket hos Bakverk och Fikastunder..
Tävla du också! Tävlingen pågår fram t.o.m den 12 juni.

Hmm, hur tänkte ni nu?

Detta med namn är väldigt känslig har jag märkt.

Det kommer en uppsjö med nya påhittade namn nu, bara för att man ska ge sitt barn ett unikt namn som ingen annan har. Jag köper att man vill ge sitt barn namn som inte alla heter, det var vi också ute efter. Vi valde Molly för att det inte var så vanligt, förutom att vi tyckte det var jättefint. Vi ville inte att hon genom hela skolgången skulle få gå runt och heta Molly S. Nu blev det dock så ändå eftersom här flyttade in en annan Molly som gå i hennes klass. Likadant valde vi Lilly för att det inte är så vanligt samt att vi tyckte det var fint tillsammans med Molly. Visade sig sedan att Lilly var det flicknamn som ökade mest det året så åter igen gick vi lite bet på detta med ovanlighet. Och skulle vi mot förmodan få en flicka till, vilket det absolut inte finns några planer på så ingen börjar fundera om jag bara är tjock eller gravid, skulle hon fått heta Elly. Fast det är inget jag meddelat kära maken men det behövs ju inte heller eftersom det inte kommer att hända. Jag gillar flicknamn som slutar på y helt enkelt och har snöat in mig på det. Vissa vill att alla barn börjar på samma bokstav medans jag gillar när dom slutar på samma, i alla fall flicknamn för jag gillar inte pojknamn som slutar på y.

Men det är känsligt. Det finns så många märkliga namn ute nu men det är inget man känner för att kläcka ur sig:

-Hmm, er dotter heter Elza, Honey, Hope, Aztrid Björnsdotter. Hur tänkte ni nu?

Nej det är inget man kläcker ur sig precis. Jag kommer ihåg vad min kära far sa när vi sa att Molly skulle heta just Molly.

-Äh ni skojar. Det heter ju hundar.

Och detta vet jag inte hur många gånger man har fått höra, att Molly är ett hundnamn. Ursäkta tänk det gärna men jag är inte intresserad av att höra det.

Det jag har svårt för är när stavningar ska ändras i namn. Jag kan tycka riktigt synd om dessa barn när dom sedan får stava sig igenom sitt liv varje gång någon frågar dom.

-Jag heter Josefin. Nej det stavas Jozephine.

Vad är det för mening att byta stavning på namn? Jag förstår faktiskt inte det. Jag kan säga att det är skittråkigt att behöva stava sitt namn. Jag heter Jeanette och detta, med helt vanlig stavning, är tydligen svårt att stava för många så jag har stavat ett antal gånger. Tänk då när man har ett vanligt namn med en konstig stavning. Det blir till att stava varje gång.

Jag förstår om man vill ha unika namn med ibland får man kanske stanna upp och tänka vad det medför för barnet i framtiden. Och inte bara tänka på att man är en hipp morsa med ett hippt namn på sitt barn.

2011/05/24

Kära användare

image

Kanske för att jag har avanmält mig minst 30 gånger eller för att jag inte vill att alla jäkla företag ska ringa och tracka på mig en massa saker som jag själv kan anmäla mig till om jag är intresserad. Eller varför inte för att det bara är falsk jäkla marknadsföring där ni lovar mig saker i mail och sedan har jag bara chans, alltså inga garantier, att vinna.

Jag är inte intresserad, varför är det så jäkla svårt att fatta speciellt efter alla avanmälningarna.

Magsjuk, titta in på egen risk

Jag tycker faktiskt idag riktigt, riktigt synd om mig själv.
Anledning: Magsjuka som bara flög på mig i morse. Vaknade med lite magknip och efter lite morgontoalett insåg jag att det inte var tipp topp om man säger så. Men jag gjorde mig ändå i ordning och tänkte att det säkert skulle bli bättre. Var på väg ut och skulle köra när jag insåg att det inte alls skulle bli bättre.

Jag kan nog inte komma på senast jag var ordentligt magsjuk som jag är nu. Som tur är har jag en snäll syster som fixade hem lite blåbärssoppa och skorpor till mig för jag vågar minsann inte gå utanför dörren.

Jag lovar att det framöver ska bli lite roligare inlägg men inte idag. Idag kan jag knappt sitta.

2011/05/23

Omklädningsrumsdoftande mig

Ett liniments som sakta smörjs in på ömma axlar och skuldror är underbart. Underbart tills det börjar kännas som huden börjar bubbla av värme. Det sticker och bränner från nacken och ner mellan skuldrorna och jag är helt säker på att huden kokar bort från min arma rygg. Jag visste att det är otäckt men jag glömmer alltid hur otäckt det är. Men sedan när huden slutat koka på mig sprider sig ett lugn över ryggen. Ett lugn som vara en stund innan det åter igen börjar bränna “normalt” i axlarna och skuldrorna.

Jag gillar inte alls att jag har börjat få så ont i nacke, axlar och skuldror den senaste tiden. Detta med för även en otrevlig huvudvärk med jämna mellanrum. Idag fick jag stoppa i mig tabletter när jag kom hem och lägga mig för att slippa huvudvärken. Och det måste komma från nacke och axlar. Inte nog med huvudvärken så blir jag lite lätt snurrig också. Hade kanske behövt en rejäl massage. Nu blir set till att krypa upp i soffan och bli uppkopplad med TENS. Det brukar hjälpa ganska bra för stunden.

Så nu tar jag min omklädningsrumsdoftande mig och parkerar mig och väntar in CSI.

2011/05/22

Fyra byten och en tvätthög

Tvätt, tvätt, tvätt. Det blir lite grann av det när man är fyra. Sedan är det kanske inte så konstigt heller när jag i eftermiddag kollade i soffan och där ligger 2 rena klänningar och en smutsig. När jag sedan studerar den skyldige så sitter där ytterligare en klänning på. Jag håller på att bli tokig på Lillys bytande av kläder och med tanke på att hon ta av dom så fort hon kommer in så blir det en hög. Och den där högen ligger ju inte på samma ställe heller utan den ligger i mindre högar lite var stans, lite beroende på var hon var när dom åkte av.

Så påpekar man detta för henne. Att hon inte kan ta rent varje gång eller hålla på att byta flera gånger om dagen. Så lägger hon huvudet lite på snedd och lyfter lite lätt på ögonbrynen:

-Men mamma, jag måste vara pin svara hon och man smälter med en gång.
-Du är alltid fin gumman svarar jag henne och hon nickar instämmande. Men frågan är kanske var mamman försökte säga från början eftersom hon minuten senare kommer med en annan kjol.

072

Rött hjärta

En liten möhippa

Minsann så sitter vi här alla idag och överlevde jordens undergång igår. Ganska häftigt att fixat det ännu en gång.

027Gårdagen var en rejält lång dag. Nu var det ju inte längre än någon annan dag men vi var igång från morgon till kväll.
Anledningen till detta var att ett gäng herrar i olika delar av livet samt med väldigt olika ställningar började dagen med att storma vår brud. Japp, möhippa på g. Så där stod vi, hallick, drängar, kapten, bonde, cowboy och fler och dessa goa gubbar hade hon fri tillgång till hela dagen.

042

Jag vet inte om hon kände sig ganska säker på att hon skulle klara sig med den gröna fina slöjan. Men ack så fel hon hade. Med en liten slant på fickan fick hon själv inventera modebutik A ´la Second hand. Och där fanns en uppsjö med kläder att välja mellan. Allt från storblommigt till modernt hemmagjort. Till slut fastande hon för, eller gubbarna fastnade för, en söt ljusgrön klänning som visade mycket hud. Fint skuren upptill med en modern tyllkjol nertill. Till detta fanns en otroligt vacker västkorsett som på ett modernt sätt snörades på.

055Vi började sedan en liten vandring där hon bland annat hjälpte 3 behövande personer över vägen. Gick utmärkt även om någon sa nej följde hon snällt med en dam över. Det märks när man arbetar med människor eftersom man känner vilka som är behövande.
Så fortsatte vi gatan ner. Sista huset på höger sida stod där sedan ett glatt leendes äldre par. Och där mellanlandade vi på lite dricka, paj och lekar. Ett alldeles behövlig paus. Denna gubben vågade ta sig en blå burk med gult bubblande innehåll. Man ville ju orka med hela dagen och med tanke på hur ofta, not, denna gubben dricker alkoholhaltiga drycker så gjorde han rätt i att vara försiktig.

090

Mitt inne i ett villakvarter stannade vi för nästa anhalt. Ute på en terrass satt vi sedan och väntade. Sadisterna i oss var på i full gång och peppade bruden för det erotiska film som skulle spelas in bakom den stängda vita dörren. Ja menar det är ju bra om skorna matchar underkläderna i dessa sammanhang. Så öppnades den vita dörren och i dörröppningen stod nu en man, helt klädd i svart, och bjöd in oss. Vi kom in i studion, musikstudio istället för filmstudio till brudens lättnad (tror jag i alla fall). Och där fick hon sedan stå bakom den stora glasrutan, till allas beskådning. Sedan kom nog 10 minuters hysteriskt skrattande och fnissande. Vi hörde allt och jag vet inte om hon förstod det först. Det var inte många ögon som var torra då kan jag nog säga. Vi skrattande så vi låg dubbla av hennes skratt. Ja sedan började hon sjunga. Och jag är ledsen att såra bruden men någon Madonna är hon inte. Med sig ut hade sedan tärnan, eller hallicken för kvällen, med sig en vit skiva. Och på denna skiva finns innehåll som är ganska konfensiellt.

Efter en sådan eftermiddag var vi ganska hungriga. Men först lite bowling och jäkla vilka proffs vi inte är. Vi åt en underbar grillbuffé där också och sedan var vi fit for fight igen.127

En liten underbar påfågeldans hann och också med ute på terrassen vid bowlingen. Med ett litet prrrr, prrrr läte fällde hon ut sina stjärtfjädrar för att locka till sig eventuella hanar som kanske gick där ute på fältet. Dock fick hon inget napp denna kväll med sin dans men vi visste alla att hennes toffel-sparv fanns tryggt hemma i boet.

Vi avslutade denna underbara dag hemma hos en av våra goa gubbar. Så med mer sång hälsade vi söndagen välkommen. En söndag som nu känns välkommen eftersom vi fortfarande finns här efter undergången.
Tack alla inblandade för en underbar dag.

016 
Undertecknat
Den buskige

2011/05/20

666, jag ber om ursäkt

Kom in på bloggen i morse och med feta siffror lyste det:

666

Är det ett omen för morgondagen? Kan kännas lite ledsamt att min bloggs besöksstatistik är den som gör att världen går under. Jag ber om ursäkt redan nu om det är så för i morgon är det kanske lite sent.

Jo förresten så missade jag det igår. Han sa att det skulle ske klockan 18 och då räknade han från USA. Vi ligger –8 timmar. Så då har vi ju hela dagen på oss (om jag nu tänker rätt med tanke på mina mattekunskaper). Vilken tur med tanke på att det är en av mina lediga lördagar.

Rött hjärta

Sex är faktiskt en del av det

Man hör och läser väldigt ofta hur svårt det är för småbarnsföräldrar att hinna med sex.

Frågan är väl kanske vad småbarnsföräldrar har för krav. För som småbarnsförälder kan man inte ha samma krav som man hade när man var nyförälskad, om man nu inte hinner med det vill säga. Att ha sex flera gånger om dagen, 7 dagar i veckan är ganska uteslutet för dom flesta. Men att ta tillvara på tillfällena som ges är prio ett. Ena dagen passar det kanske inte med ett långt förspel utan man kanske bara är ute efter den ultimata närheten. Så underskatta inte en skön snabbis någon gång ibland. Att bara för en stund få den där underbara närheten.

Sedan borde det finnas tider på dygnet då man faktiskt hinner vara själva. Efter läggningar, på natten, tidig morgon.
Barn i sängen tänker någon. Men det finns väl fler ställen att ha sex på. Allt behöver inte ske i sängen. Soffa, tv-rum, köket, duschen, ja listan kan göras hur lång som helst.
Orken finns inte tänker nästa. För att klara sig i en relation måste man vårda den. Sex är inte allt för många men för andra är det en viktig del i förhållandet. Att inte orka hela tiden borde också göra att relationen inte vårdas. För vem pratar om maratonsex. Orka en stund tillsammans och bekräfta varandra och sedan kommer sömnen härligt. När man kommit över den tröskel igen så ligger vägen fri igen för att få ett underbart sexliv. Självklart menar jag inte att man ska ställa upp mot sin vilja men har lusten helt försvunnit ska man kanske ta tag i det och försöka komma på varför den försvunnit. Förhållanden är inte på topp hela tiden men är det i botten länge så måste man väl ändå ta tag i och hitta anledningen. Lever man i en tvåsamhet vill man nog få alla delarna av den.

Visst att man kan ha mycket jobb med barn men man får ändå inte ta varandra för givet och glömma bort varandra. Tidigare har jag hört att den högsta seperationsfrekvensen  hos föräldrar ligger innan barn fyllt 2 år. Jag vet inte om det stämmer men glömmer man bort varandra så är det kanske ingen omöjlighet.

Men medans många funderar på hur sexet under småbarnsåren ska hinnas med så har jag börjat fundera på hur man får det att fungera när barnen blir större och kommer upp i tonåren.
En tonåring vill helst slippa höra sina föräldrar ha sex eftersom det egentligen inte är något personer över 30 gör. Och definitivt inte ens föräldrar. Att vänta till efter läggning kan kanske bli lite svårt eftersom tonåringar har en tendens att vända på dygnet. Att smyga ner i källaren var och varannan kväll fungerar ju men det blir lite misstänksamt att mamma och pappa ska fixa tvätt så ofta och så länge dessutom.
Så frågan är hur alla tonårsföräldrar lyckas med sitt sexliv? Men den nöten för vi väl knäcka då om det inte finns någon snäll själ som har några tips. Tänker någon avhållsamhet så svarar jag bara nej. Det måste finnas en lösning. Låter lite desperat att redan försöka lösa det när det är flera år dit men som jag ser det så är det bra att ha framförhållning. Och definitivt när det gäller en sådan viktig sak.

2011/05/19

Domedagar, tro och evolution

Tanken på jordens undergång kan skrämma mig lite ibland. Det är väl främst tanken på att allt kommer att försvinna som jag tycker känns totalt främmande, att jorden kommer att försvinna. Det kommer då inte finnas minsta spår efter vår existens i universum. Som det är idag kan vi åtminstone följa evolutionen genom fossiler som ben och även mumifierade apmänniskor. Allt kan följas i en linje. Men detta kommer inte att kunna göras när jorden väl går under.

Fast när vi väl kommer till att jorden ska gå under har vi troligtvis kommit så långt i vår evolution att vi har “byggt bo” på någon annan planet. Men så dyker det upp någon religiös fanatiker och förutspår domedagen och dessa fanatiker skrämmer mig nog ännu mer. För just en fanatiker kan på något underligt vis få en massa att göra dom mest otroliga saker. Jim Jones är bara ett exempel på hur en religiös ledare kan få över 900 medlemmar att begå kollektivt självmord bara för att få komma till ett nytt Eden i stora drag.

Gång på gång förutspås domedagar. Domedagar som aldrig inträffar men ändå tror vissa ständigt på dom. Nu har vi bara två dagar på oss för enligt en ny domedagsprofet kommer jorden att gå under på lördag. Denna domedagsprofet har tidigare förutspått jordens undergång redan 1994. Vi kan väl konstatera att han hade fel. Så nu har han räknat ut nytt datum baserat på antal dagar efter Noah ark och detta kom då att bli lördagen den 21 maj. Så åter igen ska en hop stå och invänta undergången och välkomna den med öppna armar.

Jag tror inte, och det är väl ingen nyhet. Jag är av den uppfattningen att alla får tro på vad dom vill så länge man inte försöker påtvinga någon annan något eller komma med direkta lögner. Och det är väl här som det för det mesta brukar fallera. För tyvärr är det många gånger så att djupt religiösa påtvingar sin tro på andra. Att på ett eller annat sätt manipulerar andra människor till att tro. Och dessa fanatiker som verkar finnas i nästan alla religioner är riktigt farliga.

Detta handlar bara om makt. Tittar man tillbaka så har kyrkan varit otrolig maktkåt hela tiden. Allt för att kunna styra människor.
Helt ärligt hade världen sett mycket bättre ut utan religion. För religion dödar otroligt många människor och det är bara på grund av olika tolkningar på samma sak, tro. Tolkning på något andligt. Och att bråka, kriga och döda på grund av en sådan sak känns ganska omänskligt. Eller det är kanske det mänskligheten är. Ett ont folk som måste slåss om något och religion verkar ligga nära till hands eftersom alla tolkar olika. Hade alla bara accepterat att alla tror på olika och inte försökt påverka med sin egen tro hade det inte varit några problem. En ouppnåbar utopi.

Sedan kan man då vända på det för det finns även fanatiker mot viss religion. Som till exempel Hitlers förföljning av judarna. Så fanatiker finns överallt men det är dom som är farliga för det är dom som lyckas få med massan.

Det är ganska synd om oss människor som känner att vi hela tiden måste tro på något annat än oss själva. Tron på mänskligheten hade varit så mycket bättre. Att lägga all den tro och energi på oss människor istället för på en massa väsen. Man kan undra varför det är så att man måste tro på saker som inte finns. Nej jag har inget bevis men jag har bevis på evulotion som hänt långt innan bibeln, gud, till exempel skapade jorden.

Det återstår väl att se om vi vaknar till en söndag denna omgången också. Men det kommer hela tiden att komma nya domedagar och förr eller senare kommer dom att träffa rätt dag. Men inte för att dom vet utan för att dom gissat allt för många gånger.

När jag ändå är inne på detta med religion, som jag annars försökte undvika, läste jag en kommentar som har följt med mig och jag har varit lite irriterad över den.
Det stod en hel del om utomjordningar för ett tag sedan och det handlade om att någon myndighet i USA skulle öppna filer för att bevisa utomjordingars existens.
Svar på detta hade en religiös person skrivit:

“Utomjordingar är bara demoner i er hjärna”

Och detta har av någon anledning irriterat mig. Jag skulle tro att det främst är för att så fort det finns andra som tror på annat så är det demoner. När religiösa tror så är det så.

Jag vill tro att människan en dag kommer att bli god.

Artikel om domedagen kan du läsa HÄR

   

2011/05/18

Spidder Gigantus

Jag har idag helt oprovocerat nästan blivit attackerad av spidder gigantus med betoning på gigantus.

I godan ro stod jag där i köket hos en av mina gamlingar. Kokade lite ägg och diskade upp lite. Jag hade ställt en gammal grötgryta, som någon inte hann ta kvällen innan, i blöt. Och då hände det. Jag lyfte på grytan och i ena hörnet i diskhon satt den, spidder gigantus. Med sin korpsvarta, pärlformade kropp och ben tjocka som pinnar satt den där och tittade under lugg med sina små pliriga ögon. Så börjar denna sak, ting eller vad man nu vill kalla den, att röra sig.
I mitt bröst slog hjärtat säkert 200 slag och adrenalinet pumpade mig hög och jag hade antagligen inte blå ögon längre eftersom dom troligtvis enbart bestod av pupiller. Jag funderade en mycket kort stund på att ta grötgrytan med mig och springa tjutande ut ur huset men som ett trollslag slog jag bort denna tanken. Åhh, mycket modigt måste jag säga. Istället blev min första lösning att tömma vattnet från grytan över den. Jag såg för min inre syn hur den bara skulle försvinna ner i avloppet. Men va fan, den var förstor så inget hände.

Lite ny panik där jag åter kände för att ta mig för huvudet och springa skrikande ut i skogen. Men åter igen var jag sådär modig som första gången. Jaha, vad göra nu? Tänk, tänk, tänk under en nanosekund ungefär. Ja menar hur mycket kan man hitta på med en spidder gigantus i ett kök? Inte speciellt mycket.

Ahhh, vatten naturligtvis. Varm för säkerhet skull. Full speta på varmvattnet och spidder gigantus börjar simma. Men var är evolutionen på väg egentligen. Dom borde vara utrotningshotade men istället börjar dom utvecklas till simmare.
På med kallvattnet också för att få ännu mer vatten. Och nu började den se lite trött ut. Haha, vilket tur att dom inte börjat os-träna i alla fall. Och nu försvann halva den pärlformade kroppen ner i avloppet. Pinnarna eller benen om ni vill det sprattlade lite. Och av någon anledning började jag plötsligt tycka synd om denna sak. Av en anledning jag inte har en aning om eftersom det inte finns i min kropp att kunna tycka synd om dom när dom sitter där, plirar på en och smider sina planer på att verkligen ta över världen. Men det gjorde jag samtidigt som den försvann ner i mörkret där under. Men så fort den försvann kände jag en enorm lättnad och fy fasen vad stolt jag var att jag inte sprungit till skogs. Men för säkerhet skull tömde jag äggvattnet i den vasken också.

Allt detta hände medans min gamling hade brett en smörgås. Ja jäkla vad snabbtänkt jag är.

007 
Nästan i storlek med denna. Bara nästan.

2011/05/17

Svart, hårt, härligt

Nästan, nästan, nästan att jag kom till himlen och vände. Men bara nästan.

Vi har nog alla en speciell relation med lakrits. Låter som något spännande kanske. Jag tror nog att antingen älskar man det eller så hatar man det. Jag tillhör definitivt dom älskande sorten, kanske ingen nyhet där inte. Men jag är en väldig periodare vad gäller detta svarta, härliga guldet. Vissa perioder känner jag nästan sug efter det dagligen medans det sedan kan gå perioder då jag inte känner något sug alls.

Jag sprang på en sida, känns som det är en mening jag skriver ganska ofta, och jag kan nog lugnt säga att jag känner ett enormt sug efter en stor, svart, hård sak att stoppa i munnen. Nästan så jag känner smaken bara av att skriva det. Helt sjukt att man visuellt kan känna smaken av något man längtar efter.

Visste ni att lakrits i större mängder, mer är 50 g om dagen, kan vara livshotande för personer med högt blodtryck. Så det är inte enbart ett underbart godis. Det kan också användas som slemlösare, laxerande, milt lugnande, naturligt blodtryckshöjande.
Så nu vet ni varför jag är så lugn. En och en annan lakritsbit kan lugna vilka nojiga mammor som helst.

Sidan ni ska gå in och sukta på heter just bara Lakritsroten. Massor med godsaker. Och nej, jag får inget i reklamintäkter för min egen lilla rekommendation.

Så tala nu om. Älska eller hata?

2011/05/16

Storfamilj

Efter att ha serverat 5 barn amerikanska plättar till mellanmål beundrar jag verkligen flerbarnsföräldrar, 4 barn och uppåt. Herregud att planera allt såhär varje dag. Fast dom med många barn har ju några års erfarenhet. Jag är helt novis. Men jag klarade det också Ler med tungan ute. Jag har hört ryktas att jag gillar planering så det är kanske därför.

Vad mat det måste gå när man är många. Tänker bara på att vi gör av med ett paket ägg på en helg här hemma och vi är 4 stycken. Tänk att servera ägg på helgerna till 7-8 personer. Det blir några flak på en helg.
Eller tänk att sitta och skala potatis till alla hungriga barn vi bordet. Jag tycker ibland att tjejerna kan vara lite hialösa när dom väntar på potatisen innan den är skalad. Fast har man många skalar man kanske innan man kokar.

Inte bara maten som det går mycket av. Tanken på att få fritidsaktiviteter till 5 barn att gå ihop får mig nästan att rysa. Jag tycker det har varit lite körigt med två. Och då har Molly kören, gympan och simningen och Lilly har bara gympa än så länge.

Aja, hur som haver så beundrar jag flerbarnsföräldrar som lyckas få allt att gå ihop.

066

2011/05/15

Egentid?

Jag sitter här i nästan total tystnad. Det ända som hörs är ett rytmiskt snarkande från kära maken som ligger och snusar på soffan. Ja tv:n hörs naturligtvis också. Han ville väl se en film och satt på “Döda män klär inte i rutigt” och somnade sedan sött.
Men förutom dessa små ljud så hörs här ingenting. Inga barn som pratar, skrattar, leker eller tjatar.

Dom har varit hos svärmor i natt eftersom vännen var på svensexa igår och jag jobbade. Man tycker att man skulle passa på att njuta en stund av tystnaden men istället kommer jag på mig själv med att titta på klockan och önska att den ska gå lite fortare. Så att dom snart kommer hem. Jag hoppas verkligen dom kommer innan jag börjar jobba i eftermiddag.

Ja, man är rätt bra knasig. Det pratas mycket om att få egentid som förälder och när man väl får det i en hel natt och förmiddag sitter man och längtar efter dom. Fast det är klart. Hade kära maken varit piggare kunde jag ju utnyttjat det lite men nu är han inte det. Så jag sitter mest här tänker på tjejerna.

076 

Fototriss ~Många~

Veckans fototriss är

MÅNGA

Ja, det var lite svårt. Jag har jobbat idag och brukar alltid ha den lilla kameran med mig eftersom man aldrig vet vad man stöter på. Men idag har kära maken den när han är iväg på svensexa. Så jag svor lite när jag körde förbi det gulaste fält jag sett. Alldeles fullt av många maskrosor. Så det blev inget med det. Men dagens triss är tagen med mobilen, när jag kom på att jag kunde det, så kvaliteten är inte den bästa men det var detta jag fastnade för.

082

Många moln som växer och…

084

växer sig större.

090

Och det visade sig att det fanns många, många regndroppar i dom stora orosmolnen.
Någon åskknall fick vi också.

Fler trissar hittar du HÄR

2011/05/14

Detta med sterilisering

I duschen händer det en massa saker.
Man blir ren, jo det är säkert jag lovar, man ansar och klipper och gör sig fin och framförallt låter man tankarna sväva en hel del. Antagligen är det för att man blir så avslappnad av vattnets värmande strålar. Och dom där tankarna kan sluta hur som helst. Eller så kan dom sluta i en liten fundering här.

När jag stod där i den varma, ångande duschen och funderade kom jag bara på en liten sak. Jag vet inte om jag har läst det eller om någon har sagt det men tanken föddes åter igen där nere, i duschen alltså.

Mina tankar flöt iväg och hamnade på:

Sterilisering. Inte på katter eller hundar utan på män. Anledningen att jag hamnade där vet jag inte men det är väl som vanligt då.
I alla fall så kom jag att tänka på, att jag läst eller hört, någon uttrycka följande:

“-Han får sterilisera sig för om vi går skilda vägar har han inte råd med underhåll.”

Och där gick min lilla hjärna igång lite extra. Och den reagerade på den totala stereotypa bilden hur det ska vara vid en skilsmässa. Mannen lämnar och får sedan betala underhåll. Men vad är det som säger att det måste vara så. Hur kommer det sig att det ses som en självklarhet att mamman ska ha barnen medans pappan snällt ska gå och får träffa barnen varannan helg, enbart för att han är pappa. Det är ingen som reagerar på att pappan kanske har otroligt ont i hjärtat och inte alls vill lämna bort sina barn. Skulle det vara tvärt om skulle det vara ett himla hallåande över hur mamman kunde lämna sina barn. Har hon inga känslor för dom? Men vad är skillnaden? Har inte en pappa lika mycket känslor för sina barn som mamman? Men ändå anses det att det är på detta viset det ska vara. Och detta är en ganska sjuk syn på det hela.

Frågan är varför det anses att mamman har mer rätt till sina barn än pappan har? Har vi inte kommit förbi 50-talets syn på hemmafruar som är till lags för sina män. Män som hade rätt till att ta för sig som dom ville och som inte ens i sin vildaste fantasin skulle kunna se en man byta en blöja.
För det är faktiskt så att mamman betyder inte mer än pappan men ändå är synen fortfarande den att det är pappan som får sterilisera sig eftersom det är han som inte har råd med underhåll. Japp, år 2011.

2011/05/13

Fredagsmys, lördagsgodis eller båda?

Att en reklam kan förändra hela Sverige som i ett trollslag.

I generationer har det varit stenhårt att det är lördagar som man äter godis på och har det mysigt. Men plötsligt fredagsmyser nog mer än halva befolkningen i vårt land. Det bullas upp med diverse chips, dippor och läsk. Fast det är ju efter tacosen. Men trots att det ska mysas på fredagen och ätas en massa gott så verkar det som om det fortfarande är ok att äta godis på lördagar. Så istället för att ha en dag som man äter snacks på så har vi plötsligt två

Jag tycker det räcker med en dag att äta onyttigheter på för tjejerna. Detta är något Molly tycker är väldigt orättvist. Hon vill ha fredagsmys. Och jag har sagt att vi visst kan ha fredagsmys men då blir det inget på lördagen. Ni ska bara veta vilken orättvis mamma jag är. Alla andra gör tydligen så (hört den förr?). Försökt att förklara för henne att alla har olika regler hemma hos sig. Vissa saker hon får göra här hemma får hon kanske inte göra hos en kompis eller tvärt om. Jo det hade hon lite koll på men hon ville ha fredagsmys. Diskussionen kom ingenstans eftersom vi gick runt det hela tiden. Välja dag helt enkelt från min sida och en väldigt orättvis mamma från hennes sida.

Starkt jobbat OLW. Verkligen.

Vad anser ni. Fredagsmys och lördagsgodis eller bara en av sakerna?

Vuxnas egoism drabbar barnen hårt

Det finns en en del saker som jag blir väldigt upprörd över. Orättvisor är en sak, att behandla människor illa på grund av läggning är en annan och att utnyttja barns oskyldighet är en annan.

Idag är det en sista skrivna saken som jag går igång riktigt ordentligt på. Jag är så arg på vuxna som kan göra så mot barn.
Vad jag pratar om är följande:

En mamma, i USA var annars, sprutar sin 8-åriga dotter full med botox. Allt för att hon ska vinna en  massa skönhetstävlingar.

“– Det är en tuff värld, konkurrensen är hård, säger Kerry Campbell.”

Hur kan man som förälder vilja spruta sin dotter full med gift. Eftersom det är förbjudet för läkare att använda botox på barn, finns kanske en anledning till det, beställer hon det på nätet. Men ingen fara, hon provar det på sig själv först så att det är ok.
Sen när reagerar vuxna och barn på samma sätt vi läkemedel så varför skulle dom reagera lika på ett gift. Att vara så egocentrisk och kräva så mycket uppmärksamhet för sig själv gör mig illamående. För jag ser inte att det ska vara för någon annans skull hon gör det. Titta vilken docka jag har att visa upp. Det är min docka.

Att en 8 åring ska förstöras på detta viset, både på insidan och utsidan är fruktansvärt. Ren misshandel. För inte kan det vara så att denna flicka lär sig att vara barn och älska sig själv. Som 8 åring ska man inte fundera på utseende och dylikt. Som 8 åring ska man vara ute och leka med andra barn och man ska få vara barn.

 “– Hon har inte frågat efter det, men jag vet att hon är missnöjd med sina skrattrynkor. Jag tar ju botox själv, det är ofarligt.”

Fortfarande är det så att en 8 åring inte lär sig sådant själv. Hon har inte gått fram till sin mamma och sagt att hon inte gillar dessa, det är vad jag vill tro i alla fall. Men fortfarande är det helt sjukt att ett barn ens ska behöva tänka den tanken. Som alltid måste man tänka lite på vad man säger i närheten av barn. Jag kan inte springa runt och säga att jag tycker jag är tjock och måste banta så barnen hör. Allt vi vuxna säger och gör avspeglas på barnen. Detta borde inte vara en nyhet för någon förälder. Men tydligen hade jag fel.

Det är kanske inte konstigt att det finns så mycket fixering i världen när till och med barn måste följa skönhetsideal. Allt för att tillfredsställa vuxnas egoism. Denna flicka kommer att från barnsben har fått lära sig att man är ingenting om man inte är tillräckligt vacker. Att finns inte ytan är man ingenting. Fy fasen vad fruktansvärt att växa upp i den tron. Att ständigt behöva vara andra till lags eftersom det är så hon lärt sig.

Ytterligare en sak mamman gör med flickan är att vaxa hennes ben.

“– Det är inte kvinnligt att ha hår på benen, säger Britney.”

Nej det sjuka kvinnoidealet säger så. Men en 8 åring har inget hår på benen.
Allt i hela historien är så sjukt och framförallt sorgligt. För denna stackars flicka kommer troligtvis aldrig ha en verklighetsuppfattning om hur det “normalt” är att vara barn.

Det finns en sjukdom där en förälder självmant gör sitt barn sjukt för att söka sjukvård om och om igen. Allt för att dom själva ska bli sedda. Detta klassas som solklar misshandel.
Vad är det då för skillnad när föräldern istället sprutar in gift i ansiktet på sitt barn, sminkar upp henne till en vuxen avbild och låter henne tävla om skönhet. Allt för att mamman själv mycket trolig är en misslyckad miss själv och på detta sättet får sin uppmärksamhet genom dotter. Jag kan faktiskt inte se skillnaden.

Det händer ibland att man tycker att vissa inte skulle ha barn. Detta är definitivt ett sådant fall. Vuxen egoism. Fy fan.

2011/05/11

En underbar eftermiddag

Efter mitt totala misslyckande hos tannamagaren igår kan jag idag sträcka lite extra på mig.

055

Jag har självmant, ingen som burit, puttat eller hotat mig på något vis, gått in i en hage med 5 stycken av dessa giganter.
Otroligt vackra djur att se på håll och det är just där jag brukar hålla mig. Men idag har jag varit nere hos en arbetskamrat och hon har dessa vackra varelser. Så på något vis var jag plötsligt inne i hage. Var nog mest för att inte visa tjejerna att jag var rädd. För rädd var jag allt när jag stod där inne och hade 4 av dessa muskelpaket runt mig. Den ena ville gå närmare än den andra och när dom var både fram och bak och stod med sina varma mular tryckta mot mig kände jag mig ganska lite och ville nog mest teleportera mig till säker mark. Detta hade naturligtvis varit på andra sidan staketet.

036 Efter att ha stått och kikat en stund vågade Molly sig fram. Den största hästen var den som var mest förtjust i barn och han stod där och bara tog emot lite kel. Och kelades det inte så kom han lite närmare för att lägga mulen mot för att stjäla lite.
Lilly stod och tryckte säkert bakom mig och var inte alls intresserad av att kela med några hästar.

048

Det var helt fantastiskt att se Lena handskas med dom. Det såg helt ut som om hon inte hade någon respekt alls för dom men det är väl snarare så att hon inte kan visa någon svaghet mot dom. Det är ju inte någon liten chiwawa som man kan platsa utan problem utan det är stora saker på flera 100 kilo. Så det är ju hon som bestämmer. Och det var nog främst på grund av det som jag vågade mig in. Jag vet att hon hade koll och hon skulle aldrig släppt in oss där om hon märkt att det inte var ok på något vis från pållarnas håll.

096

Nu är det inte enbart pållar hon har på gården. En gård som ligger med gröna ängar runt sig och på baksidan ramas allt in med en skogsdunge. Lugnt och fridfullt och otroligt tyst.
Lite höns går också runt och pickar lite. Men främst är det faktiskt denna gentlemannen jag tänker mest på. Möt Emil. Han ser otroligt grym ut men är en verklig gentleman mot sina pullor, om det nu inte rör sig om att krypa på för då tar han tydligen bara för sig även om pullorna skriker nej. Men om man ser förbi den detaljen så går han runt, helt som tuppen i hönsgården, grävde upp mask till dom. När han hittade kallade han dit dom så dom kunde få sig en fet, glansig mask att mätta magen med. Lena hade lärt honom att hoppa och ta mat från hennes hand när hon sa till. Och när han gjorde det la han första biten på maken så att hönsen fick först. Helt otroligt. Barnen kunde till och med klappa honom.

Vi har haft en underbar eftermiddag om man bortser ifrån min allergikänning. Men att bara sitta där på gården och titta ut över hästhagen och ha pullorna gåendes omkring en gör att man blir ganska rofull. Jag mådde så bra inombords när jag körde hem och det var helt på grund av omgivningen. Ja sällskapet gjorde en hel del också.

Rött hjärta

2011/05/10

Det gick som det gick och inte var det bra

Hon parkerade bilen utanför på vägen. Hon slängde en blick i backspegel och såg huset. Visste man inte vad som föregick innanför dessa väggar skulle man aldrig ana det.

En nagel hade råkat gå av, långt ner så det blödde lite från hennes finger. Den där dunkande känslan kändes långt upp på handen och hon försökte koncentrera sig på den för att slippa fundera på var hon skulle.
Hon steg ur bilen och gick dom få meterna fram till dörren som gick upp utan minsta ljud. Enbart ett tyst svischande när den varma luften ute mötte sen svala inomhusluften.

Hon steg in och kände den otäcka sterila lukten som var en blandning på desinficeringsmedel och en lätt mintlukt. Hon slog sig ner i soffan och tog upp dagens tidning som låg på sidobordet. Hon bladade lite förstrött och försökte skingra tankarna. Akvariets, som stod i en hörna, brummande tyst och överröstade tyvärr inte alls ljuden inifrån. Pysande och vinande ljud som gjorde henne lite lätt illamående. Någon pratade där inne och dom skrattade lite lätt. Allt lät mycket lättfullt och hon försökte intala sig att så även var fallet.

-Tack för idag hörde hon en kvinna säga. Några sekunder senare stegade kvinnan ut. Hon såg mycket lugna och nöjd ut.

Lätta steg hördes inifrån och med ens stod en trevligt leendes kvinna där. Hon kände hur det knöt sig i magen och hon tog två djupa andetag och försökte lugna sitt skenande hjärta.
Kvinnan log och visade henne in. Och så var hon inne i hjärtat av huset.

-Varsågod sa kvinnan med len röst.
Hon satt sig i den stoppade stolen. Lukten var skarpare här inne och åter igen rusade hjärtat på henne. Hon svalde några gånger för tårarna var inte långt borta nu.
Så kom han då in. Gick fram till henne och tag henne i handen, sådär som han alltid gör. 
Stolen förde henne sakta ner till halvliggandes och hon djupandades för att försöka att lugna ner sig. Pappret hon hade i handen, på grund av sitt skadade finger, pillade hon okontrollerat på och hon kom på sig själv med att gnida fötterna i en orolig gest mot varandra.

-Känner du dig redo frågade han.
-Nja lyckade hon få fram. Nu svalde hon hårt för tårarna brände bakom ögonlocken. Hon lyckades inte riktigt utan sakta svämmade ögonen över och varma tårar rullade ner för hennes kinder. Hon tog snabbt upp pappret och torkade bort dom. Kanske hoppades hon att ingen skulle ha hunnit se.
-Vet du vad sa han. Jag ser att du mår inte alls bra av detta nu och så ska det inte vara. Jag ser det rent fysiskt på dig.
Hon nickade och nu fanns det ingen hejd på hennes tårar. En efter en strömmade dom ner för kinderna.
-Du ska inte må så dåligt av detta fortsatte han. Vi avbryter för idag så bokar vi ny tid och så ska du få en tablett med dig hem som du tar innan nästa gång.
-Mm fick hon fram, hela tiden frenetiskt torkandes tårar. Samtidigt som hon ville ha flera stycken av tabletterna skrek hela hennes sjukvårdande sinne att sådana tabletter ska man helst inte ta. 
-Se det inte som ett misslyckande sa han till henne, precis som om han läst hennes tankar. Det blir så ibland och det är därför det finns hjälp som detta.

Hon reste sig från stolen. Känslan hon hade nu var inte alls toppen. Hon kände sig väldigt dum, tramsig och urbota löjlig. Hon hoppades att där inte skulle sitta någon i den där soffan hon för 10 minuter sedan själv satt i. Hon ville inte möta någons blick med sina rödgråtna ögon. Så gick hon ut genom den ljudlösa dörren fast denna gången hade hon en liten burk med en liten tablett i i handen.

Hon satt sig i bilen och kände en väldig tacksamhet över att hon hade en sådan bra tandsköterska och tandläkare som ville hjälpa henne till det bästa. Och aldrig mer skulle hon vara kaxig och tacka nej till något lugnande inför ett räligt besök.

003

2011/05/09

Vuxet ansvar???

Som förälder har man ett stort ansvar för sina barn. Man ska lära dom ansvar och respekt mot andra samt sociala spel. Inga konstigheter kan man tycka.

Därför blir man alldeles kall inombords när man läser följande:

”Knattelag avstängt – domaren attackerad”

Det handlar om att föräldrar till barn som är 8 år gamla attackerar en 16 årig domare för att denna dömt fel.
Då är frågan vad man lär sina barn. Att det är ok att hoppa på andra för att dom gjort fel? Att det inte är lönt att prata om saker och ting utan enbart “prata med knutna händer”?

Att vuxna människor skämmer ut sig på detta viset är helt sjukt. Att gå ihop i mobb och attackerar ett barn på 16 år som dömer och är där för att lära. Att skämma ut sina barn på detta viset.
Det finns absolut inget försvarbart i ett sådant agerande. Man kan tycka att det heter vuxet ansvar av en anledningen men vid sådan här tillfällen funderar man på om sådant ens existerar.
Men vissa fotbollsföräldrar är inte gjorda för att stå bredvid planen och försöka stötta sina barn. Nej, vissa borde stanna i omklädningsrummet eller bli utvisade dit.
Jag har varit med på några knattematcher när kära maken tränade och det är vidrigt att se vissa. Istället för att peppa fram barnen trycks dom ner i skorna. Skällda på som om dom skulle vara några proffs. Vi pratar fortfarande knattelag på 8-9 åringar. Dessa barn ska att det är roligt att spela, att allt inte alltid handlar om att vinna. Att få känna glädjen och samhörigheten i sporten lär man sig en hel del i vad gäller det sociala spelet.

Inte nog med att barnen blir utskämda över föräldrar som inte vet hur man uppför sig. Nu straffas dom dessutom för deras dumhet genom att bli avstängda från vidare spel. Så där sitter dessa 8 åringar och dom blir dubbelt bestraffade.

Drar man dessutom allt lite längre så är det kanske inte så konstigt att det finns så mycket skit inom idrotten.
Huliganer som inte främjer sitt lag ett dugg utan istället bara förstör för det. Jag har så svårt att förstå varför man väljer att göra så när det sägs att “hjärtat klappar för” det eller det laget och ändå förstörs det bara.

Man brukar säga att “barn gör inte som föräldrar säger utan barn gör som föräldra gör”.

Sug på den en stund och tala sedan om för mig vem som vinner på föräldrarna beteende i detta fall?
Svaret är ganska lätt. Det finns inte en själ som vinner på det utan alla är förlorare.
Föräldrarna förlorar respekten, värdigheten och vuxenheten. Domaren förlorar tilliten på föräldrar och vågar kanske inte döma igen. Och dom stora förlorarna, barnen. Barnen som förlorar respekt för föräldrarna och sporten.

För helvete människor. Skärp er och ta ert vuxna ansvar.

2011/05/08

Två tappra själar

050

Två tappra själar har idag, efter mycket bearbetning av sina föräldrar, trotsat 15 grader och badat. Så i det Medelhavsblåa vattnet gick dom huttrandes omkring. Lilly var ganska snabb i medans Molly när hon väl kom i gick rundor som om hon hade ett kylskåp under armarna. Dom badade nog 10 minuter innan dom fick gå upp. Molly kom med en gång medans Lilly var lite mer seg att få upp. Jag tror hon kände på sig att det inte var någon risk att någon skulle gå i och hämta henne om man säger så. Vuxna är lite mer fega har jag hört ryktas om.

Och nu kan mamman höra tjatet, 90-120 dagar framöver, om att få bada. Härligt med pool.

Fototriss ~Drömmar~

Veckans fototriss är
Drömmar

Detta temat är enormt brett eftersom vi alla har våra egna drömmar. Vissa drömmar vill man inte dela med sig av för att dom är för privata. Vissa drömmar har redan slagit in fast man inte trodde det skulle vara möjligt. Som drömmen om barn som blev sann efter 9 års kämpande. Det är sådana drömmar som man kan älta om och om igen bara för att man är så lyckligt lottad. Men idag tänker jag inte tolka mina drömmar med hjälp av tjejerna. Idag är min tolkning på drömmar mycket mer ytligt.
Men det är några av drömmarna som finns.

001

Drömmar om att bli rik finns alltid där och gnager.
Jag kräver inte mycket och vill inte nödvändigtvis bli multimiljonär men lite mer än vad som finns idag. Att kunna unna sig saker som känns självklara men hela tiden måste man tänka efter hur det slår sig senare.
Så drömmar om pengar finns.
Och en alternativ lösning skulle kunna vara följande:

033

Författardrömmar
Jag skulle så gärna vilja skriva en bok. Men som jag har sagt vid tidigare tillfällen så har jag inte en aning om hur jag ska gå till väga.
Jag är just nu inne i en period där jag faktiskt drömmer otroligt mycket nattetid. Det är dom mest konstiga historier och dessa hade säkert kunna bli till en novellsamling i alla fall. Men då hade jag nog behövt att ha ett block vid sängen som jag hade kunnat skriva ner mina drömmar med en gång. Problemet med detta är att jag är lite morgontrött, om man säger det lite försiktigt bara, så hade aldrig orkat sätta mig och skriva ner något alls då.
Så mina författardrömmar lever vidare som drömmar som jag hoppas bli sanna någon gång.
Och om mina författardrömmar skulle slå in skulle det kunna innebära:

021

Många lata dagar i poolen. Fast jag drömmer naturligtvis om 25 grader istället för dom härliga 15 grader vi har idag.

Fler drömska trissar hittar du HÄR

2011/05/07

Vanilj/rabarbercupecake med vit chokladfrosting dekorerade med jordgubbskulor

Vaniljmuffins med rabarberkompott (12 stora el. 18 normala)

125 g smör 010
2 dl socker
3 ägg
2,5 tsk vaniljsocker
1,5 tsk bakpulver
1 krm salt
5 dl vetemjöl
1 dl mjölk

Vispa rumsvarmt smör och socker fluffigt och rör sedan ner 1 ägg i taget.
Tillsätt vaniljsocker, bakpulver och salt.
Rör sedan ner mjölet. Sluta med elvispen om det går för trögt. Häll sedan ner mjölken och rör till en jämn smet. Kör inte för länge med elvispen utan sluta när smeten går ihop. 
Lägg en klick smet i en form, gärna pappersform satt i muffinsplåt, så det täcker botten. Lägg en klick av rabarberkompotten på och klicka sedan ut mer smet som ett lock på kompotten. Fyll bara ca 3/4 av formen. 
Grädda i mitten av ugnen i ca 17-20 minuter beroende på storlek. Prova med sticka om du är osäker.

Rabarberkompotten görs bara genom att koka ihop lite rabarber, vatten och socker efter smak. Jag gjorde rabarberkräm som jag använde så jag använde även potatismjöl att göra krämen lite tjockare.

Naturligtvis kan jag inte nöja mig med bara vanliga muffins utan här blir det numera cupecake. Så även ikväll.

Vit chokladfrotsing ( räcker till 6 stycken)

100 g smält vit choklad
100 g  philadelphiaost
1/2 dl florsocker.

Smält chokladen i mikron eller över vattenbad. Låt svalna lite. Vispa upp osten och häll ner den svalnade chokladen. Vispa i florsockret. Spritsa på. Dekorera med jordgubbskulor.

003

001

Utmaningar på Vetgirig

Vill man bli lite mer allmänbildad än man redan är kan jag rekommendera sidan Vetgirig. Finns allt mellan himmel och jord som man kan prova sina kunskaper i. Och är man så allmänbildad som jag då är, om man inte räknar in Ma B, så är det ändå en liten utmaning Blinkar.

Och man kan utmana varandra också och det brukar jag och kära maken roa oss med ibland om vi har tråkigt. Och det satt vi och gjorde igår. Jag fick en utmaning skickad till mig om Man Utd, ni vet det där engelska laget. Det där laget som kära makens hjärta klappar lite, lite extra för. Ok, det klappar mycket. Han har till och med skrivit in Champions League-finalen i kalendern för att inte på något vis missa den. Eller det är nog snarare så att det är för att inte jag ska råka planera in något annat då.

image

Och titta så det kan gå.
Plötsligt kommer sadisten inom mig fram. Den där som riktigt kan bada i lite skadeglädje.
En sådan fru jag är men vad fasen. Det får jag bjuda på ibland.

Rött hjärta

Graviditet, amning och alkohol?

Senaste dagarna har en debatt om ammande mammor och vindrickande rasat överallt på nätet. Efter att tidningarna kablat ut berättelsen om mamman som ammade sitt barn ute på krogen och sedan blev nekad att beställa mer vin finns debatten på i princip alla svenska forum jag klickat in mig på.

Berättelsens början är i alla fall att en mamma ammat sitt barn samtidigt som hon och en väninnan varit ute på krogen och druckit ett glas vin. Detta hade en bartender sett och vid nästa beställning hade han nekat mamman att beställa mer vin.

Och nu kan jag inte låta bli att lägga min åsikt i det hela. Och för min del är det faktiskt lite tvetydigt.

För det första så tycker jag och har aldrig tyckt att alkohol i samband med graviditet och amning hör ihop. Det spelar ingen roll att Livsmedelsverket, eller vilket verk det nu är som gått ut med rekommendationerna säger att, säger att 1-2 glas vin i veckan är ingen fara för barnet. Jag kan ändå inte se hur man inte kan låta bli alkohol under den korta tiden man är gravid och ammar. Jag vet att man inte blir speciellt berusad på 1-2 glas vin men man blir tillräckligt grusad i skallen för att man ska säga nej. Jag anser faktiskt inte att alkohol tillhör.

Vi vet också, när man slänger en blick i backspegeln, att lite på myndigheters rekommendationer inte alltid slår väl ut.
GI och LCHF anhängare skriker idag över livsmedelsverkets gamla rekommendationer att 8 mackor om dagen är bra.
Att vi sedan tidigare fått i tutade i oss att vissa mediciner inte är farliga att ta men sedan visar det på massiva skador.
Så vi borde ha lärt oss vid detta laget att inte lita blint på dessa myndigheter.
Men jag är även en sådan person som ifrågasätter till exempel en läkare som ger en diagnos också. Jag vill veta varför jag fått den diagnosen och varför jag får viss medicin. Jag tackar inte bara och tar emot bara för att det är en läkare och att denne ligger långt över mig i heriakistegen. Jag har ett eget ansvar också.

Detta ansvar måste man ha som förälder också.
Alkohol är en drog likasom cigaretter. Vad man väljer att göra med sig egen kropp är upp till var och en men det är väldigt egoistiskt att utsätta andra för det. Och är då dessa andra små barn som inte har något val än att vara just där vid just det tillfället tycker jag man ska tänka om.

Alkohol är en drog. Och barn ska inte utsättas för det.
Sedan är jag också av den åsikten att barn ska slippa se sina föräldra berusade.
För ett barn, som inte förstår varför plötsligt beteende förändras, är inte detta någon trevlig upplevelse.
Det är fruktansvärt att se ens förälder bete sig helt annorlunda. Och detta är inget jag bara slänger ur mig för att det ska låta bra. Detta är helt från egna erfarenheter efter att ha en pappa som är nykter alkolist. Detta är något jag, 35 år gammal, först nu kan skriva. För jag har känt skam över att min far har haft ett beroende. Så nej, barn ska inte utsättas för detta.
Steget kan verka långt från att bli jämförd med att ta 2 glas vin på krogen till en nykter alkolist. Men kan man inte gå ut och välja dricka något annat under den korta tiden så anser jag att där finns problem.

Men av erfarenhet har jag svårt för den nya svenska synen på till exempel vindrickandet också. Alkohol ska inte förtäras varje dag i dom mängder som verkar göras.

Och nej, jag är ingen bitter nykterist om dom tankarna har dykt upp. Jag dricker alkohol ibland men jag gör inte det när barnen är i närheten. Kalla mig gammalmodig men det är min åsikt.

För det andra känns tanken på att en bartender ska gå in och stoppa lite konstigt. Men detta är väl kanske bara för att det inte ska behövas egentligen. 

Åsikterna om detta ämne går brett isär. Och detta är min.

2011/05/06

En mya

Vi, jag och Lilly, gick där på skolgården för att hämta Molly. Vi småpratade lite om vad hon gjort på dagis (ja, jag vet att det inte heter så) och vi gick där och njöt av solen.

-Titta mamma. En mya sa hon och böjde sig lite lätt fram.
Jag skulle precis svara henne när jag ser henne lyfta sin gympadojklädda fot och smack. Myran fanns nu inte längre om jag säger så.
-Jag trampade på den sa hon lite nöjt.
-Varför gjorde du det frågade jag henne.
-Jag tycker om döda myror svarade hon mig.

Och vi traskade vidare och lämnade den platta myran åt vinden som kunde föra den till sin sista vila.

172

2011/05/05

3 minibilar

På parkeringen utanför jobbet ikväll kunde man skåda följande.

015

På den stora parkeringen stod 3 minibilar. Och Lilla Blå syntes knappt bredvid dessa. Men det ser otroligt roligt ut när jag kom gåendes.
Det är bara att inse att vi inte har det fett när vi bara har råd med minibilar Blinkar.

Nu är det gjort

Sådär ja. Nu var det äntligen gjort.

Jag har idag lyckats skriv ansökningen till dom sista utbildningarna. Det är dom utbildningarna jag verkligen vill göra. Jag kan väl säga att det var inte det lättaste att plötsligt sätta sig och skriva ett personligt brev om mig själv (naturligtvis), varför jag vill läsa just den utbildningen samt mina kommande arbetslivsambitioner. Men med lite hjälp av brorsans alla papper han skickat till mig så tror jag att jag fick ihop något bra i alla fall. Jag hoppas det. Tack kära broder.

Nu ska bara någon läsa igenom dom. Fast jag kan inte ändra så mycket eftersom allt är skrivet på datorn och man kunde bara spara det tomma dokumentet, smart va. Det är i alla fall vad jag tror.

Så är det då fortfarande ett litet problem kvar som kan sätta stora käppar i hjulet för mig.
Ma B, say no more.
Det går inte alls längre. Helt tvärstopp. Jag fattar verkligen inget längre och jag blandar ihop allt. Jag tror jag hade behövt läsa det under live lärare så att säga. Jag skrev även det i ansökan att jag är villig att läsa kvällskurser för att klara matten för jag vill verkligen läsa denna utbildning.
Jag vill, jag vill, jag vill. Japp så är det.

113

Känns som om att jag kan behöva en sådan här för att klara mig fram till svaren på alla utbildningar jag sökt.

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails